Av Niklas Thander.
Med sitt åttonde album på tre år, och sin andra på Warner Bros. label, spottar Spitta ut en major release i dess rätta bemärkelse.Det innebär en imponerande producentlista, med Bink!, Neptunes, Daz Dillinger och J.U.S.T.I.C.E. League, samt features från bland annat Wale, Estelle och Pharrell. Så sett tar Curren$y en ny vändning i sin karriär, från att tidigare ha inriktat sig på fria album, gästats av lite mindre artister och ägnat tung promoting av Jet Life-sällskapet, så blir det istället namnkunnigare inköp.
Som de flesta släpp verkar göra nu för tiden, öppnar albumet med ett par-tre riktigt starka låtar. Öppningsspåret är ett signumsound för Spitta, med en refräng som en smäck och överraskande vacker produktion, vilket också levererar ett initierat inhopp från Wale. Den bästa låten på skivan kommer dock några spår senare. ”Showroom” känns direkt som en Curren$y-classic. Produktionen låter som en synt-utsmyckad version av hans vanliga sound, tillsammans med ett ruskigt lent flow, ”Gudfadern”-referenser och tighthet till max.
Efter en stark öppning droppar dock kvaliteten när det är dags för gästerna att sätta prägel.
Att låta 2 Chainz ens vara i närheten av en annars väl utförd låt (”Capitol”) med sunset-n-weed känsla, är bara taskigt mot 2 Chainz, då hans intetsägande vers och flow faller platt. ”No Squares ft. Wiz Khalifa” och ”Sunroof ft. Corner Boy P” har sina stunder, men tröttnar snabbt när inhopparna drar igång. Neptunes gör dock ett bra jobb på ”Chasin’ Paper” och lyckas få till ett fylligt och hit-doftande samkväm.
”That’s The Thing” – är till innehållet en ovanlig låt för Curren$y, med hjärtetrubbel och känsloyttringar. Det funkar bättre än förväntat, även om Estelle tar i från tårna lite väl mycket i någon sorts gnällsång. I 90-talsflörten ”Fast Car, Faster Women”, är han tillbaka på säkrare mark, och den gamle räven Daz Dillinger hoppar in med väl godkänt resultat. Bonuslåtarna som tillkommer med deluxe-versionen är lagom onödiga, med undantag för ”J.L.R.” Bäst av bonuslåtarna och den borde vara ett vanligt track alla dagar i veckan. Krispiga söder-snares kombinerat med en laidback trollflöjt och initierad rap, där till och med Smoke DZA dyker upp ur sin dimma och låter engagerad för en gångs skull.
Curren$y är stensäker genom varje spår, däremot misslyckas flera av hans (säkerligen dyra) inhopp att leverera i samma anda. Ämnena som Spitta berör är; precis som vanligt, weed, cars and bitches, vilket vid det här laget kan låta utjatat. Tack vare hans förmåga att förnya sig själv, genom tight rap och ibland snudd på geniala verser, blir det ändå inte så. Väl vald produktion, oerhört säker rap från Curren$y och den där känslan som bara infinner sig när det mesta stämmer. Och det mesta stämmer, förutom några missar. Några större, såsom inhoppen från Wiz (på ”No Squares”), Estelle och 2 Chainz och några mindre, som ”Sunroof”-beatet och omotiverade bonuslåtar.
”The Stoned Immaculate” känns som en av de fetare sommardagarna man kan uppleva den här säsongen, och ger ett cleant porträtt av bekymmerslöshet, skön cruising och en lagom varm kväll i sikte, sakta på väg mot solnedgången.
Betyg 4 av 5
