I det nya numret av Kingsize Magazine lägger vi fokus på vårt 20-årsjubileum, men också tidsperioden 2004-2024 inom svensk hiphop.

Därför har vi tittat närmare på våra favoritalbum under perioden. Nuvarande chefredaktör Malkolm Landréus, f.d chefredaktör Tobias Carlsson, Pontus “Gatuslang” Gustavsson, tidigare musikredaktören Alexander Kihlström (numera Live Nation) och återkommande Kingsize-skribenten och musikprofilen Marimba Roney har alla listat sina favoriter från åren som gått.

Sex utvalda titlar har fått en kort motivering och valen är helt subjektiva. Om listorna säger Malkolm Landréus:

– Syftet med detta var att få en översiktsbild och påminnelse om all bra musik som släppts under dessa 20 år och att det skulle säga något om tidsperioden i fråga. Jag tyckte det kändes roligare att utse favoritalbum än att alla skulle försöka lista de objektivt “bästa” skivorna, för att på så sätt få till en större bredd och en mer ärlig bild av vad vi faktiskt lyssnat på. En kul och svår utmaning! Många bra skivor som inte får plats här.

Se listorna nedan!

MALKOLM LANDRÉUS

STOR ”Under Broarna” (2017)

När man tittar tillbaka på sina favoritalbum märker man snabbt att epiteten ”bästa” och ”favorit” inte alltid är beroende av varandra. Men när det kommer till ”Under broarna” så stämmer båda. Få album har varit lika koncisa och rakt igenom högkvalitativa som STOR:s tredje fullängdare, även om ”Shere Khan XIII” har mer nostalgisk tyngd.

Snook ”Vi Vet Inte Vart Vi Ska Men Vi Ska Komma Dit” (2004)

Alla som älskar musik har ett album eller en artist som definierar ens formativa år. För mig är det här albumet just det. Jag och en vän brukade skriva ner verserna på föregångare till textsajten Genius och har gråtit till låtar som ”Har du tänkt på din egna begravning”, skriksjungit till ”17 juni” och fuldansat till ”Mr. Cool”. Och det finns inte en cell i mig som skäms över det. 

Ant Wan ”724” (2020)

Ant Wans bästa album i karriären hittills är förmodligen ”The Only Wan”, men ”724” är albumet där han markerade sitt revir. 15 låtar. 0 gäster. 0 hits. Det här är Ant Wan i hans råaste form. Titelspåret ger mig fortfarande rysningar med raderna ”Jag känner mig blessed, är för äkta för världen / Har rik fantasi, men jag lever i misären / De något i min kropp, jag kan känna den här själen / Vill inte bära Glock men för mycket står i vägen”.

Skander ”Hon” (2017)

Det finns artister som inte gör musik för någon annan sig själv. En sådan artist är Skander, som uppenbarligen fick ut allt han bar på med sitt första och hittills enda album ”Hon”. Här blandas totalt mörker med strimmor av hopp som gång på gång dränks i förtvivlan i en filmiskt tonsatt uppbrottshistoria av Nibla, som i en rättvis värld skulle ha belönat Skander med en Grammis-nominering i textförfattarpriset.

SödraSidan ”För Evigt Unga” (2014)

På samma sätt som Ison & Fille varit ikoner i förorterna var SödraSidan medelklassens favoritduo under första halvan av 10-talet. Chrippa och Jutte var aldrig några stora poeter, men under en period livnärde de en hel generation svenska hiphoplyssnare. Trots flera stora hits fick de aldrig något riktigt medialt genomslag, men gatorna minns den lokala stoltheten och nostalgin i SödraSidans musik.

Looptroop Rockers ”Mitt Hjärta Är En Bomb” (2013)

Looptroops första och enda album på svenska ska för allt i världen inte glömmas bort. Här gick de från rebelliska tonårsfavoriter till att bli män med viktiga saker att säga – tydligare än någonsin. Lika tydligt minns jag uppbyggnaden med Cleos bombvers på ”Hårt mot hårt”, men här finns gott om förbisedda pärlor stöpta i ärlighet, omsorg och socialt patos.

Mwuana ”Triller” (2017)

Organism 12 ”Petar På Döda Saker Med Pinnar” (2004)

Lorentz ”Kärlekslåtar” (2014)

Ison & Fille ”Länge Leve Vi” (2014)

Parham ”Pojk” (2014)

Cleo ”Missaoui” (2022)

Broder John ”Cool” (2016)

Fricky ”Fricktion” (2021)

Silvana Imam ”Helig Moder” (2019)

Zacke ”Fattigkussen” (2016)

Abidaz ”In & Ut” (2013)

Simon Emanuel ”Le För Kameran” (2014)

Ivory ”Nirvana” (2019)

Nomad ”Blåser På Stormen” (2020)

TOBIAS CARLSSON

Chords “Looped State Of Mind” (2012)

Att Chords är en av Sveriges främsta rappare och producenter råder det ingen tvekan om. Under sin karriär har Jens Resch visat på den största respekten för hantverket och fått utlopp för sin stora utvecklingspotential över tid, där jag ser hans tredje soloprojekt som kronan på verket i diskografin.

Cleo “Missaoui” (2022)

Cleo har sannerligen betytt så otroligt mycket för svensk hiphop. Under de senaste 10-15 åren har hon varit tongivande inom viktiga initiativ som Femtastic och Fatta. Samtidigt är Cleo och Academics drivande inom Random Bastards egna kreativa universum, i en makalöst fin symbios på denna skiva.

Timbuktu “Alla Vill Till Himmelen Men Ingen Vill Dö” (2005)

Att Jason Diakité mejslat fram ett helt eget uttryckssätt inom svensk hiphop, skall icke underskattas. På denna skiva visar han hur ställningstaganden och personliga erfarenheter gifter sig med den unika ljudbilden, som i mångt och mycket lagt grunden för en lång och framgångsrik karriär på flera olika plan.

Fridlyst “Honey” (2022)

Den här Västerås-fostrade gruppen hade jag otroligt gärna satt på omslaget av Kingsize under min tid som chefredaktör – för detta  helt fantastiska album/mixtape. Här finns allt jag letar efter vad gäller kreativitet, skills, lekfullhet och genomarbetad produktion. Jag hoppas verkligen på en uppföljare snarast.

Looptroop Rockers “Fort Europa” (2005)

Det är lätt att glömma Looptroops betydelse för svensk hiphop internationellt, med starka politiska ställningstaganden och vassa dystopiska beskrivningar av samtiden. Promoe, Supreme, Cosmic och Embee förtjänar epitetet hiphop-pionjärer och är en av Sveriges mest pålitliga liveakter på scenen till dags dato.

Supersci “Pinetrees On The Pavement” (2006)

Sundsvall-baserade gruppen Supersci är förgrundsfigurer inom engelskspråkig svensk rap av högsta kaliber. Med ett alldeles särpräglat sound, klätt i toner av det norrländska vemodet, är deras första fullängdare en klockren klassiker i min bok. Med Arka och Mr Noun som drivande förgrundsfigurer har den här skivan många oförglömliga låtar som “Get!”, “On The Grind” och “Lullaby”. Norrlands finest, om du frågar mig.

Prop Dylan “Bushido Code” (2022)

Jelassi “Dom Har Bara Gett Mig Ett Namn” (2023)

Fjärde Världen “Världens Ände” (2007)

Labyrint ”Labababa” (2011)

AKI ”Tack” (2020)

Chapee “A Prosumer’s Delight” (2023)

Ken Ring “Hip Hop” (2009)

Ison & Fille “För Evigt” (2014)

STOR “Nya Skolans Ledare” (2009)

Professor P & DJ Akilles “All Year, Every Year” (2015)

Kartellen “Ånger & Kamp Del 2” (2013)

Organismen “Stjärnfall Över Stabbyskogen” (2024)

Rapper KC “Vibes Of Life” (2014)

Vic Vem ”Medicinen” (2015)

MARIMBA RONEY

Cleo ”Missaoui” (2022)

Det dröjde ungefär femton år innan veteranen Cleo debuterade med sitt riktiga första soloalbum. Och på vilket sätt hon gjorde det. Hon och Alexander Juneblad målade fram en unik palett av färger, det svårmodiga och glädjefyllda, med influenser från nordliga fjäll och tunisisk öken, utan att någonstans tappa tråden. 

Ozzy ”Ett Öga Rött (2018)

”Det är jag som e Ozzy/svart tjock tjockis/Före detta brottsling/ Uno gato poppis” är den magnifikaste presentation som hörts inom svensk hiphop. Med blinkning mot Jonas Hassan Khemiris bok och rapparen Ayo, sällade sig Ozzy med debuten till klassikerligan. Av oklar anledning är den i skrivandes stund borttagen från digitala plattformar vilket är en enorm förlust. 

Busu ”Family” (2017) 

I skymundan av sin vän och kollega Yemi i Europagang levererade Busu den helt egna ”Family”. Den utvidgade begreppet svensk hiphop, där punkpopinslagen gav en rå, äkta demokänsla som gifte sig utmärkt med DJ Haydn och Teo Swedens produktioner. 

Max Peezay ”F.A.S 3” (2012) 

Varje morgon vandrade jag ned för Rambla del Raval, plockade upp en ”bicing”, cyklade ner mot vattnet, förbi Columbus-statyn, fortsatte förbi Parc de la Ciutadella, mot Poblenou där mitt arbete låg. Alltid med Max Peezays grime och elektronisk-inspirerade tredje album i hörlurarna. På svenska, men ändå så internationellt, med örat mot gatan och samhället.

Aleks ”Inte Längre Fiender” (2011) 

Ja, Aleks är en sångare snarare än rappare. Men han ÄR hiphop. Han är vår Nate Dogg. Långt innan svenska rappare började sjungrappa fanns Aleks. Med DEN rösten. Trots alla renommerade gäster är det spåren när Aleks är ensam som jag ständigt återkommer till; ”Andra porten”, ”Ny man” och ”Den här”. 

Ant Wan ”Wow 2” (2021)

Det var egentligen med EP:n ”Wow”, och framförallt givetvis låten ”Kall”, som Ant Wan fångade mig. Mellan åren 2019-2021 skapade han sina största mästerverk som sticker ut, där inte bara Ant Wans känslosamma karisma fick plats utan levererades då med intressanta produktioner. ”Wow 2” blev kronan på verket av dessa kreativa år.

Henok Achido ”Bror Utan Sol (Bland Rök Och Stearin)” (2019)

STOR ”Under Broarna” (2017)

Jaqe ”Filmen” (2021)

Fricky ”Horizon Inn” (2023)

Carlito ”Guldburen” (2010)

BENNETT ”Och Du Heter?” (2020)

Ant Wan ”Leylas World” (2021)

Timbuktu ”Alla Vill Till Himmelen Men Ingen Vill Dö” (2005)

BIJI ”BIJI, Pt.1” (2024)

Lilla Namo ”Tuggare Utan Gränser” (2013)

Adam Tensta ”It’s A Tensta Thing” (2007)

Erik Lundin ”Zebrapojken” (2019)

A36 ”AREA 36” (2021)

Jelassi ”Dom Har Bara Gett Mig Ett Namn” (2023)

PONTUS GUSTAVSSON

Fjärde Världen ”Gatumusikanterna” (2004) 

”Gatumusikanterna” är den underskattade uppföljaren till Fjärde Världens debutalbum och bjuder på en enhetlig platta från början till slut med Matte Caliste bakom produktionerna. Grymma texter och starka inhopp från Fattaru, AFC, Sam-E och Alibi.

Ison & Fille ”Ison & Fille” (2004)

Ison & Filles andra album är en riktig juvel till album från början till slut och släpptes i en tid när bransch och svensk hiphop hade en kommersiell svacka. Skivan saknade kanske de stora hitsen men innehåller fantastiska produktioner från bland annat Embee, Flyphonic, Filthy, Masse och Kaah.

Snook ”Är” (2006)

Snook tog skapandet från första skivan till nästa nivå med uppföljaren ”Är”. Melodier och pop blandades med bars och sång och blev någonting nytt inom svensk hiphop som skapade ringar på vattnet i musiksverige och på den svenska hiphopscenen.

Chords ”Looped State of Mind” (2012)

Chords tredje soloalbum visar på vilket geni Sveriges mest kompletta rappare är. Rap och sång på engelska i världsklass och dessutom står Chords själv bakom produktionerna på hela skivan. Ett av Sverige bästa album genom tiderna.

Zacke ”Visst Är Det Vackert?” (2009)

Zackes debutalbum bjöd på någonting nytt i svensk hiphop både tematiskt och produktionsmässigt. Plattan innehåller otroligt välskrivna texter och satte Norrbotten på kartan i en tid när mycket fokus i svensk rap låg på Stockholm. 

STOR ”Under Broarna” (2017)

Stor toppade sina tidigare släpp i karriären med sitt bästa album under karriären. Charlie Bernardo har gjort ett otroligt jobb med produktionerna som bjuder på allt från klubbangers till ballader och Stor håller hög nivå på all rap rakt igenom skivan tillsammans med några av Sveriges finaste gästvokaler. Varning för Michel Didas vers på ”Para Wifey”!

Organism 12 ”Petar På Döda Saker Med Pinnar” (2004)

Promoe ”Long Distance Runner” (2004)

Aegiz ”Message Mosaic” (2004)

Ison & Fille ”Stolthet” (2006)

Ken Ring ”Äntligen Hemma” (2007)

Chords ”Things We Do For Things” (2008)

Afasi & Filthy ”Fläcken” (2008)

Mohammed Ali ”Processen” (2009)

Näääk ”Näääk Vem?” (2009)

Anton Kristiansson ”Och Jag” (2011)

Roffe Ruff ”Barrabas” (2011)

Abidaz ”In & Ut” (2013)

Parham ”Pojk” (2014)

Professor P & DJ Akilles ”All Year, Every Year” (2015)

ALEXANDER KIHLSTRÖM

Chords ”Looped State Of Mind” (2012)

Det är filmiskt, det är drömskt, det är otroligt välproducerat kryddat med rap som skapar en helt egen värld lyssnaren sugs in i och omsluts av. Helt producerad och skriven av Chords själv är albumet ett utmärkt exempel på beats och rap i perfekt symbios. När jag jobbade på Kingsize var detta en av extremt få skivor jag gav 5/5 kungakronor – och jag gör det gärna igen!

Abidaz ”In & Ut” (2013)

Det finns ett före och ett efter ”In & Ut”. Abidaz är en av de viktigaste rösterna i svensk hiphop; från Chapee N Chess och Blåkulla-vibben till en efterlängtad solodebut på svenska 2013 som fick samtliga i hiphopvärlden att tappa hakorna. På ”In & Ut” förmedlar Abidaz berättelser från förorten som inte levererats på samma målande sätt sedan The Latin Kings första två plattor.

Erik Lundin ”Zebrapojken” (2019)

Erik Lundins penna borde jämföras med poeter som Anyuru eller Farrokhzad. Skillnaden är att Erik gör det över beats. Jag blir konstant golvad av varje vers jag hör från Erik Lundin, både på skiva och live. EP:n ”Suedi” från 2015 är otroligt stark men Zebrapojken är ett epos. Det är berättelser och det är framför allt: BARS. Erik Lundin är landets främsta lyricist och varje låt är fylld av quotables.

Zacke ”Noir” (2024)

Årets bästa album förtjänar alla priser och hyllningar. En skiva där Zacke utgår från sig själv och sitt kära Norrbotten, men berättelserna om ”det nya Norrland” och den gröna industriella revolutionen är en nationell angelägenhet. Varenda spår är bra, varenda spår är en story. Varenda story och varenda gästartist berör – över fantastiska produktioner. En otrolig skiva!

Jaqe ”Filmen” (2021)

Jaqe är en skatt som vi ska vara glada att vi har. Han har något så unikt som en röst som gör att man sitter på helspänn hela tiden och väntar på vad nästa rad blir. Det är en historieberättare som får lyssnaren att känna alla känslor och låtar som ”Korset”, ”Fatima” och ”Filmen” är bland det bästa svensk hiphop har producerat. Jaqe är en artist – en konstnär – en filmskapare.

Parham ”Pojk” (2014)

När man lyssnar på ”Pojk” så känns det som att man är en i Parhams närmsta vänkrets. Jag tror att de flesta 80-talister känner igen en eller flera teman på ”Pojk”. Det är stories om en tonårstid, en uppväxt och en resa från pojk – till man. Det är pojkstreck och bus men det är också ett mörker och gripande berättelser direkt från Majorna och Högsbo. En skiva man bara vill återvända till!

Cleo ”Missaoui” (2022)

Vic Vem ”Villkorslös” (2013)

Rikard ”Skizz” Bizzi ”Ur Funktion” (2014)

Mohammed Ali ”Vi” (2011)

Stockholmssyndromet ”Ettfyranånstans?” (2010)

Broder John ”Cool” (2016)

Supersci ”Pinetrees On The Pavement” (2006)

Ken Ring ”Äntligen Hemma” (2007)

Scientific ”Half Man, Half Machine” (2024)

BENNETT ”OCH DU HETER?” (2020)

Ison & Fille ”För Evigt” (2011)

Organism 12 ”Petar På Döda Saker Med Pinnar” (2004)

Sjukstugan ”Rap På Svenska” (2012)

Simon Emanuel ”Le För Kameran” (2014)

Visa detta inlägg på Instagram

Ett inlägg delat av Kingsize Magazine (@kingsizemag.se)