Harald Broström träffade trion albumaktuella med "Huvudet Bland Molnen" i Stockholm nyligen för att tala om Japan, språkbarriärer och inspirationen bakom nya skivan.

På det lilla galleriet i Hornstull, Stockholm, är det trångt mellan fotografierna. Kvällen innan har Movits! bjudit in till vernissage och förlyssning på den nya skivan ”Huvudet Bland Molnen”. Skivans booklet finns också uppmonterad på en av väggarna. Låttitlarna är översatta till både engelska – och japanska. I oktober ska Luleåtrion åka på en sex stopp lång turné till landet i öst.

– Japan började med att vi var med på några samlingsplattor inom electroswing. Ett japanskt skivbolag plockade in de plattorna, tyckte om vad de hörde och frågade om de kunde släppa våra skivor där. Det funkade bra, de fick bra ruljans, det fanns en marknad. De har faktiskt till och med gjort en samlingsplatta på våra två skivor, berättar Joakim Nilsson.

– De berättade att ”we have selected the best songs from your two albums” för att göra en samlingsskiva. Så får man plattan och där är exakt alla låtar med, haha. En japansk dj har mixat ihop det. Den heter ”Under The Mixe” med e på slutet, säger Johan Rensfeldt.

 

Hur ska det bli att åka dit?

 

– Vi träffade dem två gånger förra året, dels för att starta allt och för att göra några promogig. Nu blir det sex spelningar, många stora städer. Tokyo är riktigt fett, de har för övrigt den bästa karaoken i världen. Sizzla! Snoops hela katalog!

 

 

Japan är lite mytomspunnet ändå, hur reagerar man när man får reda på att man ska dit?

 

– Hade någon sagt det för tre år sen hade det varit jävlig konstigt. Nu är allt en naturlig utveckling av… inget känns konstigt längre. Det har varit mycket förarbete. Det är egentligen ett land som inte har de minsta koll på vad vi säger och tillhör en kultur som är väldigt lugn från där vi kommer från. Samtidigt är det många svenska band som har slagit där, säger Joakim.

 

 

Ni har tidigare turnerat i USA. Med tanke på att ni är en grupp som kör på svenska, nu ställs ni inför en språkbarriär som är ännu längre bort än den engelska?

 

– Men det är det som jag tror är grejen. I Japan: är det inte på japanska så spelar det inte så stor roll. Det kan lika gärna vara på svenska som engelska, för den breda massa är det bara ett annorlunda språk. Så på det sättet tror jag det är lättare än i USA, där det är väldigt känsligt: är det inte på engelska är det svårt att ta till sig eftersom att man är så van vid att all musik är på engelska.

 

 

 

 

 

 

Efter att ha släppt ”Äppelknyckarjazz” 2008 och ”Ut Ur Min Skalle” 2011 är således ”Huvudet Bland Molnen” gruppens tredje album.

 

– Nya plattan börjar alltid någon vecka efter man är klar med den förra. Man har alltid låtidéer, så arbetet börjar väl i stort sett när man tar upp diktafonen på mobilen. Men sen började det på allvar för ett år sen ungefär, när vi började spela in, berättar Anders Rensfeldt.

 

– Men ge det några veckor nu, så har vi skisser till nästa skiva. Det är alltid samma process.

 

Johan:

 

– Det är skönt att vi fick ihop det med tanke på det flerfrontskrig som blir när man spelar på massa olika ställen. Vi tänkte vara klara innan sommarn, sen blev det stressigt när vi inte var det och samtidigt hade tre gig i veckan,

 

 

Vad hade ni för planer när ni började jobba med skivan?

 

– Vi var ganska less på swingjazz-prylen. Jag fattar ju såklart att vi blir förknippade med den, men jag känner mig inte intresserad av det längre. Nu ville vi göra… kanske inte riktigt traditionell hiphop, men lite tyngre grejer. Fortsätta mer i Sammy Davies-soundet än i gitarr-soundet och utveckla det till nått nytt. Och så blev vi väldigt peppade på Vietnamn-rock, säger Johan.

 

 

Vad kommer Vietnamn-rocksinfluenserna ifrån?

 

– Vi var i Thailand och spelade in videon till Nitroglycerin i en bar som också visade sig vara en opiumhåla.

 

 

– Det är helt sjukt, alldeles bredvid baren luktade det lite konstigt. Där låg det madrasser, sackosäckar och där satt en kille bredvid sin kokanordning. Kolla här (Johan tar upp sin telefon och visar ett svartvitt porträtt), här är han som hade opiumbaren. Liten, tanig, långt pipskägg, körde stenhårt på opium.

 

– De spelade Jeffersson Airplane och den typen av grejer. Hela den inramningen, jag ska inte säga att den var sjukt inspirerande, men… Vi var redan inne på att göra videon i lite ”Appocalypse Now”-andra: det röda ljuset, tropiken, lite hippie-influerat, säger Joakim.

 

Nu när skivan är ute, hur känns det?

 

– Alltid när vi skapar musik så har vi en tanke med hur det kommer att låta live. Vi är trots allt ett liveband. Nu har vi velat få in lite mer dynamik, att kunna ta ner det lite: lite mer lugna låtar. Och det tycker jag passar bra för plattan. Den här skivan kan man faktiskt, till skillnad från tidigare, verkligen sätta sig ner och lyssna på som en skiva, säger Anders.

 

 

Titeln, ”Huvudet Bland Molnen”, var kommer den ifrån?

 

– Fan vad svårt det har varit att förklara, men nu fick jag öva mig i en intervju tidigare idag. Så nu vet jag. Har vi huvudet bland molnen? Nej. För mig handlar det om relationen till tjejen, kompisarna eller familjen. Oavsett hur det är hamnar man i en bubbla. Vi jobbar helt andra tider än alla andra. Vi är borta alla helger. Det syftar mer på att det svårt med att anpassa sig, säger Johan.

 

– Det kan vara svårt att relatera till sin omvärld. Man har en tillvaro där man reser väldigt mycket och man ska stå på scen och ge allt. Sen kommer man hem till ett ställe som ska vara sitt hem. Då märker man att alla som är där har ett sammanhang, de har ett jobb, relationer, tider att passa. När vi kommer hem är man i ett vakuum: man är mellan gig, mellan studiotid. Den tiden har man inte riktigt koll på, fortsätter Joakim.

 

– När det är så, då är det lite huvudet bland molnen.

 

– Jag hade aldrig bytt bort det vi gör mot något annat, men det klart att det också kostar på. Familj, vänner och relationer, det blir lite ansträngt. Så kommer man hem, har noll kapital kvar och vill bara se filmer man redan har sett, säger Johan.

 

Anders:
 

– Det finns ju en anledning till att vi gör det här och inget annat. Det är det här vi är anpassade till att göra och tycker att är det roligaste som finns.

 

Johan:

 

– Vi gillar att spela live och det handlar om att betala räkningar. Men det kanske, kanske blir så att vi spelar lite mindre ute så man får mer tid i studion. Det är ju också svårt med spritbuféer varje dag, haha!

 

 

Ni ska ju på turné i Tyskland några veckor i oktober. Då tajmar ni ju oktoberfest…

 

– Det har du rätt i. Då blir det bärskalas.

 

 

 

 

Intervju av Harald Broström
Foto: Alexander Kihlström