Det är vågat att göra ett nytt Stockholmsbesök bara ett år efter sin senaste spelning i huvudstaden. Antingen så har Kid Ink lojala fans eller så har hans yngre fans precis fyllt 18 – för det är en ung publik som befinner sig i Nalen denna kväll. De hypas mer när uppvärmnings-djn spelar ”BBHMM” än ”The Next Episode”. Eller så är tanken att ”Full Speed”, som släpptes i början av året (och hitlåtarna den kom hand i hand med) ska lyckas locka fansen på nytt. Oavsett orsak så lyckas han galant för det är fullt hus i Nalen. Den 29- åriga Brian Todd Collins, som han egentligen heter, släppte år 2012 sitt debutalbum ”Up & Away” och har sedan dess i princip droppat ett nytt projekt varje år. Tack vare alla sina hitlåtar med enkel lyrik agerar Stockholmsfansen bakgrundskör ikväll.
Kid Ink är avslappnad och nästan lite tråkig i början. Han står med ryggen mot publiken och stirrar på scenskärmen mer än på de som betalat för att se honom. Förutom att vi får oss en större dos av Kid Inks rygg än väntat, är resten av konserten jättebra. LA-stjärnan har mycket material och har förberett en grym spellista som börjar lugnt och övergår i ett snabbare tempo. Han blandar låtar från alla sina album och Eps: Från ”Time of your life” till ”Sunset” och ”Body language”. Vare sig du gillat Kid Ink sen dag ett eller upptäckte honom förra månaden så är du inkluderad.
Faktum är att Kid inks absolut största och mest framgångsrika hitlåtar är i samarbete med gästartister, eller när han själv gästar. Men han är inte rädd för att framföra låtarna även om han bara kan köra en vers som: Omarion- Im Up, OMI- Cheerleader samt Fifth Harmony- Im worth it. Att han har gästat mycket har gjort namnet känt för en bredare publik, samtidigt som han lyckas använda det till sin fördel och gör en bra show av det. Kid Ink underhåller, hypar publiken och är orädd. Och där har vi kanske svaret på varför han är så omtyckt – superstjärnan skulle kunna komma tillbaka om ett halvår igen.
Bästa låt: Av att döma från publikens omdöme är det hitlåtarna: “Murda”, “Show me” och “Main Chick” samtliga låtar är från “My Own Lane” (2013). Min personliga favorit är ”Hell and Back” och gillar när alla tar upp sina tändare, lyser upp lokalen och sjunger med.
Detta minns vi: När Kid Ink tackar publiken som tror att konserten tagit slut (kom igen det är ett trick, artister gör ALLTID så), lämnar scenen, lamporna tänds, Whitney Houston spelas i högtalarna och lokalen töms snabbt. Ungefär en tredjedel av publiken är kvar när han åter intar scenen och kör ”Be Real”. Det är ett ganska uttjatat move och kan tyvärr resultera i att många lämnar lolaken.
Publiken: En ung, lojal publik. Väldigt energiska och hypade både de som stod längst fram till de som stod längst bak.
// Mariana Benyamin Sir
