Av Mia Andersson.
Efter hennes succésingel ”Gucci Gucci” och efter det minnesvärda citatet ”I got swag and it’s pumping out my ovaries” kunde man inte gå miste om denna kvinnas framåtanda och hennes oräddhet lockade många och blev en ny symbol för den starka kvinnan. Den singeln släpptes under år 2011, då ”swag” fortfarande var i hetluften och ett obligatoriskt adjektiv i låtskrivande. Vid detta lag orkar vi knappt höra ordet mer men det låter sig inte Kreayshawn stoppas av på sin debutskiva ”Somethin’ ’bout Kreay”, där övertygandet om hennes swag är A och O.
Längst de 13 spåren leker Kreayshawn med psykedeliska slingor och off beats. Hon tar sig snyggt framåt med ordlekar och metaforer som mynnar ut i punchlines. Blandar sin inspiration från Spice Girls och Missy Elliott och får fram ett intressant röstläge som ger förnimmelser av en hyperaktiv tecknad figur. Och precis som den ”Girl Power” Spice Girls utropade på 90-talet märks också hennes försök att göra detsamma. Med sitt crew White Girl Mob i åtanke och som kvinna i en mansdominerad musikgenre blir det kanske en naturlig inspirationskälla och genom skivan ligger fokus på kvinnan och hennes styrka. En styrka som efter hennes beef med Rick Ross och påstådda Twitter-hackningar antagligen stärkts och lett till att hon än mer var tvungen att stå upp för sig själv. Och om det inte vore för att budskapet i sin helhet störs av en dålig sammansättning av spår med skiftande kvalité vore det ett intressant grepp. Hon har själv sagt att inspirationen till albumet kommit från passion och inte talang men stundom känns det som att den där passionen blir okontrollerbar. För Kreayshawn är som bäst när hon tar på sig hiphopbeatet i ”Breakfast” och ”Like It Or Love It”. Eller när hon tar i det subversiva och ger en skruvad house/hiphop-låt i ”Twerkin!!!’”. Däremot vill jag inte höra hur det sliskigt övergår till en tuggummipop-likande historia när ”Summertime” eller ”BFF” spelas. Den swag hon så övertygande velat förmedla faller då liksom i skymundan av radio-pop och rimmar absolut inte med resterande låtar. Inte ens storhetsvansinnet i ”Left Ey3” kan rädda henne ur det.
