Konsertrecensioner: Smash x Stadion, dag 1

Läs om spelningarna av 1.Cuz, Rico Nasty, Einár, J.I.D, Juice WRLD och A$AP Rocky.

1.CUZ

Den anonyma artisten med kometkarriären, 1.Cuz, har en karisma som få. För hur skulle annars en person som ständigt bär mask kunna beröra sina fans? Kanske är det så att ansiktsuttryck inte behövs när musiken är bra och kan tala för sig själv? Jag menar: numbers don’t lie. Snubben har flera miljoner streams och lyssnarna finns i publiken. Iklädd helvit outfit, inklusive den skottsäkra Gucci-västen, kliver han på scenen och inleder spelningen med ”Swedens most wanted”, följt av ”Sirener” och ”Ingen mening”.

Men det är debutsingeln ”Akta mannen” som är den stora publikfavoriten. Låten skrevs när han satt inne och släpptes i november 2018. Idag, några månader senare, står han på en festivalscen på Östermalm och framför den inför en publik som sjunger med. Det finns ingen recension i världen som kan göra hans framgång och resa till rättvisa. Innan han kör låten säger han ”den här är för alla grabbarna i Hässelby”. Ska jag kritisera att han använde sig av mycket playback? Nej, för det spelar ingen roll. Alla sjunger med och har kul. Låtarna är så starka i sig att det skapas en hype så fort publiken hör beatet. Den enda nackdelen är att spelningen är kort, cirka 20 minuter.

/ Mariana Benyamin Sir

RICO NASTY

Rico Nasty är en av de kvinnliga rapparna som fått mest shine borta i Staterna det senaste året. När man ser henne live förstår man på många sätt varför. Rico är inte bara en väldigt duktig rappare, hon har också en stjärnglans som visserligen inte får blomma ut till fullo här, men som ändå syns. Det är också tydligt att hon har en galen sida, som får överraskande bra respons från den lilla men imponerande pigga publiken.

När låtar som ”Cold”, ”Trust Issues” och ”Smack a Bitch” ekar ut bildas moshpits och även om det personligen känns väldigt monotont är stämningen riktigt bra. Det som skaver mest är Rico Nastys skrikiga röst som speciellt live blir ett störningsmoment över de enformiga produktionerna. Därför är det glädjande att både Doja Cat-samarbetet ”Tia Tamera” och ”Dirt Off Your Shoulder”-samplade ”Hatin” får utrymme att bryta av. Men överlag är Maryland-rapparen en positiv överraskning, även om det kanske räcker med att höra henne i hörlurarna.

/ Malkolm Landréus

EINÀR

Under knappt ett år har han gått från namnlös till en av våra största svenska rappare just nu. Trots att Einár var en av de akter som bokades senast är ytan framför scenen full av människor som sjunger med till alla hans låtar. Han inleder hela sin spelningen med att fråga publiken ”är ni redo för kaos?” och lyckas skapa en allsång redan med första låten ”Duckar popo”.

Det bästa med Einárs uppträdande är att han har kul på scenen. Han är energisk och står aldrig stilla. Han inleder ”F mitt X” acapella och publiken sjunger med och fyller i orden när han tystnar. En del tjejer skriker. Han plockar även in K27 på scen och de framför ”Fusk” ihop. Det är mycket playback, han tystnar och dricker vatten mitt i låtarna. Men samtidigt är det här en artist som debuterade nyligen. Han kommer utveckla sin breath control med tiden. Och egentligen spelar det ingen roll. För fastän Einár hämtar andan så fortsätter publiken att sjunga och det är det bästa betyget man kan få. Einár lyckas bygga upp en väldigt bra stämning bara via sin närvaro.

Spelningen avslutas med den största hitlåten, genombrottet ”Katten i trakten”, som ändå verkar vara publikens absolut största favorit. Men jag ska inte ljuga: jag har aldrig sett så många white kids i en publik som står och skriker ut orten-slang… men det kanske är en bra grej?

/ Mariana Benyamin Sir

J.I.D

När en av världens bästa rappare kommer till Stockholm för ett uppträdande – då går man. Så är det. JID är en professionell MC bland professionella MCs. Bäst i sitt crew och bäst bland många andra crews! Sist när han var i Stockholm för en spelning på Nalen så var det helt otroligt bra. Och han levde verkligen upp till förväntningarna igår kväll på Stadion. Breath control, delivery, energi, wordsmithing, det är som att JID får ut sina rhymes i rytm som en trummis. Herrejösses.

Vanligtvis sparar en artist dennes mest hype låtar till slutet av spelningen, JID kom istället ut och blastade ”NEVER” som första låt. Publiken flög upp i luften! Mosh pits efter mosh pits bildas. Sen kommer “Westbrook” och publiken ekar ASAP Fergs ord i hela stadion! ”F*** the other side” ekas gång på gång på Lidingövägen 1. “151 Rum” och “Off Deez” droppas och JID visar live-delivery på elitnivå. Det var obeskrivligt bra hur JID och publiken var i samspel, och hur häftigt är inte detta? Att den unga generationen rockar stenhårt med en så autentisk MC som JID? Jag är i alla fall riktigt nöjd!

/ Artin Hojat

JUICE WRLD

När Juice Wrld kommer upp på scenen går det en svallvåg av glädje genom publiken som samlats på Stadion. Iklädd en svart AC/DC-tröja bjuder Chicago-rapparen på en leverans som är närvarande och lik en musikvideo. Hans ansiktsuttryck och känslor når verkligen ut. Publiken består till stor del av vad som verkar vara riktigt dedikerade fans. De sjunger med i texterna både på de stora hitsen och de tidiga lite mindre kända låtarna.

Hans sätt att blanda rap och känslomässig sång fungerar väldigt bra. På många sätt känns han nästan mer som en rocksångare än en rappare. Hängandes på mickstativet bjuder han på melodier som då och då för tankarna till Linkin Park. Att han valt att spela med liveband förstärker såklart den känsla ytterligare. Bandet har dock lyckats väl med att hitta balansen mellan att behålla originalsoundet och samtidigt göra det fetare och till någonting lite extra. På det hela taget gör Juice Wrld en väldigt bra spelning där känslor, närvaro och totalt röj samsas på ett kul och unikt sätt.

/ Marcus Lindgren

A$AP ROCKY

Efter att ha hamnat i slagsmål under söndagskvällen är det runt 22-tiden äntligen dags för A$AP Rocky att inta scenen på Stadion. Bakom ett vitt skynke framför han Mura Masa-hiten ”Love$ick” för att sedan bygga upp en explosiv entré med ”A$AP Forever” då skynket faller till marken och rökkanonerna sätts igång. I en vit mask och ”TESTING”-tematik på scenen framför han spåren ”Buck Shots” och publikfavoriten ”Praise The Lord (Da Shine)” från skivan.

Efter klassikern ”Goldie” spelas en instruktionsvideo upp, där en Siri-liknande röst berättar att spelningen är en interaktiv upplevelse och att publiken ska lyda instruktionerna. Stora moshpits öppnas upp och när psykos-bangern ”Wild For The Night” droppar exploderar både publik och all pyroteknik på scenen samtidigt. Det är effektfullt, snyggt och intensivt. A$AP drar ofta ut på stämningen och lämnar en känsla av oförutsägbarhet som är kittlande. Den enda gången han går ner i tempo är när han framför L$D med ett tiotal behås upphängda på sitt mickstativ, för att sedan ta oss tillbaka till ”Peso” och avsluta hedersamt med en A$AP Yams-hyllning och ”Yamborghini High”.

Det är tydligt att majoriteten av festivalens besökare kom för att se Rocky – och det är inte svårt att förstå varför. Nu hoppas vi han klarar sig ur lagens långa arm efter att ha blivit anhållen under natten.