Aktuell med sin debut-EP "Motljus" besökte artisten, producenten och låtskrivaren Stina Velocette Kingsizekällaren och intervjuprogrammet ”Mellan Raderna” för att prata om det nya soundet, att skriva musik som ger lyssnarna pepp och att heartbreaks sätter igång den kreativa processen.
Stina Velocette, som tidigare var en del av reggaeduon Serengeti och gick under artistnamnet Zany Lou, har bytt sound, språk och namn. Numera kör hon trap/RnB på svenska och menar att hon haft lika stor kärlek för flera genrer under sin uppväxt.
– Både reggae/dancehall, hiphop och RnB har alltid varit lika stort för mig. Innan Serengeti var jag med i en grupp där vi gjorde mer blandat mellan hiphop och reggae beats och rytmer. Med Serengeti ville vi satsa på den internationella marknaden och skriva på engelska, säger Stina och berättar att hon under en längre tid längtat efter att göra något annat än reggae.
– Det har jag tänk på länge, då och då. Jag och Björn (Kapten Röd som även har producerat EP:n, reds anm) har länge sagt att någon gång vore det fett att göra ett RnB-projekt på svenska. Jag längtade verkligen efter att skriva på svenska.
Under sin karriär har Stina Velocette haft flera alias så som Zany Lou och Mästerkatten. Men nu har hon valt sitt riktiga för och mellannamn.
– Nu, för första gången, ska jag göra något seriöst soloprojekt på svenska. Mina alias innan har varit lite på skämt för jag har antingen varit med i band eller olika grupper, eller en duo. Och då har ju gruppens namn varit det viktiga. Därför har jag tidigare haft lite mer ogenomtänkta alias. Nu vill jag inte ha något som känns halvt seriöst eller någon som är mer jag.
För Stina är det viktigt att hennes musik tillför. Genom åren, oavsett genre, har musiken oftast varit upplyftande. Tidigare, under Serengeti-tiden, var det ett gladare sound som handlade mer om vardagskamp. Nu visar Stina sin sårbarhet och skapar upplyftande musik på ett annat sätt: genom igenkänning.
– Jag har tänkt på det i efterhand. Det blir mer skillnad än vad jag hade tänkt mig duo v.s solo. När det bara kommer från en person det blir mer sårbart/naket automatiskt. Jag gillar att ha någon slags baktanke med låtarna. Nu vill jag verkligen att någon som har gått igenom det här ska känna pepp och styrka. Jag vill inte bara göra låtar för mig själv. Jag vill nå ut och att den som lyssnar ska känna någonting.
Och mycket riktigt. Stina Velocetts musik hade redan innan EP-släppet lyckats nå ut till flera fans och för en av dem betydde musiken så pass mycket att hon till och med tatuerat in titeln till Stinas låt ”Rutorna nere”. Låten kom ut i fjol och handlar om att slå sig fri och Stina Velocette berättar att syftet med låten var att den skulle ge pepp åt någon som gått igenom ett destruktivt förhållande.
– Att tjejer ska känna ”Yes! Jag gjorde rätt”. Att dom ska känna pepp att dom har vågat lämnat någonting. Hon kände att hon fick kraft av den låten och lyssnade på den varje dag.
Hur känns det att någon har tatuerat in dina ord som du har skrivit?
– Jag blev väldigt rörd och framförallt när det är en sån låt som har ett viktigt tema. Då tänker jag shit, det har verkligen nått ut till folk, dom har påverkats och det kan betyda någonting. Jag blir jätteglad om det når ut till många men även om det bara är en person.
Låten ”Stanna tiden”, går lite hand i hand med temat ”Rutorna nere” men skildrar känslan efter att man lämnat relationen: att ha frihet men samtidigt att känna sig tom. Stina berättar att hon skriver mycket utifrån en känsla och försöker utveckla den.
– Jag brukar tänka mig in i ett scenario och du vet gå in i den känslan och bara ”och hur känns det då?”. Även om det kanske inte är i stunden. Eller att jag kanske tänker tillbaka på någonting. Jag gillar att gå lös på en känsla när jag skriver en låt.
Se hela intervjun av Mariana Benyamin Sir nedan!
Foto: Artin Hojat
