Dag 5: 1998-2003
Med en musikkarriär som spänner över hela 20 års tid är Petter tveklöst bland en liten skara av svenska hiphop-pionjärer i ordets rätta bemärkelse. Det går inte att nog poängtera hans betydelse för svensk hiphop när han 1998 dundrade in på scenen med ”Mikrofonkåt” och ”Vinden Har Vänt”, följt av det ikoniska debutalbumet ”Mitt Sjätte Sinne”. När Petter så rundar av de fem jubileumskvällarna på Mosebacke är det, precis som nya albumet ”9818”, mycket av en familjeåterförening på scen med kärnan i Natural Bond-kollektivet av dags dato. Bananrepubliken-tiden står först på agendan och får i skymningen en fantastisk inramning på Söders höjder, med ”Saker & Ting” och ”Så Klart” som givna höjdpunkter. När ”Rulla Med Oss” dundrar ur högtalarna höjs förhoppningar om att Timbuktu ska dyka upp på scen, men till skillnad från 15-årsjubileumet hålls dessvärre gästinhoppen till ett minimum. Den innersta kretsen kring Petter står istället i fokus. DJ Sleepy är ryggraden i en finslipad show där bandet förtjänstfullt bygger upp en klart tyngre ljudkuliss av klassiker-instrumentaler, utan att för den delen ändra essensen av originalsoundet på skivorna i fråga. Eye-N’I håller i vanlig ordning energinivån på topp medan PeeWee och Thomas Rusiak backar med närvaro och känsla. Att sammanfatta fem års musik, och tre ikoniska fullängdare, på drygt 75 minuter innebär att en hel del låtar får stryka på foten, framförallt det mer lågmälda och melankoliska från diskografin (jag hade gärna sett Kaah gästa). Tempot är genomgående högt men Petter hinner, det pressade tidsschemat och låtlistan till trots, visa både kärlek och känslor för bandkollegorna som betat av fem olika set under fem kvällar i rad (en stark bedrift i sig). Att jubileumsspelningen kompletteras med Rusiak-spåren ”Suckerz” och ”Hiphopper” känns helt naturligt på grund av dess essentiella betydelse för tidsperioden i fråga, vilket sedermera leder in spelningen mot slutfasen och den 20-årsjubilerande debutskivan ”Mitt Sjätte Sinne”. Gåshuden gör sig påmind med ”Håller Fortet” och Fevens gästinhopp på ”Mikronfonkåt”. Den magnifika ”Vinden Har Vänt” sluter cirkeln och manifesterar Petters otvetydiga betydelse som en av Sveriges viktigaste artister senaste tjugo åren, och för en överskådlig tid framöver.
Bästa låt: Jag är personligen svag för ”Saker & Ting”, även om det finns många fler låtar att lyfta fram.
Detta minns vi: Armarna i luften från (nästan) samtliga när ”Vinden Har Vänt” dånade ut över Mosebacke och Södermalm.
Publiken: En nostalgitörstande publikskara där hängivna fans, vänner från förr, branschkollegor och Petters närmaste familj fanns på plats.
// Tobias Carlsson
Foto: Julia Håkansson
