Vic Vem tillhör en kategori av svenska MC:s som återkommande levererar en välbehövlig dos av reflektion, självinsikt och lärdomar. Med sitt karaktäristiska uttryckssätt har han både inspirerat och rört om i grytan med jämna mellanrum, så även denna gång. Med nya skivan ”Hem” visar Vic att han bemästrar albumformatets ”magiska formel” alldeles galant. Det är tematiskt och konceptmässig hög nivå, med väl avvägda gästinhopp som bidrar till helheten. Över tio spår lyckas han inkapsla en uppfriskande variation av texter om familj, vänner, livet, samhället och musikbranschens baksidor.

Ljudbilden är habilt varierad och skräddarsydd efter givna teman, men soundet når inte hela vägen fram till mig personligen. Det akustiska titelspåret får mig dock att vilja höra mer av samma, då texter, budskap och känsla blir extra transparent i den kontexten. Vics egenskapade outro-skits med olika karaktärer erbjuder också träffande humor, med en allvarsam underton. Allt som allt är det ett gediget projekt med ytterligare dimensioner av Vic Vems artisteri. Det är ordkonst präglat av eftertanke och känslouttryck, något ytterst få svenska artister lyckas förmedla på ett så pass genuint och berörande sätt.

Bästa låt: Titelspåret ”Hem” är en manifestation av Vic Vems skapande. Stort och vackert!
Bästa produktion: Viktor Ax-producerade ”Föräldrar & Son” berör, med fin refräng av Saliboy.
Bästa gästinhopp: AKI lägger en monstervers på ”Loneliness”, skarpsynta betraktelser om hur vår samtid ter sig.
Bästa text: ”Mapuchedrottning”, en kärlekshymn som känns in i själen.

/ Tobias Carlsson