Beväpnad Tjockis gjorde sig känd under nollnolltalet som en battlerappare men bytte med tiden alias till Shazaam. Trots det fanns artistnamnet Beväpnad Tjockis med under en lång tid. Nu är det återigen dags för John Landenfelt, som han heter, att skaffa sig en ny kostym som artisten Jompa och den här gången är transformationen ännu större. Eller?

Barnmusik med inspiration från hiphop är ingenting nytt i Sverige. Redan 1990 gjorde Mora Träsk en hiphop-remix på ”Små grodorna” och sedan dess har barnanpassad hiphopmusik varit ett stående inslag med rappare som Markoolio och Sean Banan.

Under 2014 släppte Fattaru-rapparen Stuffe en rappa-med-bok om pizza tillsammans med illustratören Mander med ett seriöst pedagogiskt format där lyssnaren lär sig grundläggande om snabbmatens historia. Samtidigt som musiken spelar kan du bläddra i en färgglad bok och hänga med i texten.

Det är ingen nyhet att hiphopen börjar bli gammal och medelålders i och med att pionjärerna inom svensk hiphop idag till och med har barn som är etablerade hiphop-musiker. Men nu börjar också 80-talisterna som växt upp med svensk hiphop bilda familj och skaffa barn. Det resulterar inte bara i viss mån till mognare texter i musiken utan också tanken kring att vara förebild för de allra yngsta.

John Landenfelt, på denna barnskiva under smeknamnet “Jompa”, föddes 1984 och har arbetat i förskolan i många år och är aktuell med hiphop-musik riktad till de yngre. Bakom produktionerna hittar vi Chris Change som vanligtvis producerar söderinspirerade beats ute i Level 8 i Hallunda eller Gyllander som utgör en av tre medlemmar i nystartade gruppen Fuckit. Pontus Gustavsson mötte upp Jompa på Sofiaskolans skolgård på Södermalm för att resonera kring hiphopens åldrande, barnrap och vad som skiljer Jompa och Shazaam åt.

Vad kommer artistnamnet Jompa ifrån?

– Min farbror heter John Landenfelt. Han är gammal musiker som arbetat med Jerry Williams och spelat trummor i The Violents. Idag när han googlar kommer det bara upp träffar på mig. Så när jag skulle bestämma mig för ett nytt artistnamn tänkte jag att jag tar hans smeknamn så att han inte kan googla på det heller. (Haha.)

Hur kommer Jompa påverka Shazaams musik tror du?

– Jag tror det kommer fungera bra så länge jag håller det skilt. Jag kommer fortfarade köra mina freestyle-shower och spela in nytt material med Shazaam. Rap är som ett instrument. Det är som om en gitarrist spelar i ett hårdrocksband och nästa dag i bluesband, det är inga som ifrågasätter det. Sen har jag aldrig byggt upp särskilt hård image kring Shazaam och pratat om mig själv på ett ganska avslappnat vis och pratar öppet om att jag jobbar på förskola och aldrig hävdat någon gangsterimage.

Hur föddes idéen med Jompa?

– Jag har jobbat länge i förskola och alltid rappat för och med barnen. Vi har rimmat och hållit på med andras ramsor och skrivit egna. Den musiken jag gjort har jag skrivit tillsammans med barnen, för barnen.

Så vad tycker barn om rap?

– De älskar det. Barn kanske inte nödvändigtvis ser det som rap utan ser det som en berättelse och att jag berättar sagor. Vissa barn uppfattar rim och att jag rappar medan vissa kanske uppskattar takten. Min musik riktar sig från fyra år och uppåt. Men den har fungerat både för tvååringar och fjortonåringar beroende på inramning. För yngre barn har jag en magisk väska som jag plockar upp olika sagor ur. Det är lite mer av en teater. För de något äldre barnen gör jag det inte riktigt på samma vis.

Börjar hiphopen bli medelålders och gammal?

– Det är väl inte hiphopen som mognat utan folket. Det finns fortfarande ungdomar som står på hörnet och spottar verser och känner sig äkta. Så jag tror det är en mer personlig utveckling och man vill rappa om andra saker, speciellt om man har egna barn och sprida positiva budskap. Jompa är en sagoberättare som en sagotant på ett bibliotek. Jag vill inte bli en clown som till exempel Markoolio och Sean Banan men det är svårt att bestämma. Samir och Viktor är på väg dit även om det förmodligen inte var deras tanke.

Hur tänker du när du skriver texter?

– Jag utvecklas mycket som textförfattare när jag begränsar mig själv. Speciellt om jag freestylar för barn. Där måste jag vara två steg framåt så jag inte rimmar på nåt opassande. Om man lyssnar på barnmusik så är det generellt sett väldigt enkelt, men barn är smartare än vad man tror. De vill lyssna på en låt 100 gånger och då ger inte Mora Träsk så mycket efter 100 lyssningar. Därför funkar till exempel pixarfilmerna så bra eftersom att folk kan fortsätta titta på de och uppleva nya saker hela tiden. De senaste åren har jag kollat upp mycket barnmusik och det känns ofta som att folk inte utmanar barnen. Om du lägger dig på barnens nivå förstår de men om du lägger dig över deras nivå så lär de sig att förstå. Rent skivtekniskt förenklar jag inte så mycket. Det är som att skriva storytelling-låtar. Det måste finnas en början, ett slut och en poäng och Shazaam har inte kommit fram till en poäng på 15 år. (Haha)

Du har en låt om en hiphopmask som blir blåst på sitt skivkontrakt och en historia om riddaren Åsa som skall rädda en prins från en drake.

– Det är väldigt viktigt att ha nya perspektiv eftersom världen förändras hela tiden. Även om världen är så långt fram och folk tror att de är så progressiva så är vi inte där än. Det finns massa maktstrukturer som kommer från föräldrar och samhället. Hur förklarar du sånt för barn? Det är det minsta jag kan göra att skriva en låt om omvända könsroller som en barnartist.

– Det finns ett pedagogiskt budskap i min musik och en förhoppning om att jag skall göra barn något mer förstående. Men jag vill inte ge de en nyckel att klara livet, men jag vill att de ska växa upp och tänka på det. 3-4 åringar kommer fram och berättar för mig att de vill bli som riddaren Åsa. Kan jag bara förändra ett barn betyder det supermycket.

– Jag hoppas att de som följt Shazaam och mina battles kan visa upp Jompa för sina barn och att de sen kan presentera min andra karriär när barnen vuxit upp. Men jag har haft efterfester och slängt på jompa-skivan för vuxna och det finns många som viker sig av skratt och kan uppskatta den musiken med.

Vill du vagga in kidsen i hiphopläran?

– Det är klart att det vore coolt. Det vore coolt om de växer upp med att fallskärmshopp och tandkrämskork är ett coolt rim, men egentligen vill jag bara göra positiv och glad musik. Men framförallt vill jag uppträda för barn då det är mycket roligare än att uppträda för vuxna.

Har det någon ekonomisk betydelse?

– När jag började göra låtarna och spela för folk så upptäckte jag potentialen. Jag tror inte nödvändigtvis att det behöver sälja så mycket. Men jag kommer fortsätta att rappa för barn ändå, för det är inte pengar som är min motivation.

Vad tror du om att ta in moderna trender och klassiska hiphop-beats till dina texter för barn?

– Min andra skiva som också är klar möter jag populärmusik. Jag har en låt om en reggae-råtta som är helt autotunad. Många barnskivor brukar ju ha en obligatoriska raplåt för barn men då är det ofta 55 åriga Gösta som kör nån rapramsa i otakt.

Så vad tror du om framtiden för rapmusik för barn?

– Jag hoppas att det fungerar och kan utveckla det och samarbeta med nytt folk. Om det blir större kanske andra rappare vill hoppa på och gästa. Behrang Miri har en freestyle-snurra i barnprogram på TV varje morgon och kör freestyle-rap. Så det är inte så långt borta.

Intervju av Pontus Gustavsson

Foto/video: Markus Helin

Lyssna på Jompa-skivan, på Spotify inom kort.

Se den animerade videon till “HiphopMask” här: