Oscar Grant, en ung man utan framtidsplaner men med hjärtat på rätta stället blev ett oförglömligt namn i USA på nyårsdagen 2009. Efter ni sett den här filmen kommer han bli ett oförglömligt namn även för er.
East Oakland, Kalifornien nyårsnatten till 2009. Åskådare filmar ett aggressivt polisingripande där fyra unga, svarta, män sitter uppradade på tunnelbaneperrongen. Irritationen stiger och en smäll ljuder ut. Vi flyttas tillbaka till nyårsaftonens morgon. Oscar (Michael B. Jordan, känd som “Wallace” från “The Wire”) är hemma med flickvännen Sophina och dottern Tatiana som är Oscars trygghet i livet.
Oscar är egentligen inte så annorlunda från vilken annan 22-åring som helst. Han har ingen fast sysselsättning, flickvännen Sophina vill se mer ambition och livet går framåt en dag i taget. En skillnad är att de tillsammans har dottern Tatiana, vilket får honom att skärpa sig. Likt bekanta i hans omgivning har han gjort några rundor i fängelset för drogförsäljning i knapra tider, men han vill bättra sig och där ligger filmens poäng. Vi får se att Oscar inte är perfekt, men han är knappast ond. Han är en utav verklighetens människor, helt enkelt.
“Fruitvale station” är skickligt berättad. På bara en timme och 20 minuter får vi en medkänsla för i stort sett alla vi ser, från Oscars tålmodiga mamma till hans förre chef på mataffären. Det är också oförutsägbara händelser non-stop, just för att Oscar är så oförutsägbar. Känslan att vad som helst kan ske när som helst är återkommande. Stort plus för Hip-Hop soundtracket och miljöerna som ramar in “Fruitvale Station” i en känsla av Bay-area kultur. Vardagsrealismen är trovärdig och känns väldigt äkta. Filmen har massa underliggande teman som polisbrutalitet, rasism, sociala orättvisor och familjerelationer, men det viktiga är att skildra Oscar Grants liv för att förstå hur det fortfarande kan gå till i världen sent 2000-tal.
Press ///Emil Sandgren Strada
