Samarbeten med Kanye West, Mike Dean, Illangelo, Lana Del Rey, Ed Sheeran m.fl.

Med singlar som “Often” och “The Hills” på ena sidan, och “Earned It” samt “Can’t Feel My Face” på andra sidan, var det i förväg svårt att förutspå vilken riktning Abel “The Weeknd” Tesfaye skulle ta med efterlängtade BBTM: radiovänlig pop, eller destruktiv PBR’n’B? I albumets storslagna introduktion: “Real Life”, sjunger Tesfaye “I’ll be the same/never changed for nothin'”, men sanningen är att det vi nu får bekanta oss med en helt ny The Weeknd. Med nya omgivningar, relationer, förmögenheter, såväl som etablerandet av sin ikon-status är det inte alls förvånande att det är en förändrad artist vi lär känna genom BBTM, en artist som är helt inställd på att nå ut till massorna, och fullkomligt dominera radiovågorna. Det är en nästan bisarr sensation som rusar igenom hela min existens under första genomlyssningen av “Beauty Behind the Madness” – en känsla jag bäst kan beskriva som den hos en förälder när insikten att ens barn håller på att växa upp slår en likt en blixt från en klar himmel. Den sorgsna stoltheten över hur något man redan ansåg vara perfekt förändras, och utvecklas till något helt nytt. “Beauty Behind the Madness” är ingen “Trilogy”, det är istället ett album som fortsätter med att göra vad artister som Frank Ocean och Miguel tidigare påbörjat; att revolutionera vår syn på r&b/pop-genren.

Bästa låt: “Prisoner” feat. Lana Del Rey
Bästa produktion: “The Hills”
Intressant text: “I don’t wanna hurt you but you live for the pain/I’m not tryna say it but it’s what you became/You want me to fix you but it’s never enough/That’s why you always call me cause you’re scared to be loved” – Shameless

// Ludvig Löfström