I början och mitten av 2000-talet sysslade Kingsize Magazines chefredaktör Tobias Carlsson med musik under producentaliaset Sentense. 2003 släpptes debut-EP via Juju Records och Playground Music, under den tiden även hemvist för Timbuktu, Chords, J-Ro (Alkaholiks) med flera. 2008 kom albumet “Moods & Moments”, via eget bolag, där ett tjugotal rappare från Sverige, USA och Canada medverkade. I somras gav Prop Dylan ut en en nyversion på remixen av albumspåret “The Last Laugh” – och därefter återfanns masterkopiorna på EP och album i en bortglömd flyttlåda.
– Tanken var att båda skivorna skulle ha kommit upp på Spotify i samband med att 15 och 10 år hade passerat sedan release under hösten 2018, men jag kunde inte hitta masterkopiorna vid den tidpunkten. I våras och somras grävde jag bland gamla flyttlådor hemmavid, och då hittade jag alla låtarna och en del gamla oanvända beats på en gammal hårddisk. Jag har verkligen inga förväntningar på att skivorna ska streama någonting egentligen. Det är mest av nostalgiska skäl som jag ändå ser till att de kommer upp för streaming efter så här lång tid. Ett tidsdokument från en svunnen tid, för min egen del.
I oktober 2003 kom debut-EP:n via Juju Records där Supersci (Mr Noun & Arka), Matte Caliste (Sekken Thautz) och Simon Diamant (Fu Dogg), Black Fist, k-Otix, DJ Besh One, K Skills, Dr Becket och DJ DP One medverkade. På albumet från november 2008, via egen skivbolagsetikett, medverkade amerikanska rappare som Reks (Boston / Florida), Supastition (North Carolina), Fabnickel aka Doppelgangaz (NYC), Wildelux (Los Angeles), Ill Poetix (Washington D.C), Arablak (Atlanta), D-Strong (Salt Lake City) och Theo3 (Toronto). När det gäller svenska MC:s så medverkade vänner och bekanta som Prop Dylan, Blackfist, Kashal-Tee, Trees, Nicolas L, Why-D, Dison The Dice, Majistern med flera. Tanken bakom albumet var att spegla en rad olika teman på varje låt. Allt från kärlek, drömmar, familj, hiphop, svek, revanschlusta och sommarvibbar, förklarar Tobias Carlsson.
– Båda plattorna släpptes under en period när musikbranschen var inne i en massiv strukturomvandling, där illegal nedladdning dominerade under många år med en famlande musikbransch som visste varken ut eller in. 2008 hade knappt Spotify knappt fått styrfart och tillgängligheten via andra digitala kanaler var faktiskt rätt så begränsad på den tiden. Svensk och internationell hiphop var också inne i en rejäl förändring kring 2008, med Kanye West i Staterna och mycket disco-rap i Sverige. För att vara efterklok så var det verkligen ingen optimal tidpunkt att bjuda på den konventionella “keep it real”-hiphop som jag hade kokat ihop under ett par års tid, haha.
I dag 22:a september 2020 släpps EP:n “Sonic Energy – The Slow Motion Project” och albumet “Sentense presents: Moods & Moments” via Spotify och andra digitala streamingplattformar.
I samband med releasen berättar Tobias Carlsson kort om tidsperioden när han gjorde musik under 2000-talet. Läs kortintervju nedan:
Hur började du göra musik?
– Från början var jag ganska mycket av ett “fan first” som lyssnade, observerade och försökte lära mig sakteliga. Att spendera tid med DJ Large i hans hemmastudio kring 1998-1999 inspirerade mycket. Men det var först när jag flyttade till Malmö 2000 som jag kom igång att skapa beats på egen hand. Min goda vän Andreas (aka Snotnose) var en mentor och lärde mig en enklare digital setup och bollade över allt från tips, editeringsprogram och samplingar. Han är lätt en av Sveriges “best kept secrets”, när det kommer till samplingar och beats.
Vilka var dina tidiga inspirationskällor?
– Vid den tiden när jag började göra beats var nog DJ Premier husgud faktiskt. Det hörs också, på gott och ont. Men jag hämtade inspiration från många andra också; Lord Finesse, Buckwild, Pete Rock, Hi-Tek för att nämna några. Så det är väl någon slags mix av alla dom som format min egen ljudbild. När det gäller rap har jag sedan 90-talet varit svag för hela D.I.T.C-kollektivet.
Hur kom debut-EP:n till?
– Våren 2002 var jag involverad i i en turné med J-Live, Apathy och 7L & Esoteric som kom till Malmö. I samband med det hade jag skickat beats till förbandet K-Skills & Dr Becket, och vi spelade in en låt i samband med giget. Samma sak med K-Otix hösten 2002 faktiskt. Under sommaren hade jag även tjatat på Supersci, Matte Caliste och Simon aka Fu Dogg om att spela in på ett beat jag var ruskigt nöjd med. Sen blev det EP-release via Juju Records tack vare Patrik Larsson och Claes Uggla.
…och processen bakom albumet från 2008?
– I början av 2005 hade jag flyttat till Stockholm igen och spelade in hel del låtar med Los Angeles-rapparen Wildelux till hans album “Hustlemania”. I samband med det så började jag även planera för ett eget album, som tog ett par år att färdigställa. Runt den här tiden blev det poppis att spela in på distans, så jag lyckades få med flera grymma MC:s från Staterna. Reks från Boston, Supastition från North Carolina och Fabnickel från NYC bland annat. Hemma i Sverige så var det framförallt vänner och bekanta som bidrog till skivan. Extra stort tack till Prop Dylan! Så här i efterhand skulle jag nog lagt något halvår till på mixning, men det är lätt att vara efterklok. I somras hittade jag äntligen mastern på albumet och då gjorde jag slag i saken för att lägga upp på Spotify, för på den tiden hade streamingtjänster knappt lanserats än. För min del är det mest något slags tidsdokument som kanske någon hiphopskalle kan uppskatta att höra.
Varför slutade du med musiken och satsade på Kingsize Magazine?
– Det var faktiskt en barndomsdröm att driva en hiphop-tidning men sen kom jag att engagera mig mest i att göra musik och hjälpa till med konserter och klubbar under några år på 2000-talet. När möjligheten dök upp att jobba med Kingsize 2008 så hoppade jag på den utmaningen helhjärtat och lade mitt eget skapande åt sidan. Ibland ångrar jag det, men har samtidigt haft fantastiskt intressanta 10+ år som chefredaktör.
Foto: Grace Williams / Oskar Winberg
