Det går inte annat än beundra Herbert Munkhammar för hans mångsidiga artisteri som tagit honom på en lång och intressant resa som Whoa-erans rapprins Motorisk Afasi, via r&b-duon Ansiktet till dansanta kollektivet Maskinen. Nu står han på egna ben under eget namn och denna gång följer han fotspåren som gamla kollegorna Oskar Linnros och Daniel Adams-Ray trampat upp. På gott och ont.

Det är inte det att Herbert Munkhammar inte har saker att berätta. Tvärtom. ”Vulkanen” behandlar allt från föräldraskap, politik till sexuella övergrepp och på låtar som ”Faller ner” och ”Ooh när du kommer” lyckas han göra storslagen pop i paritet med sina föregångare. Men för oss som växt upp med en snillrik rappare vars texter fått utrymme på beats av Magnus Lidehåll (Filthy), blir det mindre intressant. Även om Ansiktet- och Maskinenfans säkerligen kan hitta ett bekvämt mellanting, får vi andra vänta på Afasis återkomst.

Bästa låt: ”Mina gamla drömmars stad”. En mäktig tillbakablick som rymmer en fin balans mellan pop och rap.

Bästa produktion: ”Ooh när du kommer” (Christian Walz & Carl Wikström Ask)

Bästa gästinhopp: –

Bästa rader: ”Så det blev hemska drömmar och nu tror du på troll / och hänger bara med Oden och Thor i din Nordiska front” (“Regn på din parad”)

/Malkolm Landréus