”Two fingers in the air for the Documentary 2”, skrek Marcus Black strax innan The Game gick upp på scen. Däremot var det betydligt mer än endast två fingrar som var uppe i luften när trummisen drog igång med “The Documentary 2” och en riktigt taggad Jayceon Taylor äntrade scen med en fet vinterjacka. De främre raderna i publiken hoppade frenetiskt när Compton-sonen bjöd på “On Me”, “El Chapo”, “Ali Bomaye”, “Red Nation” och “Dope Boys”. Vilket The Game fan hade inte spenderat minst lika mycket tid i luften som på golvet med den kavalkaden av hits?
Så, liveband? The Game? Ja, ni läste rätt! Det kunde inte bli bättre för fansen som fick smaka på en riktig west coast-groove på bästa möjliga sätt för en klubbspelning mitt i vinterns hittills mest kyliga veckor. “Don’t Trip”-basen får mig och resten av publiken att gunga snarlikt symmetriskt och rösten ifrån en mentalt utmattad Junior Reid frigör sakta men säkert mer adrenalin och endorfiner i kroppen. Game gjorde även sitt bästa för att verkligen få West Coast-känslan att infinna sig med låtar som “Westside Story”, “Runnin” och en liten bonus i form olika Västkustsklassiker som “The Next Episode”.
Likt ett felkopplat batteri läckte energin ifrån Game för snabbt under vissa låtar vilket gjorde att klassiker som “How We Do” och “Hate It Or Love It” inte nådde upp till sin fulla potential Ett flertal gånger behövde han andnings och återhämtningspauser för att kort därpå försöka att återuppträtta energinivån. Förvirring uppstod (se Youtube-klipp) även när The Game skulle fortsätta köra sina klassiska hits från “The Documentary” som har flera kopplingar och referenser till hans före detta crew G-Unit. The Game spelade ändå alla låtarna som vanligt men valde ändå att i slutet av konserten markera att han är G-Unot genom att skrika det många gånger inför en Sverigepublik som verkar . Så vad betyder det att vara Straight out of Compton anno 2016? I Games fall är det att han alltid bär med sig Compton i hjärtat, vart han än i världen är.
Detta minns vi: När Game hyllar sin Compton-polare och kör endast Kendrick Lamars vers på “The City”, och inget mer av låten.
Bästa låt: För mig blir det helt klart “Ali Bomaye”.
Publiken: Höll energin hela vägen till slutet, imponerande för en konsert som faktiskt varade längre än förväntat.
// Artin Hojat
Red anm: Sifferbetyg för samtliga recensioner har slopats from 1/1-2016. Vill du själv betygsätta spelningen skriv gärna detta i kommentarsfältet via ditt personliga Facebook-konto nedan eller i Facebook-gruppen.
The game, fullt hus och live musik. #thegame
Ett filmklipp publicerat av Kingsize Magazine (@kingsizemag)
