Från Kingsize Magazine #5 2024.
24-åriga Natasha Kwick har redan hunnit leva ett helt liv. Hon har gått igenom missfall och skilsmässa, fött en son och begravt sin lillebror. Nu pekas hon ut som Sveriges nästa stora rapstjärna. För Kingsize berättar hon om sin resa, saknaden efter sin bror och hur hon bokstavligen talat föddes med hiphop, vilket manifesteras på nya EP:n ”Insomnia”.
Det är sällan särskilt fräscht att slentrianmässigt jämföra kvinnliga rappare med andra kvinnliga rappare. Men utan att säga något om deras likheter som artister, så går det inte att blunda för de gemensamma inslagen som präglat Tasha17ks och Linda Piras vägar in i musikbranschen.
För ganska exakt elva år sedan satt jag själv mitt emot Linda Pira i Redline-studion för en intervju om hennes debut-EP ”Matriarken”, som kom 2013. Hon var namnet på allas läppar efter inhopp på STOR:s ”Rom & Kush” och egna dubbelsingeln ”Bang Bang/Bäng Bäng”. Innan det hade hennes liv skildrats i en webb-serie på SVT, då hon var nybliven mamma till tvillingar och i starten av sin rapkarriär.
Tasha17k har på senare tid seglat upp som ett namn med samma stjärnpotential, men redan för fem år sedan presenterade hon sig med debutsingeln ”INTERLUDE”. Innan detta medverkade hon i ett program på SVT med Syster Sol, som senare ledde till en egen dokumentär om hennes liv som kvinnlig rappare, aktivist och rom. Hon var dessutom gravid med sin son Liam och skulle gifta sig, samtidigt som hon jagade drömmen om att bli rapstjärna.
Men här emellan fick Natasha också ett missfall, vilket gjorde att starten på hennes karriär fick pausas. En traumatisk upplevelse som hon valde att göra en låt om.
– Det hjälpte mig väldigt mycket att göra en låt om det. Många tjejer hörde av sig och var väldigt tacksamma över just den låten. Jag tycker att det är skitviktigt med såna låtar. För det är oftast att när vi tjejer ska komma fram i branschen så ska det vara mycket pondus och si och så. Men jag kände bara ”this one I’ma do for the women”.
Det måste ha varit väldigt speciellt att skriva den?
– Det var speciellt. Många gånger när vi spelade in den fick vi pausa för att det blev så känsligt.
Hon berättar vidare om hur dokumentärprojekten kom till. Detta efter att hon gjort ett uppträdande på uppdrag av organisationen Fyra Fronter.
– Det är en rolig historia, för jag skulle inte ha kört egentligen. Jag tänkte ignorera det men så hade jag nämnt det för min mamma och hon drog mig i örat och tog dit mig. Någon från SVT var i publiken och efter det blev jag kontaktad av dom. Det var så det gick till. Men shoutout till Fyra Fronter!
Fyra fronter startades av ABF Stockholm 2017 och syftar till att skapa ett nätverk mellan personer, föreningar och organisationer som organiserar individer från det afrosvenska, romska, judiska och muslimska communityn i Stockholm, eller genomför ett antirasistiskt arbete. Något som Tasha17k gjorde innan hon ens började rappa.
– Jag var aktivist innan jag blev rappare. Jag har pratat om frågor kring romer och rasism och la ut väldigt mycket på min Instagram kring det som folk delade. Jag la upp mycket information om romer som folk inte visste och en tjej på Fyra fronter följde mig och kontaktade mig.
I samband med sin sons födelse tog hon en paus från musiken, men fick ändå ut ett par låtar under 2021 och 2022. Ett liv som redan hade bjudit på motgångar skulle dock bli ännu tuffare 2023, då hon både hanterade en skilsmässa och miste sin lillebror.
– Vi hade skilt oss innan, men det var mycket problematik kring det och jag sörjde fortfarande. Samtidigt gick min lillebror bort. Hela det året var kaotiskt för mig.
Mycket av detta ventileras på låten ”Oväder”, som är den överlägset mest streamade låten på hennes debut-EP ”Trauma”, som kom tidigare i år.
– Där fick jag ut allting.
Det är många som säger att dom använder musik som terapi, men i ditt fall känns det verkligen så.
– Så är det verkligen. Jag är en människa som håller inne mycket, men när det sprängs så sprängs det ordentligt. Och hellre att det kommer ut på en låt. Om det inte hade kommit ut på en låt så kanske jag hade suttit bakom galler. Det är så jag känner när det kommer till musiken, det är där jag får ut det.
På EP:n tillägnar hon också låten ”Vä- gen hem (Z Tribute)”, till sin bortgångna lillebror Santino.
– Själva låten ”Vägen hem” skrev jag när han hade torskat och satt inne. Han har till och med hört den, för den spelades in innan han gick bort men vi höll på den ett tag innan den släpptes. ”Vägen hem” fick en annan betydelse när han gick bort, för det blev vägen till himlen och inte vägen hem till oss, berättar hon nedstämt.
”Vägen hem (Z Tribute)” är skriven från hennes brors perspektiv, vilket också visar upp hennes förmåga att skriva storytelling-låtar som inte alla klarar av.
– Jag fick se hur han levde sitt liv, vad han gjorde när han kom hem, vilket han gick ut med och vad de gjorde… det är från ett förstahandsperspektiv, där jag även hängde runt honom medan han levde det här livet och han berättade för mig hur stressad han var och vad hans planer var för saker och ting. Vilka som var falska mot honom och vilka som inte var det. Som en storasyster kunde jag också förklara för honom vilka människor han inte borde hänga med, men han gjorde det ändå, säger hon med lite uppgiven röst innan hon för en kort stund lyser upp och fortsätter:
– Men han älskade den låten! Det var hans favoritlåt. Han brukade alltid säga till mig hur fet den var. Men det knäckte mig när vi hade en minnesstund för honom i Hässelby Gård där alla hans vänner kom. Jag minns bara att jag var så slut, för jag hade ordnat den för honom och det var så sorgligt för det kom så många och… det var fint att se att så många dök upp för honom ändå. Då fick jag en blackout och gick upp till min farmor på balkongen och la mig i hennes knä. Sen hör jag min låt pumpas från grabbarnas bil på högsta volym. Då gick mitt hjärta sönder.
Det låter som att ni hade en fin relation, där han stöttade dig mycket i din rapgrej också?
– Jaaa. Han var min nummer ett. Det har han varit ända sen jag var liten. När vi var små brukade vi titta på typ ”Pimp My Ride” och ”MTV Cribs” och han gick runt med en sliten mobilkamera och härmade det. Vi brukade gå in på Mio för att dom hade nya soffor och skämta om det, berättar hon och ler när hon minns tillbaka.
– Så han har alltid supportat. Sen till slut blev han typ bättre än mig på att rappa, haha. Han brukade be mig komma ner till porten och säga ”lyssna på min text”. Jag bara ”lyssna, jag kommer ta dina texter! Du får börja ghostwrita mig nu”. Så han blev jätteduktig, verkligen. Så jävla synd…
Detta hörs på låten ”Kan inte sova”, som också kom med på debut-EP:n, där hennes bror gästar under sitt rap-alias Zblockk.
– Han hade fått en lägenhet vid Hötorget och min studio låt typ två minuter därifrån, så jag brukade tvinga ner honom till studion och spela in. Då visade han mig det här franska beatet och gjorde den. Det skulle bli hans låt. Sen när han gick bort så tog jag dom verserna han hade och la till en vers från mig. Det var så ”Kan inte sova” kom till. Det är hans låt egentligen.
Trots allt mörker som Tasha17k hunnit vara med om har hon ändå ett litet starkt ljus i sitt liv, utöver musiken. Sin fyra-åriga son Liam, som hon har varannan vecka efter skilsmässan med hans pappa och som hon tillbringar all sin lediga tid med.
– När det kommer till min unge är det närvaro 24/7. Om det krävs att jag ska vara Darth Vader eller Spiderman, I’m up for it! Barn är bäst. Det är det bästa jag har skapat.
Jag tyckte det var väldigt fint att du la upp på sociala medier om vikten av att vara en närvarande förälder och att alla som är det bör hyllas, typ. För det är ju det tuffaste och viktigaste jobbet man kan ha!
– Ja, det är så viktigt. Det finns så många därute som har barn och är med sina barn, men inte är närvarande. Som sitter och scrollar på telefonen och så vidare. Sånt fastnar ju och blir ett slags trauma för barn där dom känner att dom inte blir sedda.
Men hon har också hunnit skapa en hel del musik. I slutet av oktober följde hon upp debut-EP:n med nya EP-projektet ”Insomnia”, där hon samarbetar med meriterade producenten Viktor Ax. Ett samarbete som, till slut, blev verklighet.
– Jag har jagat Viktor Ax sen jag var 16 år gammal. Asså jag bombade hans DM:s. Mitt starkaste minne är när jag skrev till honom när jag var 16-17. Jag bara ”Viktor, jag har börjat rappa” och han har ingen aning om vem jag är, haha. ”Jag ber dig, skicka beats”. Han bad mig skicka något jag hade gjort, men jag hade inte gjort något då. Sen lämnade han mig på read, haha. Något år senare skrev jag igen när jag hade spelat in något, men fick inget svar. Jag fastnade på Viktor för jag kände rejection. Jag bestämde mig för att vi skulle jobba.
Jag frågar henne varför hon fastnade för just Viktor Ax, då Uppsala-producenten inte är det mest självklara valet för en ung tjej från Rinkeby.
– För att jag älskar hans beats. Jag lyssnade jättemycket på Abidaz. Den eran av hiphop var mycket det vi lyssnade på i mitt kompisgäng. Jag ville ha samma beats som Abidaz! utbrister hon och avslöjar senare att ”Popcorn” faktiskt är ett gammalt beat gjort till just Abidaz.
I april i år fick hon, till slut, sin första session med Viktor Ax och beskriver det som att dom klickade direkt. Delvis på grund av deras gemensamma sorg och traumatiska förflutna, som i Viktors fall även inkluderar missbruksproblematik.
– När jag träffade honom kändes det direkt som den bästa duon nånsin. Vi kom överens om allting och visste exakt hur det skulle låta och hur vi ville ha det. Men vi har också suttit och pratat mycket utöver musik. Vi delar samma sorg jag och Viktor. Det känns ändå bekvämt att han kan förstå vilka känslor som jag har och vill framföra i vissa låtar. Jag kan sätta ord på det och han kan sätta känslan på det.
Det finns också en annan anledning till att just Viktor Ax och Tasha17k är en minst sagt passande duo. Båda har nämligen insomni, eller sömnlöshet, som den tafatta svenska översättningen av ”insomnia” lyder. Något som också fick bli titeln på EP:n och som framgår när jag frågar om soundet, som till stor del består av snabba beats.
– Jag har haft svårt att sova sen jag var bebis. Shoutout till min mamma som har tagit hand om mig. Sen blev det ju mycket när min bror gick bort. Viktor har också problem med insomnia, så vi gjorde damp-beats i studion. Asså vi dygnade ju därinne. Varje spår har varit sömnlöst.
Något som också sticker ut med Tasha17k är hennes rapstil, som sedan starten andats klassisk hiphop. En typ av rap där flerstaviga rim, delivery och humor är framstående element. En
stil som nästan uteslutande präglar rappare som levt hiphop. I Tashas fall har hon, bokstavligen talat, fötts med hiphopmusik. För när hon säger att hon lyssnat på hiphop ”sen jag var bebis”, så menar hon det ordagrant.
– Jag har ju som sagt haft svårt att sova, så min pappa brukade sätta mig i bilen och åka runt med mig i Rinkeby tills jag somnade. Då hade han brända cd-skivor med 2Pac, Nate Dogg… väldigt mycket old school gangster rap. Så det är dom låtarna jag har vaknat och sovit till. Jag tror det är mycket det som har inspirerat min stil och min musik.
Du har en låt på den här EP:n som är väldigt intressant. Kan du berätta om ”Xpoze”?
– Efter jag gjorde den så tittade jag på Oscar (Levander, manager, reds anm) och sa ”vad fan har jag gjort? Jag kan inte släppa den här”. Viktor var helt hype, han bara ”du måste släppa den!”. Men det här är allt som finns i mitt huvud. Mina teorier. Jag tror ju på dom här teorierna, men det är inte alla som håller med mig. Jag börjar ju versen med alla dom här corona-grejerna. Jag trodde aldrig på dom här vaccinen från början, jag visste att something was up. Bara efter några månader, something was up. Folk började bli fett sjuka och mådde inte bra. Och allting jag har sagt innan har hänt efter.
Just vaccin-kritik och chemtrails är ju saker som många har väldigt svårt för…
– Folk tänker alltid ”allting är bra, vi bor i Sverige, solen skiner, vi har inget krig”, då är allt bra, säger hon med tillgjord röst och fortsätter:
– Jag är lite så här ”allting är en illusion”. Tro inte på någonting, haha. I’m crazy, okey?! Men folk får tycka att jag är crazy. Tills det blir sant.
Har du haft en Illuminati-period också? Haha.
– I’m all for Illuminati! Tills idag. Skojar du? När jag gick i sexan lyssnade jag på Beyoncé baklänges, haha.
Men du nämner också viktiga samhällsproblem och aktuella motsägelser. Som förslaget på visitationszoner och att man hittade kokain på regeringskansliet, samtidigt som regeringen basunerar ut krav på hårdare straff.
– Man måste ta upp det. Det får inte svepas under mattan för det är saker och ting som händer därute som inte får bli bortglömt. Dom är lallare! Det var så jag kände, att dom måste få höra det.
Och mer lär vi både höra och se Tasha17k. Utöver kommande musik medverkar hon i den kommande serien “Halva halva” av Alexander Abdallah och Mustafa Al-Mashhadani, som har premiär på Viaplay 2025.
– Jag tror många kommer gilla den serien för den speglar vår verklighet idag, vi som är halv blatte, halv svensk typ, haha. Men samtidigt som det var så kul och spela in den serien med dom så måste jag också faktiskt säga att jag hade det skittufft vissa gånger då det var min första sommar utan min lillebror. Både Alexander och Mustafa stöttade mig igenom inspelningen när tårarna rann, det är något jag uppskattar verkligen. Men med det sagt, den här serien kommer bli bomb och jag ser fram emot släppet!
Efter att ha hyllats av AKI väntas samarbeten med både honom och Labyrint-kollegan Jacco. Men även formandet av ett kvinnligt kollektiv, med bland andra Baby Mala och Steph K. Lite likt det Linda Pira gjorde med remixen av “Knäpper mina fingrar”.
– Det är jättetidigt, men we’re gonna make some big ass moves, vi guzzarna. Vi satt och diskuterade häromdagen att tjejer ofta sagt att dom knackar på dörren och ingen öppnar. Men jag är så här ”vet du vad? Vi ska inte knacka, vi ska trycksparka in den här dörren och alla som ligger under dörren får åka med den också. Det är klart med allt bullshit, jag tror starkt på att 2025 blir året när guzzarna spränger.
Intervju: Malkolm Landréus
Foto: Harold Cárdenas Martinez
