”The Base” gick av stapeln under den gångan helgen vid Münchenbryggeriet i Stockholm. Under de två dagarna förvandlades lokalen till ett fotbollstempel dit allmänheten bjöds in för chansen att ta del av en blandning av underhållande fotboll, DJ-set i toppklass och liveuppträdanden från flera av landets främsta artister.
Intervju – SkillTwins
Det var fyra år sen som Josef och Jakob El-Zein låg på sjukhus med ångest över att de säkerligen inte skulle få spela fotboll igen på över ett år. Vad de inte visste var att knäskadorna som de hade råkat ut för, kom att bli nyckeln till deras nuvarande varumärke SkillTwins och kändisskap.
Nu har ni spelat klart för idag, hur känns det?
Jakob: Vi tyckte att det här eventet var perfekt med tanke på att det här är nytt i Sverige. Speciellt med själva skills-delen, det är askul att Sverige har börjat köra på det här.
Josef: Sverige behöver få in den här freestyle och street-fotbollen mer. Den kulturen är inte så stark här men intresset är högt kan jag lova. Folk älskar att spela street-fotboll och man kan låta intresset växa mycket mer genom att fortsätta med dessa event.
Jakob: Vi tyckte också att det var bra DJs och fantastiskt folk. För att inte nämna bra spelare och trixare.
Josef: Det var bara en grym show helt enkelt.
Ni har även vart otroliga inspirationer för alla boll-älskare där ute och speciellt för barnen som ser vad ni har lyckats åstadkomma. Hur ser en dag av träning ut för er?
Josef: Vi brukar få frågan, hur många timmar tränar ni per dag? Egentligen så vet vi inte hur många x-antal timmar det är. Vi har bollen med oss överallt, vi spelar fotboll när vi äter, när vi går till stan eller när vi bara är hemma.
Jakob: Vi kan faktiskt inte säga svart på vitt hur många timmar vi tränar per dag, hela dagen är egentligen vårat träningspass.
Josef: För oss är fotbollen en del av kroppen och sinnet.
Vad skulle ni säga till de ungdomar i Sverige som vill nå långt inom fotboll och dess grenar?
Josef: Vi brukar säga såhär, vi har några stycken nycklar om man vill lyckas.
Vad man än gör så måste man trivas och ha kul med det man gör. Det är absolut viktigast, oavsett hur stora dina drömmar är och hur tuff utmaningen än är. Så fort du tappar glädjen för det du gör kommer dina resultat att bli dåliga.
Jakob: Sen finns det såklart vissa dagar där det kanske kommer att vara jobbigt att träna på den nivån som krävs. Men som Josef sa så är prioritet nummer ett att det ska vara kul och det är just det som driver oss till att vilja bli bättre.
Josef: Nummer två är att du måste våga göra uppoffringar!
Jakob: Och att arbeta så mycket! Alltså att verkligen jobba och lägga ner tid på det. Istället för att gå ut med dina vänner kan det krävas att du sitter hemma och i vårt fall editerar filmklipp. Som till exempel när vi skulle få möta Özil och Herrera framför Zidane i Berlin, så valde vi att lägga upp ett träningsschema inför eventet istället för att gå ut och hänga med våra polare.
Josef: En till nyckel är att du måste vara en bra förebild, är du en bra förebild så kommer du att hänga med positiva människor och sprida god energi.
Jakob: En viktig faktor till att vara en bra förebild är också att vara ödmjuk, det är något jag och Josef tror på. Att alltid ha fötterna på jorden och komma ihåg vart man började.
Vilken typ av musik föredrar ni att lyssna på under era träningspass?
Josef: Vi älskar musik! Dans och musik inspirerar oss. Vi brukar till exempel kolla på break dance för att få inspiration till nya tricks.
Jakob: Ja vi tycker att musik är superviktigt. Annars brukar vi också lyssna på Drake och The Weeknd.
Josef: Det beror oftast på vilket humör vi är på men vi lyssnar på det mesta.
Jakob: Musiken på det här eventet var riktigt bra måste jag säga!
Beskriv känslan som uppstår när musiken är hög, någon av er får in ett snyggt trick på någon motståndare och publikens jubel överröstar musiken?
Jakob: Det är det bästa som finns!
Josef: Det är helt galet.
Jakob: Det blir en känsla av eufori.
Josef: Man får gåshud. En annan häftig känsla är när jag får se Jakob göra något häftigt trick. Då blir jag minst lika glad som när jag själv gör tricket.
Och att spela framför Zidane?
Jakob: Det är stort, det är mäktigt. Det är det mäktigaste vi någonsin har gjort.
Josef: Man är lite nervös men på något sätt så oavsett vem vi än spelar framför, så behåller vi alltid vår stil och vårt lugn. Vi låter helt enkelt fötterna tala.
Om ni fick spela för en valfri tränare, vem hade det varit och varför?
Josef: Det är något som faktiskt redan har gått i uppfyllelse på sätt och vis. För oss är det Pep Guardiola, just för den filosofin och det sättet han uppfostrade Barcelona på.
Jakob: Det är helt magiskt, han var den första stora ikonen som vi fick träffa efter att vi skrev kontrakt med Adidas. Vi fick reda på att vi endast skulle få en kort stund med honom så vi planerade ett show-nummer för att efter det få sitta en kort stund med honom och intervjua honom.
Vad fick er att vända er till YouTube istället för att fortsätta en fotbollskarriär?
Josef: Vi har en ganska spännande historia, den är ganska lång men vi kan försöka att korta ner den.
Jakob: Vi var duktiga på fotboll, framförallt tekniskt.
Josef: När vi var 15 så slog vi av främre korsbandet, jag slog av det först och Jakob slog av det en vecka senare. Läkaren sa att vi inte skulle kunna spela fotboll på ungefär ett och ett halvt år.
Jakob: För oss var det en chock. Vi lever ju för fotboll och vi kunde inte tänka oss att inte spela alls. Vi gjorde det bästa av situationen helt enkelt. Som tur var kunde vi ändå bolla med varandra efter ett tag, det viktiga var bara att vi inte spelade matcher eller träningar eller fick någon kontakt med knäna. Det ledde till att vi började trixa mer och mer.
Josef: Vi hittade ett eget sätt att spela fotboll helt enkelt, det var ändå fine för knät.
Jakob: Vi kom på nya tricks och inspirerade varandra.
Josef: Det var ett tag efter det som vi släppte vår första video. Vi lät kreativiteten flöda på.
Jakob: Vi tyckte att det sjukt kul, så vi la till lite cool musik. Efter det började vi göra tutorials för att hjälpa andra fotbollsspelare att bli bättre med fotbollstrix och även freestyle trix. Alla videorna blev riktigt grymma och vi fick riktigt bra respons.
Josef: Och vi fick typ en och en halv miljoner views på en månad. Folk ville bara se mer och vi fick jättemånga positiva kommentarer om hur vi har lyckats hjälpa fotbollsspelare att bli bättre på plan. Det är alltid det är och har varit mest givande för oss. Vi var i ett underläge, men vi vände det till något positivt.
Jakob: Efter ett och ett halv år började vi spela fotboll igen.
Josef: Vid det här laget hade vi samlat på oss kanske 50 000 följare på YouTube.
Jakob: Djurgården fick till slut upp ögonen för oss, så vi flyttade till Stockholm.
Josef: Då var vi tvungna att minska YouTube klippen. Vi älskade YouTube och vi älskade det vi gjorde men eftersom att vi skulle börja spela för Djurgården så var vi tvungna att prioritera fotbollsträningar och samtidigt hinna med skolan. Till slut blev det för mycket med press från flera olika håll och det blev för mycket att göra på för lite tid. En morgon vaknade jag och frågade Jakob om tanken att satsa 100 procent på en sak och se vad som händer. Vi brann helt enkelt mer för YouTube:andet, vi kände att vi gjorde störst skillnad där.
Jakob: På så sätt kunde vi fortsätta att etablera vårt SkillTwins brand och satsa på YouTube-kanalen fullt ut. Allt flöt på riktigt bra och vi kunde lägga ner flera timmar om dagen på att editera, marknadsföra oss och lära oss nya tricks. Till slut fick vi skriva kontrakt med Adidas och nu står vi här idag, omringade av fantastiska människor.
Intervju – Gee Dixon
Det var ett halvår sen vi sist satte oss ner med Gee Dixon. Gee kommer precis från att ha uppträtt på scen med Stor och Bamma B under The Base av Adidas på Münchenbryggeriet. Fotboll och ungdomar drar upp gamla minnen och det ledde till ett intressant samtal med Gee Dixon.
Ett häftigt event! Hur kändes det att uppträda för alla ungdomar?
– Det kändes riktigt nice, en tung känsla att få spela på hemmaplan här på Münchenbryggeriet. Visst, det är inte riktigt det här konsert-modet som det brukar vara men vi fick mycket kärlek ifrån publiken.
Du spelade ju fotboll när du var yngre.
– Ja precis, jag spelade i IFK-Stockholms P91:or.
Vad var det som fick dig att välja musik över fotboll?
– Saken är den att, Hip-hop har alltid varit min första passion. Hemma lutade min familjs fokus lite mer på idrott, men som liten var jag lite av en rebell och jag hade andra intressen utöver fotbollen. Vilket för mig inte gick i linje med att bli en idrottsman, men som tur var hade jag alltid musiken. Hip-hopen hade jag ändå hållit på med sen grundskolan, till och från. Jag gav till slut upp fotbollen ungefär när jag var 20. Hade vid det laget förstått att det var försent att följa det spåret. Grejen är också att jag alltid har velat bli något utöver det ”vanliga” så fick det mig att satsa 110 procent på det jag hade kvar, musiken.
Ett beslut som hittills har lönat sig, minst sagt. Under vilken stund var det som du insåg att du har det som krävs för att lyckas inom branschen?
– Den riktiga stunden för mig var då Moms kallade mig för att gästa honom på hans låt Orten. Det var mitt första framträdande och min första officiella låt med någon som är etablerad. Så när jag fick lägga min vers på den låten så kände jag verkligen att om jag bara fortsätter såhär, och inte kastar bort det så som jag gjorde med fotbollen, så kommer det att gå bra. Min mamma är väldigt religiös, hon brukar ofta prata med de som man brukar kalla för spådamer och även de trodde att jag skulle kunna nå framgång om jag bara fortsatte på det här spåret. Det var något som hjälpte mig att tro på mig själv.
I min omgivning märkte jag att många talangfulla ungdomar hade svårt att slå igenom, på grund av att det alltid finns så många saker som distraherar en. Men när du började nå framgång inom Hip-hopen så fick du ändå göra det du brukar göra på helgerna, fast till vardagen.
– Det var exakt det som hände. Det värsta var att innan jag slog igenom så tänkte jag bara att, shit va tungt som rappare så gör man sin grej och man är på de här festerna och så vidare. Jag kan ju inte säga att jag inte såg fram emot det men nu när man väl är här så kan det bli lite tjatigt med bara festande. Jag har odlat fram en större passion för bara musiken än hela paketet som följer med. Att göra bra musik är det som gäller för mig.
Det är inte lätt för våra ungdomar att ta sig vidare till nästa steg, vare sig det gäller exempelvis hip-hopen eller fotbollen. Om du skulle ge ett tips till dem som kämpar för att få en plats i rampljuset, vad skulle det vara?
– Mitt tips är att 100 procent inte är tillräckligt. Jag kan själv säga att jag har jobbat hårt under många stunder och trott att jag ger 100, men det finns alltid någonting som du inte gör. Det finns en liten bit till att ge. Vi alla är människor och om man hela tiden bara nötar en grej så kommer du att komma dit. De här fotbollsproffsen som du ser, de är också människor. De har också blivit pushade till att träna hela tiden. Det är också det som är en av grejerna, att man inte hela tiden ska förlita sig på att man har en talang och att den ska ta dig hela vägen. Jag hade min fotbollstalang och jag brukade tänka att, det är lugnt jag kan skita i att gå på den där träningen. Visst kunde jag bli kallad till matchen ändå, men det höll inte i längden.
Om du nu kollar tillbaka på hur din karriär, när var det som du verkligen kände att du fick en känsla av tillfredställelse av din musik.
– Först och främst var det när jag fick höra om att Salazar bröderna skulle signa mig. Utöver det var det två delar som verkligen gav mig en känsla av att jag är nöjd. Den första delen var när Ken Ring kallade mig till sin turné förra sommaren, det var stort för mig och det var exakt det jag behövde för att få min scenvana. Del två som också var i samband med det här var när jag fick vara med på Lyckliga Gatan. Det var där jag började känna, shit det var på riktigt nu. Pressen på mig själv inombords blev därifrån mycket högre. Fanns ingen chans att jag skulle vara med på programmet och sen bara försvinna.
Vilket är ditt favoritlag?
– Haha, Manchester United håller jag på.
Sen du var liten?
– Ja precis, farsan brukade alltid sitta på lördagar och söndagar och kolla på Premier League. Så sen Dwight Yorke tiderna har jag hållit på United.
Manchester United är ditt favoritlag, men vilket lag spelar du med på Fifa?
– Jag ska ringa de som gjorde spelet för att de har gjort United skitdåliga. Det är lite orättvist men annars brukar jag spela mycket med Bayern eller Barca.
Om du ska jämföra dig själv med en fotbollsspelare, vems utstrålning känner du speglar din egen?
– Hm, den var lite klurig. Det låter så klyschigt men kanske en Zlatan. Just för att han är så stor, stark och tar för sig. Han tar verkligen för sig på rätt sätt, kanske lite väl för mycket ibland och jag är inte på hans nivå än men vi har ändå liknande karaktärsdrag känner jag.
Intervjuer: Artin Hojat
Foto: Press
