Samarbetar med Ab-Soul, Lil B, Miguel, Chief Keef, Thundercat, Drew Byrd m.fl.
Två år har passerat sedan Mac Miller cementerade sin plats som en utav de stora namnen på hiphopscenen med kritikerrosade “Watching Movies with the Sound Off”. Nu återvänder Pittsburgh-rapparen med en explosiv release i form av “GO:OD AM”. Albumet är Miller’s första major label-release via Warner Music, som han signade med för knappt ett år sedan, ett samarbete som ryktas inkasserat 10 miljoner dollar för Miller. Det är inte förvånande att nya “GO:OD AM'”s huvudsakliga tema behandlar just denna framgång, och en livsstil som kastar sin skugga över pengarna och överflödet. Ännu en gång är det en helt ny Mac Miller som gör sig hörd över välproducerade beats med ett flow som placeras högt upp på listan bland namn som Big Sean, Logic och Travi$ Scott. Det är svårt, nästan omöjligt att inte ryckas med i musiken och att motstå impulsen som nästan tvingar mitt huvud att ryckas fram och tillbaka under låtar som “Brand Name”, Rush Hour” och “When In Rome”. Albumet är en arena fullsatt av bangers, men ibland dyker något helt nytt upp, exempelvis den känsloladdade bomben som heter “ROS”. Låten värmer även de kallaste delarna av min själ, och provocerar mig då precis när man trodde att man hade utforskat hela Mac Miller’s karta, så dyker en helt ny, oupptäckt region bestående av en kärleksförklaring upp.
Det finns ingen absolut sanning med Miller, en av få rappare som aldrig slutar förvåna. “GO:OD AM” har en överväldigande mängd av positiva aspekter men även solen har sina fläckar. Det fåtal gästartister som dyker upp under albumets gång används sällan till sin fulla potential. Bland gästartisterna som dyker upp under de totalt sjutton spåren på albumet, upplever jag att det endast är Ab-Soul, Chief Keef och Little Dragon som används till sin fulla potential. Besvikelsen över Lil B’s korta monologer på “Time Flies” tär på lyssningens helhet, detsamma gäller Miguel’s blygsamma hook till “Weekend” och Juicy J’s överflödiga ad-libs som tittar fram lite här och där.
//Ludvig Löfström
