Efter en lång sommar med spelningar runtom i landet är det dags för Tjuvjakt att avsluta på hemmaplan i Stockholm. Ett faktum som antingen kan väga över i negativ nervositet eller i extra taggning och i Lidingö-grabbarnas fall lutar det snarare åt det senare. Med stor glädje och stort mod vinner man publikens hjärtan redan från start.
Visst förlitar man sig ibland lite väl mycket på Fredrik Woodz och Kid Eriksson bakom spakarna och det händer att verser glöms bort, men det maskeras ändå av viljan att tillfredsställa publiken. Fantastiska ”Dela på natten” spelas för första gången, Arvid Lundquist och Olle Grafström framför sina sololåtar och Jesper Swärd premiärspelar en härlig discodänga med den presumtiva titeln ”Champagnefulla”. Finess gästar på låten ”Major” och kallar Tjuvjakt för de mest äkta snubbarna i branschen innan han bränner av Lyckliga Gatan-bangern ”Stad i ljus”.
Trots att Tjuvjakt är unga och har ett modernt sound finns det något med gruppen som tar en tillbaka. Dom påminner om en tid där rap skedde på lek, eldades på av glädje och utvecklades av passion. För mig är det i grunden det som Tjuvjakt representerar och det blev extra tydligt ikväll.
Bästa låt: ”Cornflakes i sängen” är en riktig hit, men personligen var det extra kul att höra favoriten ”Pipa”, där Jeppe Swärd står nerskriven i min bok som en av få som lagt en fetare vers än Organismen på en låt.
Detta minns vi: När publiken hjälper till att rappa en frånvarande Penga’ Pers vers i ”Saccosäck”. ”Å jag reppar kungliga svenska swager sällskapet – KSSS”!
Publiken: Ung och engagerad, en spegelbild av de individer som står på scen. Härlig stämning.
// Malkolm Landréus
Foto: Thomas Blumenthal
