Läs även intervju med Chyde från Kingsize Magazine # 2022.
Efter ett produktivt år i backspegeln är den Stockholmbaserade rapparen och producenten Chyde redo med “Kid With A Dream” via streamingtjänster på nyårsafton – men redan nu bjuder Chyde på en videoskapelse till låten som går att se och höra nedan!
I årets sista upplaga av Kingsize Magazine har vi även intervjuat Chyde om att skapa ”lo-fi sad rap” och att bygga en musikkarriär genom att förlita sig på hjärta och ärlighet, med stora framgångar och otaliga samarbeten på den internationella hiphopscenen. Men vägen dit har varit både lång och mödosam för att hitta rätt i skapandet och livet.
En viktig del i Chydes musikaliska utveckling blev Fryshusets ”rap-linje” och blev en av 10-15 antagna, från över hundra sökande. Under mentorskap av Aaron Phiri från Hearin Aid och Gary ”Leafnuts” Beckford, fick Chyde möjligheten att göra musik på heltid under tre års tid, 2009-2012. Bland de tidigare inspirationskällorna inom svensk hiphop nämner han bland annat Thomas Rusiak, The Narcs och Niprone – svenska rappare som rappade på engelska och som har inspirerat mycket av det som utgör Chydes musik idag.
– Jag kommer alltid respektera och hedra dom [svenska engelskspråkiga rapparna] för det. Och sen även Eminem, Dre och Pac och alla. Idag inspireras jag inom musiken av samma folk jag jobbar med. Då jag jobbar så mycket med musik blir det inte mycket lyssnande, för lyssnandes skull, om det inte är relaterat till producerandet. Men för att nämna några artister kan jag ändå nämna SadboyProlific, Parker Jack, Russ, Nas, NF, Hopsin och Shiloh Dynasty.
Din musik beskrivs ofta som som lo-fi sad rap, vad tycker du själv om den beskrivningen?
– Det känns fett bra, för det är där jag vill vara. Det är där jag känner mig mest hemma! Idag är mycket annat trendigt… och jag ser många artister drunkna bland musik som låter likt varandra. Musik ska göras från hjärtat och att ens låtar ska spegla det man själv vill förmedla och framför allt den man är… Och då måste man vara ärlig med sig själv först för att sen kunna vara ärlig mot andra. Jag kan till exempel inte skriva en party-låt när jag inte festar, det känns inte genuint. Eller en glad låt om hur livet är underbart, när jag kämpar med mörka tankar. Eller prata om att leva gangsterlivet, om jag nu inte lever i det. Lämnar över det till dom som står för det. Jag skriver sad rap för att jag växte upp som en rapper som var sad och vill kunna hjälpa andra läka sig själva genom min musik med verkliga historier tagna ur mitt liv. Och det i sig läker mig också.
Foto: Pressbild
