Med ett decenniums närvaro på UK-rapscenen, i form av otaliga mixtapes och EP:s och två album, har Little Simz sakta men säkert filat på sitt hantverk. Tålamodet och ihärdig produktivitet belönas på denna skiva med hennes starkaste skapelse hittills. Det eftertänksamma och tillbakalutade samsas med energiladdad hiphop i väl avvägd eklektisk mix av tradition och kontemporära influenser. Den feministiskt präglade agendan lyser igenom med återkommande reflektioner om unga kvinnors situation där utgångspunkt är sprungna ur egna erfarenheter. Simz tycks ha ett stärkt självförtroende där hennes pondus bakom mikrofonen har växt avsevärt sedan sist. Hon rör sig över ett brett spektra av ämnen och uppvisar en mognad sprungen ur erfarenheter och DIY-tänk som präglat hennes karriär hittills. Den här skivan placerar tveklöst Little Simz på en upphöjd plats bland Storbritanniens främsta MC:s, med en musikalisk vision som förtjänar heder och respekt världen över.

Bästa låt: ”Flowers”, med Michael Kiwanuka, är en magnifik skapelse.

Bästa produktion: Little Dragon-gästade spåret ”Pressure”.

Bästa gästinhopp: Cleo Sol på ”Selfish”. Makalös stämma.

Bästa rader: “Love and hate can never be friends / Don’t rush everything in this divine time / I peach you couldn’t handle a woman in my calibre / Had to let you mature like some fine wine…” (“Selfish”)

/ Tobias Carlsson

Diddy verkar ha varit utsatt för vilda sexfester sedan barnsben, i alla fall om man ska tro Diddys barndomsvän tillika hiphop-producent Tim “Dawg“ Patterson. Rolling Stone Magazine har nämligen fått förhandstitta på “Diddy: The Making of a Bad Boy”, en ny dokumentär om Diddy av Peacock. I dokumentären ska Tim “Dawg“ alltså berättat om hur Diddys mamma Janice Combs höll fester som liknar de Diddy ryktas ha hållt. Såhär beskriver Tim “Dawg“ det i dokumentären: 

“On the weekend, [Diddy] partied in the house, and we did that a lot, He was around all types of alcohol; he was around reefer smoke. Drug addicts around, lesbians around, homosexuals, he was around pimps, pushers. That was just who was in our house. People that attended the parties were from Harlem, from the streets. It wouldn’t be a thing to mistakenly walk into one of the bedrooms and you got a couple in there, butt naked.”

Han fortsätter förklara att detta bara var en normal lördag för Diddy.

“That’s what we were privy to; this is what we were fed. Was it desensitizing us? I’m sure it was. Were we aware of it? No, that was just Saturday night.”

En annan barndomsvän, DJ EZ Lee Davis, intervjuas också i dokumentären och säger att även fast han själv aldrig besökt en av festerna har han hört ryktena om vad som hänt där.

“Everyone was welcome, Janice had little cool chicks that would come around and … she made sure everybody was comfortable”, säger han i intervjun.

Diddys mamma är samtidigt ute och försvarar sin son. Genom hennes advokat har hon tidigare kommenterat Diddys fall:

“To bear witness what seems to be like a public lynching of my son before he has had the opportunity to prove his innocence is a pain too unbearable to put into words. Like every human being, my son deserves to have his day in court, to finally share his side, and to prove his innocence.”

Fortsättningsvis hävdar hon, tämligen väntat, hur oskyldig Diddy är och hur synd det är att han just nu korsfästs i mediesammanhang.

“Diddy: The Making of a Bad Boy” väntas få premiär imorgon tisdag i USA. Se trailer nedan och för ännu en sådan, “The Fall of Diddy”, här!

Foto: Peacock