Jorja Smith, en utav de mest autentiska R&B-rösterna ute på den internationella scenen, öppnade spelningen med några av mina favoritlåtar men missade att utnyttja låtarnas fulla potential. Kraften var inte där och till en början kändes hennes framförande ganska energilöst samtidigt som tekniken också var bristfällig. Men sedan kom ”Goodbyes” och någon i publiken skrek ut ”Sing Jorja!” Vilket hon gjorde! Fokusen hos publiken var påtaglig när Jorja visade vad hon kan göra med sin röst och så fort hon var klar exploderade publiken ut i jubel.
När hon sedan flyttade över till kvällens andra set med låten ”Don’t Watch Me Cry” med endast ett keyboard svagt spelandes i bakgrunden och ett par rosa strobe-ljus på sig fick Jorjas röst plats att skina på riktigt. Jag hade nog gåshud genom hela låten och fick äntligen se den Jorja Smith vi känner till och älskar.
Trots att spelningen periodvis föll platt med fler dalar än rikliga toppar under den första delen, skiftade det totalt under det andra med en stark öppning följt av ännu kraftfullare leveranser under ” Let Me Down” för att sedan avsluta på topp med ”On My Mind” där publiken kraftfullt sjöng med till varje ord från början till slut.
Jorja är fortfarande relativt ny på scenen, men med lite mer erfarenhet har hon alla möjligheter att utveckla sin scennärvaro för att kunna höja ribban och leverera konsekventa spelningar. Så trots den svagare öppningen avslutade hon verkligen på topp och det var till synes en nöjd publik som lämnade Berns salonger.
Bästa låt: ”Don’t Watch Me Cry”
Det här minns vi: Publikens energi under båda versionerna av ”On My Mind”.
Publiken: Ca 25-35 år.
/Sofia Yohannes
Visa det här inlägget på Instagram@jorjasmith_ är nu live på ett slutsålt Berns! ?? #jorjasmith #lostandfoundtour
