Av Niklas Thander.
Likt hemstaden Detroit har gruppen Slum Village genomgått en hel del svårigheter de senaste åren. Men till skillnad från Detroits problem beror inte SVs omständigheter på ekonomiska faktorer, utan rent och skärt elände. Efter genombrottet med 1999 års ”Fantastic, Vol. 2” lämnade J Dilla för att satsa på en solokarriär och ersattes 2002 av rookien eLZhi. Samma år släpptes ”Trinity (Past, Present and Future)” och kort efter lämnade orginalmedlem nummer två då Baatin sjukskriv sig. Kvar stod en tredjedel av orginalgruppen – rapparen T3. Tillsammans med eLZhi kämpade T3 på och 2005 kom ”Slum Village”. Året efter gick Dilla bort och 2009 dog även Baatin, mitt i arbetet för ”Villa Manifesto” (2010), albumet som var tänkt som Slum Villages återförening. Däremellan drabbades gruppen av ännu ett manfall – eLZhi lämnade för att satsa på soloalbumet ”The Preface” (2008).
T3 är alltså tillbaks på samma ruta som 2005 och har som enda kvarvarande orginalmedlem nu tagit på sig ansvaret för undvika att det respektingivande namnet går i graven. De som står bakom T3 denna gång är Young RJ (vars far, RnB-sångaren RJ Rice, är manager för Ne’Astra Music som ”Evolution” släpps på) och J Dillas yngre bror Illa J.
Plattan som ska föra Slum Village in i nästa era går under det relativt passande namnet ”Evolution”. Visst har gruppens medverkandelista genom åren förändrats mer än Lakers line-up under den senaste säsongen, men i motsats till Lakers har T3 redan taktiken klar. Likt förra albumet ”Villa Manifesto” följer ”Evolution” en karbonkopia av 1999 års SV-sound – underground-doftande hiphop, lika passande för klubb som vardagsrum. Young RJ står bakom en stor del av produktionen, vilket också visar sig vara den starkaste sidan av ”Evolution”. Beatsen håller i dirigentpinnen och skiftar sömlöst mellan luftigt lätt till funktrummigt intensivt. Om albumets hjärna är beatsen, är det trummorna som är aortan. Konstant ligger de i kulisserna och skramlar, pumpar och dunkar liv i låtarna. Det är alltså inget sammanträffande att de mest fullfjädrade låtarna på plattan – ”Rock Rock”, ”Let It Go”, ”Forever” och ”Bout Dat” också sitter på de bästa beatsen. Dock är det svårt att till fullo uppskatta dessa ljusglimtar när albumet klockar in på 43:48 och ändå lyckas att stoppa in utfyllnadsmaterial.
Likt produktionen följer rappen på ”Evolution” det utstakade spåret. Slum Village har aldrig varit kända för sina komplexa rim och så är heller inte fallet här: Young RJ är en ickefaktor, Illa J är habil, men det är T3 och gäster som Blu och Rapper Big Pooh som håller lyricismen över vattenytan. Spontaniteten som lyfte gruppens tidigare verk är inte närvarande, men den positiva inställningen och ärligheten är en fräschör i kontrast till det svulstigt maktgalna tugget som dominerar dagens rapskildringar. T3-erans Slum Village lyckas med en insats som är både godkänd och hedervärd, men tyvärr också förglömlig.
