Av Niklas Thander.

Klockan är 15.30, det hårda regnet med tillhörande åskväder försvunnit och solen tittar precis fram när Näääk & Nimo går på till öronbedövande reggaehorn. Publiken, som har strömmat till bara några minuter innan verkar till en början fortfarande bakis från gårdagen och festivallerans lukt gör sig påmind i allas näsor. Två världar möts i den cleana scen och hiphop som möter den lortiga massan, men de två har någonting gemensamt, och det är festen.

”Vi Är Kvar Här” inleder och sätter direkt den tillbakalutade standarden. Näääk & Nimo bemästrar den något stora scenen (näst största på området) ganska bra och glider runt med en halvtaggad inställning. De byter verser med jämna mellanrum och har ett tajt samarbete med en väl fungerande hypeman/huvudrappare-rotation. ”Nycklarna till Staden” följer och refrängen känns klockren i den gassande solen. Det dröjer heller inte länge innan sommar/reggae-låtarna går igång, men konserten i helhet följer i stort sett samma jämna tempo och flow, och det lätt tillbakalutade promenadtempot höjs eller sänks i princip inte alls. När gästerna Chapee och Abidaz kommer in för ”Var É Guzzarna?” är det mer högt än bra, och efter ”Wuddup” och ”Para Finns” drar Abidaz för andra gången under festivalen ”Kvalitet och Kvantitet” och skakar om publiken på ett sätt som inte händer igen förrän ”Backa Bak”. Thomas Rusiak hoppar in för ett par spår, men samtidigt börjar ett lätt regn att falla och festen kommer av sig. Näääk & Nimo fortsätter att bjuda på bangers, men toppen vill inte riktigt nås.

Energin ligger på en stadig nivå under hela konserten, och visst är det tungt, men variationen saknas. För det är självklart att Näääk & Nimo både har materialet och samarbetet för att kunna leverera en vassare spelning.

///Niklas Thander

Foto (ovan): Bråvalla Festival