Av Damir Sepulveda Espinoza.

Det går inte att diskutera veteranen Large Professors fjärde soloplatta, ”Professor @ Large”, utan att nämna plattans överlägset bästa spår. ”M.A.R.S.” innehåller talande nog noll verser från huvudpersonen och är istället en posse cut med Cormega, Action Bronson, Roc Marciano och Saigon. De fyra gentlemännen från New York känner väl till kapaciteten de besitter individuellt och gör därför allt i deras makt för att inte ha den sämsta versen. De berättar, hotar, filosoferar, skämtar, skäller, konstruerar och förkroppsligar New York rap. När alla komponenter är på plats så känns få artister så
vitala och imponerande som inspirerade New York rappare.

Large Pro var klok nog att hålla sig undan från micken. Istället är hans bidrag som producent på spåret starkt, beatet leds av två triumferande samplingar som turas om i förgrunden medan envisa trummor dunkar på. Beatets simpla men episka natur kan nog inte ens missas av de oinvigda.

Rollen som producent sköter Large Pro smärtfritt. Han håller sig till det han vet bäst, på gott och ont. Här finns inga överraskningar och inga misslyckade försök till annat. Därför måste frågan ställas – hade det låtit bättre om någon annan än Large Professor rappade över Large Pro beats? Det är en solid skiva legendaren bjuder på, vissa produktioner håller bra klass, men han når inte sprudlande toppar som ”M.A.R.S.” på eget bevåg. Han må ha varit en av de första betydande namnen som kombinerade producent och rap rollen men det gör inte honom automatiskt till en av de bättre i kategorin. Som producent under hans bästa period på 90-talet var han en av de främsta (produktioner för Nas, Main Source, Kool G Rap, Eric B. & Rakim), det kan ingen ta ifrån honom. Hans rap har dock alltid varit mer miss än hit och det har inte blivit bättre med åren. Hans flow kan kännas lite tafatt och klumpigt. Hans referenser (Fran Drescher) och uttryck (”blowin’ up shop”) känns utdaterade även om de har sin charm. Large Pros kropp må ha lämnat 90-talet men hans mentalitet
verkar inte ha följt med.

Det ger dock bra resultat emellanåt. ”Kick Da Habit” känns fräsch och är nog hans bästa rap prestation på albumet, i ”Straight From The Golden” använder han sig av ett flow som skiljer från det han brukar köra och på ”LP Surprise” insisterar beatet lyssnaren om att nicka till gunget.

Allt som allt, ett gediget verk av professorn. Om det nu låter bättre med en annan rappare över hans material får vi reda på i det kommande samarbetet med Cormega, ”Mega Philosophy”. Tills dess finns det nog med bra spår på ”Professor @ Large”.

Betyg: 3 av 5