Från Kingsize Magazine #5 2022.

Sångerskan Steph K har sedan debuten omskrivits som Sveriges nya stora r&b-löfte. Efter hits som ”Hot Girl Summer (Hala Hala)” och ”Gucci & Dior” ska hon med sitt första större projekt ta nästa steg mot toppen. På den nya EP:n ”Ofiltrerad” blir hon mer personlig – och fortsätter säga saker hon egentligen inte borde säga.

När man tänker på r&b så tänker nog många på tidigt 00-tal och artister som Usher, Alicia Keys, Beyoncé, Brandy och Boyz II Men. Låtar om framför allt kärlek – antingen olycklig eller lycklig – med en sensuell eller sexig framtoning där texterna visserligen kunde ligga i fokus, men nästan aldrig berätta något meningsfullt. Det är inte den slags r&b som Stephanie Khouri vill göra och har gjort. Det bestämde hon tidigt.
– Innan jag började släppa musik så experimenterade jag mycket. Mitt hjärta har alltid slagit lite extra för r&b men jag kommer ihåg att jag testade att göra lite pop. Men när vi bestämde oss för att satsa på r&b-grejen så ville jag inte bara sjunga sexiga r&b-låtar utan jag ville också ha budskap bakom det. Att det ska vara mer än en sexig låt, säger hon och menar att det varit ett tabu för henne att göra just det.
– Det har alltid varit lite tabu att prata om såna grejer för just mig som är uppväxt i kyrkan och i mellanösternkul- tur ska du inte prata om sånt. Så jag ville göra exakt det! Haha. Det var lite tanken med hela min grej; att jag ska prata om sånt jag inte har pratat om innan.

Om texterna är något av en revolt mot sitt ursprung har hon i melodier och sound tvärtom valt att ta fasta på sina libanesiska rötter. På låtar som ”Sheitana” – ett ord hämtat från arabiskan som pratas i landet och betyder kvinnlig ”demon” eller ”djävul/satan” – och ”Hot Girl Summer (Hala Hala)” hör man inslag av orientalisk musik och det karaktäristiska arabiska melodispråket som går mycket upp och ner.
– Jag har till och med velat ta in det ännu mer, men min arabiska är inte på topp, haha. Jag kan prata flytande arabiska, men ibland är det lite svårt att få in det när du inte kan den rätta grammatiken. Men när jag inte fått in orden så har jag fått in melodierna. Men jag har fått in lite arabiska i ”Hala Hala” och ”Sheitana”.

Hon är dock född och uppväxt i Sverige, söder om Stockholm. Av det hon berättar har tre saker haft ett stort inflytande på hennes liv hittills: kyrkan, musiken och kvinnorna. Det sistnämnda är en aspekt som hon också varit noggrann med att få med i sin musik sedan dag ett. Att bryta normer, kanske lite extra för kvinnor uppväxta i en sträng Mellanösternkultur, och inspirera kvinnor att våga vara sig själva och ta plats.
– Det är för att det är en del av mig. Jag är uppvuxen med starka kvinnor som jag har sett upp till och det har alltid bara varit att jag varit svag för tjejer och kvinnor. Det är dom som har förgyllt mitt liv och då vill jag ge tillbaka.

”Rutin” handlade om att ta kontroll över sin sexualitet, uppföljaren ”Space” om osäkra män och deras manipulation av kvinnor. Ett steg längre tog hon på sin senaste låt ”Eva & Adam”, där hon leker med den klassiska historien från Bibelns skapelseberättelse. I ett pressmeddelande beskrevs låten, som hon skrivit tillsammans med rapparen Aleksej, som “ett feministiskt manifest om historiens största bluff”.
– Grundidén var en anteckning på min iPhone. Jag tror inte ens att jag tänkte att det skulle vara en låt, jag bara kom på ett citat. ”Tänk om Adam tog tuggan först och skyllde på Eva”. Jag hade skrivit det och ”om Gud var nöjd med sitt första verk varför göra två?”. När jag och Aleksej började skriva så formade vi låten utifrån dom raderna och bara hade kul med resten, haha. Den är väldigt komisk, så man ska inte ta den seriöst. Det är kul att många har missuppfattat att syftet är religiöst när det är typ tvärtom.

Och hur har dina släktingar reagerat på den?

–Det är ju en bra sak att dom inte kan svenska… haha! Nästan hela min släkt bor i Libanon. Jag skrev det i samband med ”Rutin” också att ”ikväll släpps låten jag är glad att mina släktingar inte förstår”…

Vilken låt som du gjort är du mest stolt över själv?
– Av de jag har släppt tror jag, lyrikmässigt, att det är ”Eva & Adam”. Men om jag får välja två så är det ”Hala Hala” rent känslamässigt. Av de som inte är släppta är det ”Ofiltrerad”, som också är titeln på min EP. Det är introlåten till EP:n och den betyder väldigt mycket för mig. Den är väldigt annorlunda, jag tror aldrig jag har hört en sån typ av låt. Man kan inte riktigt lägga den i ett fack. Hela uppbyggnaden av låten är unik och jag tycker den är fett cool. Det är faktiskt en av dom första låtarna jag gjorde när jag satte mig i en studio, så den är fyra år gammal! Men den är tidlös.

Hur har din upplevelse varit som kvinna i musikbranschen hittills?
– För att vara ärlig så känns det som att vi har det lite kämpigare att få synas, höras och få plats. För att vi är inte många. Men vi syns ändå inte så mycket! Det är väl det jag har känt av mest.

Berätta om EP:n, vad ville du visa med ditt första större projekt?
– Det som jag har fokuserat mest på och som varit den röda tråden är ämnet att vara ”ofiltrerad”. Det är titeln på EP:n och varje låt är ofiltrerad på sitt sätt. ”Eva & Adam” är ofiltrerad på det sättet att den kanske bryter lite regler rent historiskt och varje låt är en berättelse i sig. Vissa är om mig själv och om mina känslor och vissa är lite mer ofiltrerade i att säga saker jag inte borde säga men säger det ändå, berättar hon och fortsätter beskriva soundet vi kommer få höra.
– Jag kommer alltid ha mitt r&b-sound som grund, men jag töjer lite på gränserna för vad r&b är. Något kanske låter lite mer som en ballad och något kanske låter lite mer som… ah, jag vet inte… pop-house? Haha. Man får höra en blandning av olika sounds men med samma röda tråd när det kommer till text.

Några gäster?
– Jag har en gästartist och det är faktiskt på nästa singel som kommer om två veckor och som blir sista singeln innan EP:n. Aleksej gästar den, det var dags! Det blir min första gäst och vårt första samarbete. Den är grym, den är lite mer rå r&b.

Du har också varit aktuell i biofilmen ”Stammisar”, hur var det att skådespela?
– Det var skitkul! Det var faktiskt jätteroligt och verkligen något som jag hade velat fortsätta med. Jag trodde inte det skulle vara så kul, för jag har alltid tänkt att jag har sämsta pokerface, jag kan aldrig skådespela. Men man kommer in i det snabbare än man tror. Det svåra i början var ”hur fan ska jag få det här att se äkta ut?”, men min karaktär var ganska lik min personlighet så det blev lite enklare. Men jag castade faktiskt för två roller och den som jag inte valde var mer en utmaning.

Och hur var den karaktären, som var så olik dig?
– Hon hade lite mer punkig stil, så det var typ motsatsen till mig… men ah, det var i alla fall kul och jag fick coachning av de andra skådespelarna så det kändes som att man blev bättre på det också. Så nu är jag såhär ”come at me med nästa film!” haha.

Intervju: Malkolm Landréus

Foto: Sandra Humer