Kingsize är under veckoslutet på plats i Köpenhamn och bevakar Vanguard Music Festival. Följ @kingsizemag på Instagram för uppdateringar av bilder + videoklipp.
Foto: Dennis Bärlund / Archived Stories
JAY ELECTRONICA
Scen: Fat Cat Stage
När du som minst anar det händer det. För oavsett om man är ett fan av Jay Electronica eller inte blir detta en överraskning. Från första stund är hans energinivå på topp och han tar scenen med pondus. Han bär sina ord med stolthet och fast att andra tvivlat på hans förmåga gör han själv aldrig det när han talar om vad som är riktig hiphop. Med detta kommer såväl anekdoter som hyllningar till J Dilla, hans egna samarbeten med låtar som ”Shiny Suit Theory” och ”Exhibit C” samt imponerande acapella. Men mer än något annat består spelningen utav ödmjukhet och en stark känsla av att han inte tar detta för givet. Han bjuder upp lokala rappare på scenen och uppmanar sedan hela publiken att komma upp men när vakterna säger stopp förflyttar han sig istället ner till sin publik. Och trots att han kör många hyllningslåtar och egentligen inte så många egna är publiken i extas och att säga att han växt, i inte bara mina ögon, är obestridligt.
// Mia Andersson
DJ PREMIER
Scen: Sun Ra Stage
Blotta uppenbarelsen av DJ Premier framkallar för mig och andra hiphopfanatiker rysningar oavsett vad han gör på scen. Utlovat från arrangörshåll var att han skulle framträda med sitt nya turnékoncept (med liveband) men istället dök han upp allena bakom skivspelarna samt med två mikrofoner uppställda längst fram på scen. En tydlig ledtråd till att det skulle komma gäster på scen framgent. Premier värmer upp publiken på egen hand och är som bekant grandios i konsten att hajpa upp sin publik verbalt, till en nogrannt utvald odyssé av egenproducerade klassiker som “Mathematics” (Mos Def), “Boom!” (Royce Da 5’9) och “Ten Crack Commandments” (Biggie). Han trollbinder åskådarna och håller samtliga på tå med armar i luften tills det hettar till på allvar när A.G. från D.I.T.C-crewet gör ett förtjänstfullt gästinnhopp och framför klassikern “The Next Level”. Kvällens höjdpunkt kommer kort därpå när M.O.P. överraskande rusar in och får publikhavet (inklusive recensent) att explodera i eufori med “Ante Up”. Nostalgitrippen rundas av med fler klassiker och ett snyggt “Full Clip”-intro där både Guru och Big L hyllas med den vördnad och respekt som sig bör.
// Tobias Carlsson
SUGARHILL GANG + GRAND MASTER’S FURIOUS 5 W/ MELLE MEL & SCORPIO
Scen: Sun Ra Stage
Klassiker. Generation efter generation, alla känner till dessa herrar. Det är förmodligen också det som gör att de övriga artisterna lämnar backstage-området och deltar i ett stort publikhav. DJ Premier har precis gått av scenen och stämningen är på topp. The Sugarhill Gang glider in med matchande tröjor, ett glatt humör och gör inledningsvis ett bra jobb för att hålla energin uppe. De liksom Grand Master’s Furious 5 bygger sin spelning på just ordet klassiker och blandar eget material med andras så som Run D.M.C ”Walk this way” och House of Pain ”Jump”. Självklart är det dock låtar som ”Rappers Delight”, ”The Message” och ”Jump On It” som sprider mest glädje. Men även om det i mångt och mycket är krut i gubbarna känns det inte särskilt genomtänkt utan istället rörigt, trots att Melle Mell gör ett bra försök att hålla ihop trådarna. Det kan däremot inte förringas att publiken är glad och det dansas en hel del runtomkring mig. Så, även om deras uppträdande inte är i toppklass känner man en form av tillfredsställelse enbart över det faktum att man fått se dessa hiphop-legender live.
// Mia Andersson
MOBB DEEP
Scen: Sun Ra Stage
Gubbfesten på Vanguard avslutas på lördagskvällen av Mobb Deep (inte en enda kvinnlig artist/akt inbokad under en 2-dagarsfestival är under all kritik!) med Havoc och Prodigy som jubilerat klassikerskivan från 1995 senaste året. Även om duon blivit vänner efter en tilltrasslad relation för några år sedan så är känslan av en ekonomiskt påtvingad återförening närvarande i mitt sinne när Queensbridge-duon inleder med “Survival Of The Fittest”. Den mörka ljudbilden och verklighetsbeskrivningarna som vi hört tusen gånger innan når inte alls fram till mig den här kvällen, även om både Prodigy och Havoc är på strålande “performance”-humör. Naturligtvis rycks vi med i “Shook Ones Pt. II” och “H.N.I.C.” men överlag känns det inte värdigt en fantastiskt fin festivalhelg att avlutas i nedstämmande molltoner. Där många uppträdanden under festivalhelgen fyllde oss med positiv energi (Lee Fields & The Expressions, Jay Electronica, DITC, DJ Premier), så fick detta avslutande uppträdande motsatt effekt. Med en vässad programutformning till kommande år har detta potential att bli en magnifik hiphopfestival, då inramningen i övrigt förtjänar toppbetyg.
// Tobias Carlsson
Ett filmklipp publicerat av Kingsize Magazine (@kingsizemag)
