Behagliga vågor sprider något varmt genom mig. För trots att produktionen är tung, mörk och basdriven är Dida uppiggande. I kontrast till det jag förväntar mig hörs en person som förefaller trött på det pretentiösa och som inte låter rädslan för imaginära regelböcker paralysera. Med tydlighet, artikulation och träffande implementering utav slang plöjer han fram i takt med en produktion som är nyansrik, catchig och med spår som knyter an till varandra. EP:n avspeglar något, utmanar och håller mig sysselsatt när jag letar efter traditionellt dolda budskap. Men det är kamouflerat i en avspändhet varvad med självdistans och skarp ironi, vilket i sin tur får mig att reflektera. Säkerheten är slående och utan en tillstymmelse utav muskelmätande sätter Dida rapteknik i perspektiv.

Bästa låt: Pass. Omöjligt val.
Bästa produktion: “Trasig”
Intressant text: ”Spegel, spegel på väggen där, säg mig vems huvud trasigast i Sverige är” + mellansnacket mellan ”E Du Dum” och ”Trasig”.

// Mia Andersson