I fredags hade den nya, stjärnspäckade dokumentären “Number One on the Call Sheet” premiär via Apple TV+. I samband med detta fick Kingsize möjlighet att intervjua medverkande Jamie Foxx samt regissörerna för den tvådelade dokumentärfilmen: Shola Lynch och Reginald “Reggie” Hudlin.
“Number One on the Call Sheet” är namnet överst på en tv- eller filmproduktions dagordning, längst upp på schemat för inspelningsdagen med detaljer om inspelningsplatser, arbetstider, transporter – egentligen allt som de allra flesta på plats den dagen behöver ha koll på, och vilka alla dessa personer är. “Number One on the Call Sheet” är också en dokumentär om några av Hollywoods största stjärnor, som i öppenhjärtliga intervjuer pratar om karriärernas toppar och dalar, deras genombrott och de stora livsomvälvande rollerna, hur de tagit sig så långt inom branschen. Regissörerna Reginald “Reggie” Hudlin och Shola Lynch, mångåriga filmskapare och manusförfattare och producenter som ansvarar för varsin film i den tudelade dokumentären, ville förstå vad det betyder för skådespelarna ifråga att vara nummer ett:
Hudlin: Vi ställde frågan till alla: “vad betyder det för dig att vara längst upp på “the call sheet?”. Precis alla förstod att det innebar och betydde “ansvar”. Men det ansvaret visar sig, uppdagar sig, på väldigt många olika sätt.
Lynch: “Nummer ett” betyder “enastående”. Vi vet att vi kan vara enastående. Vi ville visa upp det och påminna omvärlden – och även de yngre än oss, den yngre generationen som kommer att se det här – att det finns en mall därute för att nå framgång. Du kan se det i de här filmerna och det går att översätta från oss, från de i filmen, till de som kollar. Alla vi pratade med älskar hantverket som är att göra film. Men de ser mycket som behöver förändras och är alla i olika karriärsfaser där de försöker upptäcka hur de ska skapa förändring. Det är så inspirerande.
Jamie Foxx pratar från ett soligt rum i Los Angeles, emellan utsvävande och underhållande anekdoter kryddade med skämt och skratt som får med sig Hudlin och Lynch varenda gång han svarar på en fråga, Första gången han faktiskt var etta fick honom att omedelbart, oundvikligen, undra om det överhuvudtaget skulle kunna bli fler gånger. Han berättar att det är en ledarroll och får medhåll på ett sätt eller annat från nästan alla som Hudlin och Lynch pratat med, oavsett generation eller bakgrund:
– De här filmerna är om oss. “Vi” är inte bara några av världens största filmstjärnor över de senaste 20-30 åren, “vi” är svarta skådespelare och filmskapare, vilket i alla inblandades ögon och karriärer och liv ger “number one on the call sheet” en helt annan vikt. Det Reggie och Shola skapat ger en inblick i en kamp för utrymme, en ständig strävan för att föra vår egen talan och berätta våra egna berättelser i en värld som älskar vår kultur och vår talang men hellre ser den yttras av andra på andras villkor.
Tessa Thompson kallar det att vara narrativets subjekt och inte dess objekt. Idris Elba kallar det en bedrift för de flesta skådespelare. Alla instämmer att allt förändrades med Sidney Poitier. Och Eddie Murphy minns när han beordras av Poitier att inte försöka göra som honom, för att hans egen väg redan vid 20 års ålder var helt unik för en svart man. Angela Bassett och Whoopi Goldberg hyllas av Taraji P. Henson och Viola Davis som såg de två som förebilder. Samtliga var rörda bortom ord när Halle Berry vann sin Oscar och lika sorgsna när det inte innebar någon fortsättning eller förändring, för att hennes upplevelse var och är helt unik för en svart kvinna. Alla framsteg, alla framgångar svarta män och kvinnor gjort och nått i film- och tv-världen i Europa och Nordamerika är sammanlänkad, den sitter tätt ihop, vävd tillsammans av kollegiala band och nedärvd historia.
Bägge filmer har samma utgångspunkt, samma upplägg och idé, men går skilda vägar för att nå samma mål. Hudlin gör de manliga intervjuerna mer sakliga och fokuserar på bedrifter kompletterar med oundvikliga känslomässiga utsvävningar som minnena framkallar. Lynch låter de kvinnliga intervjuerna bli mer kompletta samtal i rum som inretts för att vara bekväma och varma och inbjudande för att ge så mycket utrymme för så mycket tidigare outsagda berättelser som möjligt. Båda får skådespelarna att verka exakt så som de ämnat att de ska i sina olika skilda sammanhang för att framhäva motståndet och kampen, motsättningarna och osäkerheten de alla gått igenom för att ta sig till så högt i filmvärlden som det går att komma:
Lynch: Kamerauppsättningen, ljussättningen, inredningen designades för att belysa att de individuella intervjuerna är porträtt, där jag strävade efter att krossa fasaden av kändisskapet för att kunna finna oss i ärliga samtal med äkta känslor. Allt dessa kvinnor delade med sig av är ryggraden av det berättandet, med exempel på deras filmer och deras arbete samt dess glamorösa visuella strukturer och vad det är att vara en stjärna. Upplägget gav dem en scen att vara mer öppna på känslomässigt, att dela med sig och underhålla med deras livshistorier. Vi filmade så att de kunde tala direkt till tittarna, så att tonen kunde skifta bekvämt på ett flexibelt sätt som bidrog till intimiteten, ibland blev det lite skvallrigt, och rakt igenom väldigt kul.
OSCARSVINNARE GENOM ÅREN:
Bästa Manliga Huvudroll – sedan 1928; första svarta nominerade 1958:
1963 – Sidney Poitier – Lillies of the Field
2001 – Denzel Washington – Training Day
2004 – Jamie Foxx – Ray
2006 – Forest Whitaker – The Last King of Scotland
2021 – Will Smith – King Richard
Bästa Kvinnliga Huvudroll – sedan 1928; första svarta nominerade 1954:
2001 – Halle Berry – Monster’s Ball
Bästa Manliga Biroll – sedan 1936; första svarta nominerade 1969:
1982 – Louis Gossett Jr. – An Officer and a Gentleman
1989 – Denzel Washington – Glory
1996 – Cuba Gooding Jr. – Jerry Maguire
2004 – Morgan Freeman – Million Dollar Baby
2016 – Mahershala Ali – Moonlight
2018 – Mahershala Ali – Green Book
2020 – Daniel Kaluuya – Judas and the Black Messiah
Bästa Kvinnliga Biroll – sedan 1936; första svarta nominerade 1940:
1940 – Hattie McDaniel – Gone WIth The Wind
1990 – Whoopi Goldberg – Ghost
2006 – Jennifer Hudson – Dreamgirls
2009 – Mo’Nique – Precious
2011 – Octavia Spencer – The Help
2013 – Lupita Nyong’o – 12 Years A Slave
2016 – Viola Davis – Fences
2018 – Regina King – If Beale Street Could Talk
2021 – Ariana DeBose – West Side Story
2023 – Da’Vine Joy Randolph – The Holdovers
2024 – Zoe Saldaña – Emilia Pérez
Intervju: Özgür Kurtoǧlu
Foto: Apple
