När Yasiin kliver ut på scenen känns det bra. Han ler, vinkar till publiken och sprider rosenblad. Men det tar inte lång tid förrän stämningen övergår till förvåning och cringe. Han tar upp en penna, klottrar på DJ-båset och hakar upp sig på belysningen. Första låten har inte ens satt igång och Yasiin står fortfarande på scen. Tyst. När publiken oroligt skruvar på sig säger han lugnt: ”var inte rädda för tystnaden”. Till sist kör han “Casa Bey”, ett hopp tänds och publiken kommer igång.
År 2011 bytte han artistnamn från Mos Def till Yasiin Bey. Orsaken var rädslan för att namnet Mos Def betraktades som en produkt, inte en människa. Uppenbarligen funkar produkten fortfarande som ett dragplåster 2017. För det verkar som att han mjölkar ut det sista fansen har att ge honom. Konserten är inte dålig på grund av hans små spirituella ögonblick, där han håller ut armarna och snurrar runt. Konserten är inte dålig för att han hakar upp sig på belysningen och vill att den ska vara blå, sen röd. Det är när han halvslappt säger ”jag ska gå i pension så jag gör vad fan jag vill”, springer fram till DJ:n för att kolla vilken låt som ska spelas härnäst som något inom mig krossas.
Under kvällens gång lyckas han då och då skapa en viss publikkontakt. Fastän han ler känns han frånvarande. Det har att göra med Yasiins energi; den är inte trovärdig. Det smittar av sig på publiken som majoriteten av kvällen förblir stillastående. Jag ifrågasätter huruvida Yasiin Bey verkligen vill stå på scen? Fastän han kör låtar som “Mathematics”, “Ms. Fat Booty”, “Auditorium”, “Hip Hop”, (och även sin del från Kanyes “Two Words”) är det något som inte stämmer. Yasiin hoppar över ord från sina verser, kör halva låtar och ser då och då väldigt ointresserad ut. Jag hade hellre hört honom framföra låtar han tycker om, hört honom freestyla, läsa upp en dikt eller bara hållit i en föreläsning. Vad som helst! Så länge han hade varit genuin. Med tanke på vem han är och vad han står för, så är det ett rimligt krav.
Yasiin Bey aka Mos Def har alltid varit en medveten och varm artist. Han har länge pratat om sociala orättvisor, satt det i olika kontexter och berört många människor. Både genom sin talang men även sina starka budskap. Hans betydelse för musiken och för fansen kommer aldrig kunna ifrågasättas. Så kanske gav han oss en dålig spelning medvetet för att fansen lättare ska kunna gå vidare och acceptera det faktum att han lägger av med musiken? Att vi genom en dålig konsert ska förstå att ”okej, han har gjort sitt nu”. Eller så åker han på en sista turné för att skramla ihop pengar innan han lämnar musiken för gott? Oavsett orsak så bör Yasiin Bey gå i pension nu. Tack för musiken.
Publiken: Förvånansvärt tålmodig. Jag är en expert på att såga svensk publik, men ikväll kan jag inte klandra dom.
Detta minns vi: Att han delade ut rosor till publiken och vid ett tillfälle dansade non stop i flera minuter.
Bästa låt: Publiken gick igång på bland annat “Ms. Fat Booty”, den låt som lyckades skapa något av en allsång. “Two Words” uppskattades också.
Text: Mariana Benyamin Sir
Foto: Melika “Duvetinte” Zakariae