67a09c62031422de92044c12

På det något oortodoxa släppdatumet nyårsdagen dök ”Bastards!” upp. Kingsize tog sig en pratstund om den nya skivan med två av dess upphovsmän: Erk och George Kaplan i Umeåbaserade Trainspotters.

Senast vi hörde av er var i samband med er debut-LP ”Dirty North” som
senare P3guld-nominerades. Vad har hänt sen dess?

Erk: Vi spelade väldigt mycket.

George Kaplan: Mycket kom gratis via p3guld-nomineringen. Men också
att folk känner till oss i större utsträckning. På mitt nya jobb var
det fyra personer som visste vilka Trainspotters var. Inte kanske för
att de lyssnar själva, men för att deras polare gör det.

Och så ni var på turné i Frankrike?

E: En kille kontaktade oss från Frankrike och sa att det skulle vara
kul att samarbeta. Det slutade med att han remixade hela albumet, tog
in gästartister och gjorde sin egen version: ”Nord Sale”. Jag frågade
om han inte kunde styra en releasefest och han svarade: jag har bokat
20 spelningar, kan ni komma i fem veckor?

GK: Vi var runt över hela Frankrike. Precis efter en spelning var det
direkt till bilen, köra hela natten, komma fram på morgonen, gjorde
soundcheck, sov några timmar, nytt gig. Det var väldigt punkigt, men
hur kul som helst! Mycket skate, mycket skratt, mycket graff, mycket
öl.

E: Det var mycket klubbspelningar. Men en spelning var vi förband till
Method Man.

Dirty North var ganska konceptuellt med den imaginära resan norrut.
Tänkte ni något liknande när ni började jobba med ”Bastards!”?

GK: Tanken är att det kretsar runt ett skate- eller snowboardtrick.
Första spåret heter ”Drop” och sista heter ”Stomp”. Skivan ska vara
som när man tar brädan och droppar in mot hoppet. Det ska vara varje
aspekt, allt som går genom i huvudet inför det här tricket. Ett trick
sammanfattar allt vi håller på med: man nöter och nöter, det blir
ultimat när man når målet: när man droppar in, sätter tricket, och
bara stompar det.

E: Alltså: man sätter landningen perfekt och bara glider vidare.

Alexander ”Academics” Juneblad har producerat hela ”Bastards!”. Kan ni
berätta lite om det samarbetet?

GK: Han är från Umeå. Från början producerade han åt ett
”rivaliserande” gäng. Så fick jag ett beat från honom på Myspace, och
på den vägen är det.

E: Det är så fett att göra grejer med honom. Han kan göra vilken musik
han vill. Han har släppt skivor på storbolag med en popgrupp men kan
samtidigt göra det här. Han har nyligen släppt sin egen EP, ”Parken
EP”. Allt som han gör blir så jävla bra.

GK: Ingenting på ”Bastards!” är samplat. Allt är gjort från grunden.
Det är kul att han sa: ”jag har gjort pop hela dagen. Nu vill jag göra
riktig boom bap”.

E: Vi är tacksamma att ha hela Random Bastards-familjen att göra det
med. Skulle vi spela in bara på instrumentaler skulle vi, några
kompisar och kanske några andra rappare gilla det. Men nu: spelar vi i
Umeå är det fullt. Det för att vi har hela den här grejen.

Random Bastards, ja. Vad ryms inom den ramen?

E: Vi släpper musik: som Trainspotters, Academics, Cleo, Käp och Uncle
Vernons ”Tjillin’ On Da Corner Down For Whatever Bros”. Vi kör
klubbar. Vi har en kulturförening. Vi producerar skate- och
snowboardfilmer. Och vi har en onlineshop och en fysisk affär.

För- och nackdelar i att släppa sin musik själv?

GK: En superfördel är att ingen någonsin säger åt oss vad vi ska göra.
Vi har helt artistisk frihet: hur vi ska släppa något? Vad det ska
kosta? Ingen säger åt mig hur jag ska vara – jag vill kunna vara
George Kaplan, det är bara en liten, liten del av mig – som jag vill
kunna spegla i rappen. Men: med backning från ett stort bolag kanske
det skulle vara lättare att få stora spelningar, festivalspelningar.
För att citera Organismen: att vara underground är bara en ursäkt för
att inte vara signad.

Ni kommer också att släppa skivan som en vinyl?

E: Dubbelvinyl, 180 gram. Dels själva albumet, dels med
instrumentalerna. Den innehåller gatefold med massa bilder, sånt som
vi inte har lagt upp på nätet. Instrumentalerna är exklusiva för
vinylen, vi släpper dem inte någon annanstans. Då kan vi lyssna själva
också, vi vill inte lyssna på vår egen rap men vi kan lyssna på
Alexanders beats, haha!

GK: Det här med att vi kan göra som vi vill och till exempel släppa
vinyler utan backning från ett stort skivbolag, det är något vi är
sjukt stolta över. Trots att vi kanske inte tjänar miljoner. Jag
knegar ju på ett lager. Folk kan säga: ”Jobbar du här. Går det inte
bra med musiken?”.

Text: Harald Broström

Foto: Christer Carlsson

67a09b1c08079e190f099af2

Av Malkolm Landréus.

Yung Lean ”Jonatan” (2 maj)

Efter att ha lämnat svenska skivbolaget YEAR0001 under kontroversiella former verkar Yung Lean göra sig redo för ett storslaget år. I mars intar han Avicii Arena och runt samma tid väntas ett bekräftat självbetitlat album.

Aleks ”För oss” (23 maj)

”Den här gången vill jag lämna efter mig något positivt, som ett lyckligt slut på filmen”, sa Aleks när han i fjol återvände och bekräftade ett comebackalbum tillika avslutande del i en albumtrilogi som innefattar debutklassikern ”Inte längre fiender” (2011) och vackra ”Livet mellan raderna” (2016).

Advance Patrol ”Återkomsten Från Området” (13 juni)

20-årsjubileumet för debutalbumet ”Utskrivna” tycks ha skapat mersmak för den ikoniska Malmögruppen, då man i samband med det bjöd på en nyskriven låt. Sedan dess har ett kommande album bekräftats och första singeln ”Dumma Dumma” presenterats.

Svenska Akademien (juni)

18 år efter sitt senaste album är den skånska reggaegruppen tillbaka med ny musik. 2025 startades med ”Resa dig igen”, som blev första smakprovet från en ny fullängdare med release i juni.

Simon Superti ”Hemlisar: Kapitel II” (höst)

2025 blir Simon Supertis största år i karriären som artist. Fresh out of ”Så mycket bättre” fick han sin första listetta med ”Bullerbyn är död” som under våren följs upp av en ny turné och fyra(!) singlar innan ”Kapitel II” landar ”direkt efter sommaren”.

Cherrie (TBA)

Det räckte med fjolårets singlar för Cherrie att bli Grammisnominerad i februari. I samband med nyheten avslöjade hon att hennes femte album är klart, så framgångarna lär förstås inte bli mindre i år. Det har faktiskt hunnit gå hela fyra år sen sist.

Mwuana (TBC)

”Locked in. Finishing touches”, skrev Mwuana på en story nyligen. Och han menar det bokstavligen. Texten kom med en bild på en bäddad säng i en studio och har man sett dokumentären ”Mwuana: Framför allt” så vet man hur mycket kamp som ligger bakom.

Ken Ring (TBD)

”Hiphop är tillbaka i min själ äntligen. Inte akustiskt”, skrev Ken Ring nyligen på sociala medier. Med tanke på att han förra året utlovade ”minst två album” så kanske det är dags nu. Ny singel släpptes i fredags.

Seinabo Sey (TBD)

”I might be working on two albums, or a couple of EPs” skrev Seinabo i höstas. Detta efter att i somras ha annonserat ett album på svenska och synts en hel del i Gambia med Yasin. Mycket att hålla utkik efter, med andra ord.


Deki Alem ”Forget In Mass” (TBA)

”Our debut album ‘Forget In Mass’ out 2025”, förkunnade den kritikerrosade duon tidigare känd som BENNETT strax innan nyår. Gillar man lite drum’n’bass till sin postpunksrap kan det här bli något alldeles, alldeles extra.

Foto: Pressbild