Konsertsalen på Malmö Live har en kapacitet på 1600 sittande platser och en akustik som sägs vara otrolig. Till min stora förvåning ser jag dock många tomma platser runtomkring mig denna kväll men låter inte det stoppa min höga förväntan på att få uppleva ännu en Angel Haze konsert.
Eka Scratch, Ayla Schatz, Dee Dee och Julia Nelly är där för att värma upp men den påtagligt låga volymen ger ett dåligt första intryck. Upplevelsen av att sedan sitta still på en hiphop-spelning och applådera artigt är intressant och spännande men en underlig stämning med obekväm tystnad mellan låtarna tar vid. Haze intar scenen och säger ”ju mer energi ni ger mig desto mer ger jag er” och hoppet kommer åter. Konsertsalen är vacker och tilltalar oerhört med sin intimitet där scenen är låg, nära och avskalad. Haze passar i ett sådant forum och hennes entré är märkbar. Vi ställer oss upp, hon talar innerligt till oss, visar mycket sårbarhet och hängivelse och rör sig nästan mer nere bland publiken än på scenen. Hennes setlist har en fin variation av hennes klassiska låtar, nytt- och outgivet material, hon överraskar med att ta upp Kwamie Liv på scenen och avslutar till och med att bjuda upp publiken dit. Haze gör med andra ord alla rätt men förutsättningar är fel och jag ser potentialen av något magiskt glida ur händerna på mig. För faktum är att placeringen inte ska vara avgörande. Jag sitter på 13:e raden, detta är nära scenen men verkar ändå vara för långt bak för att uppleva det som verkar ske vid raderna längst fram. Gänget bakom mig stånkar och stönar och lämnar sedan uppgivet spelningen halvvägs in. Musikens ljud är rent men volymen är för låg, DJ’ns mikrofon sprakar, jag får spetsa öronen för att höra Haze mellansnack, hör vad personerna tre rader bakom pratar om och vad tjejen på andra våningen sjunger. Jag är uppriktigt ledsen att säga det men mina förväntningar infrias inte. Detta till trots vill jag dock understryka att jag tror på Malmö Live’s konsertsal. För barnsjukdomarna må tagit överhand denna invigningskväll men salen är magnifik och har alla förutsättningar för att bli en riktigt bra hiphop-scen.
// Mia Andersson