Det har på senare år känts som att ”ortenrap” dummat ner sig alldeles för länge och artister har stirrat sig blinda på sina amerikanska förebilder och deras sätt att uttrycka sig. Men på senaste tiden har ett ljus tittat fram ur höstmörkret där svenska rappare valt att berätta sina historier och använda sin egen slang på ett smart sätt. Istället för att använda sig av urtvättade klyschor. En av dessa rappare är Keya som tagit det vidare från inspirerade mixtape och demolåtar i Husby-kollektivet Krabban till välarrangerade studioinspelningar med bland annat producenten Patrik Collén.
Skivan “Nyanser av blå” bjuder på ett varierande sound och skilda berättelser. Vi hittar låtar som nostalgiskt nittiotalsosande ortreppen i 164, mörka bangern Ärrade för livet, hyllningslåten Nyanser av blå till farmorn och jordnära vardagsberättelser i form av Farbrors pizzeria. Som lyssnare får man också varierande flows och melodiska sångpartier. Keya har tidigare pratat i intervjuer om att artister har en viktig roll i samhället när det gäller att stå upp för rätt värderingar och att sprida ett budskap och det känns som att han står upp för det på den här skivan från början till slut, utan att använda pekpinnar.
“Nyanser av blå” känns ärlig, trogen hiphop-traditionen men också uppdaterat till dagens krav. Skivan visar på flera nyanser av blåa linjen och Keyas känslospektra som printats ned i texthäftet och formats till ett av årets bästa svenska hiphopsläpp.
Bästa låt: “164”
Bästa produktion: “Hörnet”
Intressantast text: “Ärrade”
// Pontus Gustavsson
