Av Alexander Kihlström.

Phonetik har, ända sedan EP:n Sound of Speech (1999) varit en oerhört respekterad men också väldigt underskattad och ibland till och med bortglömd. Han har egentligen aldrig fått sitt ”break” men är en av en handfull engelskspråkiga rappare i Sverige som har hamnat i samma gråzon, man har skills och släpper en del bra låtar men det händer inte så mycket mer än så. Man kan ta olika vägar efter det… Kashal-Tee har skrivit lite poesi, Iron African har gått igenom X antal artistnamn och faser (Growin Pains, Shiny Dayz, Wagie, etc.) och Phonetik? Ja, han har varit ”frånvarande” från svensk hiphop ett tag. Men nu är han äntligen tillbaks med första delen av en planerad trilogi där den första delen med produktioner från Arka (Supersci), Erik L och Statik Selektah bland annat.

Vi kan gå igenom produktionerna först, där namnen på skivan är imponerande och några av grabbarna (t.ex. Arka och Erik L) är personliga favoriter. Men produktionerna har svårt att sticka ut och det känns mer som produktioner för ett mixtape än till ett albumsläpp. Det är inget beat som är dåligt (förutom kanske Statik Selektahs bidrag) men jag hade hoppats på mer – kolla bara in Sound of Speech EP:n där både beats och rap är fantastiska.

Rapmässigt känner man igen Phonetik, även om han är lite mer avslappnad i stilen och rösten, men det gillar jag. Han blandar lite humor med omvärldsanalyser presenterat av stenhård och kompromisslös rap.

Skivan är ganska oputsad och har en mixtapekänsla över sig. Men Phonetik är ändå Phonetik. Han har skönare rader än många som försöker rappa på engelska idag… och vi behöver fler sådana. All respekt till alla som gör det bra på svenska men vi behöver fler ”Phonetiks” där ute.

Jag hoppas att Phonetik vågar gå ännu hårdare på nästa och lägga mer kraft på varje spår och kanske skala ner till 7-8 spår, där han går ”all in” på beats som kan få honom att skina som förr igen! ”They like: he doesn’t speak proper english! Of course I don’t, I’m from Sweden… go figure bitch!” från spåret ”We don’t care” definierar mycket av det jag vill se hos Phonetik framöver. Han är från Umeå, han är från Sverige, han har varit omtyckt men inte ”slagit igenom” – allt det är sant men inte relevant. Phonetik borde fortsätta att skita i allt, krydda med fler sköna punchlines och smarta rader och blända oss med nästa släpp!