Kingsize mötte upp med Silvana Imam, albumaktuell med skivan "Rekviem".
Hon heter Silvana Imam, är blond med blå ögon, har rötter i Syrien och Litauen, var nominerad till årets nykomling 2012 på Kingsizegalan och släpper den 20e maj sitt debutalbum Rekviem. När jag möter upp henne på ett café i soliga Stockholm så har hon precis blivigt signad på Playground Music vilket vi firar med kaffe och morotsmuffin.
Silvana sticker ut, hon rappar men hon är långt ifrån det man förväntar sig då man tänker “kvinnlig rappare”. Hon gör det på sitt eget sätt med starka åsikter, blottande texter, ovanliga utstyrslar och med en mycket självsäker attityd. Utöver det så studerar hon dessutom en mångårig utbildning i psykologi och ska snart ta sin master. Hon står alltså i startgroparna till det mesta som det ser ut just nu och Kingsize måste så klart kolla upp hur allt känns nu när albumets släpp bara är runt hörnet.
Hur känns det?
– Ja det känns bra, men jag har ju jobbat med den här skivan i typ två år nu. Det var inte en skiva från början utan jag satt hemma hos en kompis och vi sa “ah men vi mastrar det här och gör en skiva”. Det är ingen som har beslutat att “nu gör vi en skiva med si och så många låtar” utan det bara växte fram.
Men om vi då ser tillbaka på den här 2-års processen då albumet skapats, kan du summera hur det har varit?
– Det har varit helvete och eufori i ett. Veckor gick där jag sov tre timmar per natt typ. Folk hoppade av projektet för att sedan tjatas tillbaka in igen och processen har varit minst sagt påfrestande! Det har inte vart smooth, men jag har gjort det så som jag vill och det låter som jag vill att det ska låta! Jag har inte följt några formler för hur en skiva “ska låta” utan gjort det på mitt sätt.
När var plattan klar? När kände du att du var “done”?
– Wow, ja.. jag skrev den sista låten i mitten på februari! Så den växer fortfarande på mig.
Själva slutresultatet då, hur nöjd är du?
– Jag borde säga 10 av 10 men jag är extremt nitisk så jag tänker att det alltid kan bli bättre, jag borde säga 10 till dig, så jag säger 10. Men inombords så skriker jag, säger hon och skrattar.
Foto: Jessica Arneback Min reaktion när jag såg den första videon du släppte (Svarta Madam) blev “Vad är det här?! Är det verkligen hiphop?”
– Ja, det är min hiphop, kanske inte det ni är van med men det är rap, på mitt sätt. Jag har drivit detta själv, det är svårt att vara projektledare och dessutom manager till sig själv. Jag har lärt mig, och verkligen gått den hårda vägen för att nå dit jag vill.
Man vill döda sig själv, man vill döda folk, fast i slutändan är alla som jag arbetar och har arbetat med som en stor familj. Men jag kommer aldrig göra det på det här sättet igen! Vilket jag inte heller behöver längre då Playground sköter det numera.
Ja, signad! Till Playground music, kommentarer på den?
– På facking tiden! Och.. Kul för dom! Det är så skönt att slippa den belastningen med hela den här PR-grejen, nu kan jag lägga all fokus på min musik istället.
Hur har du blivit bemött när du spelat och framför allt efter videosläppen?
– I princip bara positivt, jag blir verkligen jätteglad när folk kommer fram och propsar och snackar lite, det är soft.
Någon speciell händelse du vill dela med dig av? Positiv eller negativ, det bestämmer du själv.
– Ja men min mamma, hon kom hem till mig och fick se videon till Svarta Madam, hon blev rörd och grät. Hon är fin.
Vad tycker din mamma om att du rappar då?
– Ja hon säger oftast “ja gör det, men ta din examen”. Skämt åsido, hon var den som köpte ordböckerna, rim- och synonymlexikon och uppmuntrade mig till och med till att skriva!
Jag förutspår att Silvana kommer ta scenen med storm, hon är bestämd, intelligent, proffsig och dessutom självsäker med glimten i öga. Jag ser verkligen fram emot att få följa hennes karriär.
Jessica Arneback Intervju av Alexandra Jonsson
Foto: Jessica Arneback
