Niklas Thander.
Ett samarbetesprojekt mellan de båda legenderna Busta Rhymes och Q-Tip hade i mitten på 90-talet varit en dröm som gått i uppfyllelse för många hiphop-fans. Bara tänk vad kombinationen av två av de mest uppskattade rapparna i branschen på toppen av sina förmågor hade kunnat uppnå! Visst är det även 2013 ett spännande projekt på papperet, men ”The Abstract and The Dragon” är mer en uppvisning av en vänskap och ett broderskap mellan de två rapparna. Trots hela 27 spår bringar mixtejpet tyvärr inte mycket nytt – det är mer av en kompilation av deras samlade arbete över åren med några nya låtar intryckta i skarvarna. Vi får höra spår från album som ”Amplified”, ”The Coming”, ”Midnight Marauders” och ”The Love Movement”, och även om vi hört dem många gånger förut så känns de fräscha på nytt. Omgivna med tillbakablickande skits och fyra färska låtar lyfts det gamla materialet in ett nytt ljus och på så sätt får vi precis vad som utlovas: ett mixtejp.
De nya låtarna – ”Thank You”, ”The Abstract and The Dragon”, ”We Taking Off” och ”Butch & Sundance” präglas alla av en throwback-attityd, utan att grotta ner sig alltför djupt i ett romantiskt skimmer. Busta, som själv sagt att det är den känslan som han försöker uppnå på hans kommande album ”Extinction Level Event 2”, är dock den som oftast bryter den lättsamma stämningen med sina trötta försök till slugger-rim om att spöa folk. Spåret ”Thank You” är från just ”E.L.E. 2” och får här en DJ Kid Capri-remix, något som ger det en betydlig old school-boost till skillnad från shout outsen som cheferna Lil Wayne och Kanye West står för på originalet (vilket i sin tur endast känns som ett försök till att förbättra relationerna mellan YMCMB och G.O.O.D. Music). Det är också det bästa av de nya spåren, där Busta och Tip väloljat byter snabba, korta och snygga verser om fester och livet på rap-toppen – allt över ett Busta-producerat beat som samplar Alicia Myers R&B-funkiga ”I Want to Thank You”. De tre andra låtarna är av det enklare slaget och till viss del spontana, men i slutändan förloras de i anstormningen av de äldre, bra mycket bättre låtarna. En av Bustas tre remix-verser (”Gettin’ Up”, ”Renaissance Rap” och ”God Lives Through”) är även den mycket bra, men frågan är om det i första hand är en positiv reaktion på ATCQ:s klassiska ”God Lives Through” än Bustas vers.
Ok, ”The Abstract and The Dragon” bjuder inte på mycket nytt under solen, men det spelar heller ingen större roll. Tejpet är en fin påminnelse om rapparnas relation och klockrena kombination av finstämdhet, aggressivitet och energi och kan fungera både som en introduktion för den yngre lyssnaren eller en promenad längs minnenas aveny. Samtidigt kontrasteras det med duons nyare låtar, och skapar på så sätt ett bevis för att de måste ta i ännu hårdare för att nå upp till gamla tiders nivåer. Särskilt tydligt blir det också när de avslutar tejpet med kronan på verket och det bästa de båda har skapat tillsammans – ”Scenario”. Och bara att få lyssna på den i ett sånt här sammanhang, där Tip och Busta guidar oss igenom deras gemensamma karriär, gör det värt att ta sig till slutet.
