Hur gör man som veteranrappare i en ständigt skiftande musikbransch? Busta Rhymes gick från genreutvecklare till mainstream-ledare till marknadsanpassad. Nas gick från stjärnskott till bespottad till hyllad reinkarnation. Chief Xcel och Gift of Gab har inte i närheten av samma status som ovan nämnda ikoner, vilket kanske gör det lättare för dem att gå mellanvägen – att inte riktigt ändra på något. Det kan låta negativt, men också som några som åldras på egna villkor, med respekt.

Sacramento-duon har hållit på sedan 1992 och det hörs. Albumet präglas av en klassisk inställning till hiphopen: livslektioner och positivitet blandas med soulig intensivitet. Spåret ”The Sun” är ett exempel på duons närhet, där varken beatet eller rappen är på toppnivå, men där samarbetet nästan går att ta på. Det är också tydligt att det är det första albumet från duon på tio år. På inledande spåret ”Blacka” fullkomligt sprutar flowet och orden ur Gift of Gab, vars motormun oftare bör nämnas i sammanhang av mest tekniska rappare. Medan Gift of Gab allt som oftast håller det intressant med metaforer och alitterationer har Chief Xcel inte lyckats med beatsen. Produktionen är inte engagerande och slående omodern – inte för att jag vill ha dånande traptrummor, men mängder med släpp det senaste året (se: Adrian Younge, Deacon the Villain, Donnie Trumpet & The Social Experiment) har visat att det fortfarande är möjligt att göra nytt med liveinstrumentation.

Det går inte att förneka talangerna bakom rösten, flowet och de perfekta intonationer som blandas med boombapiga bakgrunder, men ”Imani Vol. 1” är lika ojämn som omständigheterna skvallrar om: 16 spår långt och första delen av en serie på tre album. Det är en trevlig break i det dagliga flödet men druknar snabbt i sin egen ojämnhet.

Bästa låt: ”Blacka”

Bästa produktion: ”Twist of Time”

Intressant text: ”Dope like PE, BDP, Poor Righteous Teachers/X-Clan and Brand Nubian combined in one rapper’s infant/ Pig’s feet, ham, ribs, not one but a slab of them/ To die inside the ghetto only to arise and rap again” – ”Blacka”

// Niklas Thander