Mykki Blanco är känd för sina uppträdanden och jag har därför tagit mig fram till scenkanten när hen uppträder på RBMA @ Clarion Post.
Jag ser mig omkring och konstaterar snabbt att detta inte är den sedvanliga hiphop-publiken man brukar se. Och det är väl just det som är så intressant med Mykki Blanco, hur hen med sitt okonventionella anammande på hiphop öppnat upp ett nytt fönster inom genren. Ett fönster som givit den lite större acceptans och brutit invanda mönster.
Efter att Blancos posse, DJ Larry B, Boychild och Psychoegyptian inlett med ett, i allra högst grad, artistiskt och vackert nummer, kliver äntligen Mykki Blanco själv upp på scen. Jag tror att många förväntar sig ett bisarrt uppträdande av Blanco men det mest utstickande blir tejpen över hens nakna bröst, hens röda läppstift och hens stage dive, inte särskilt bisarrt alltså. I en intervju sa Blanco en gång; ”I gotta be a killer, the world is coming for me so I gotta be that much more crazy”. Och visst, Blanco har en dark side men denna kväll tycks det ändå inte handla om det. Istället ger Blanco prov på anledningen till varför hen idag är ett namn alltfler lägger på minnet, nämligen hens lyriska förmåga och historierna hen har att berätta. Under spelningen bevisar Blanco med sin skicklighet, gång på gång, till såväl beats som acapella varför hiphop inte har något kön eller att genren faktiskt inte har några normer att följa. För jag är säker på att många hiphop heads har ett och annat att säga om det Blanco gör med hiphop men jag skulle vilja omformulera det till vad Blanco gör f-ö-r hiphop. Hen hoppar på scenen och stampar med sina kängor hårt mot golvet och nästan symboliskt krossar alla de fördomar hens väg kantats av.
Press Text: Mia Andersson
Foto: Dennis Bärlund
