Se även video från releasefesten/loppet på Oasen i Rågsved dit deltagarna sprang.
Back on (the english) track. Nu är Looptroop Rockers tillbaka på engelska efter att ha gjort en liten de-tour och släppt den där efterlängtade svenska skivan. Med en global publik så har fansen suktat efter nya skivan ”Naked Swedes”, som gruppen började jobba med redan samtidigt som man gjorde föregående skiva ”Mitt hjärta är en bomb”.
På ”Naked Swedes” är det också ett mer globalt tänk där man pratar om papperslösas problem, vapenhandel och att blotta Sveriges sanna jag – det nakna Sverige. Promoe, CosM.I.C., Supreme och Embee letar knappast efter sitt sound med sin sjunde skiva utan är helt bekväma med att vara precis de Looptroop Rockers som vi har älskat och levt med i över 20 år nu.
Det är en engagerad kvartett som med musiken som vapen gärna hjälper andra och står upp för de som inte har någon röst. Just därför känns det extra passande att releasefesten anordnades tillsammans med Asylstafetten och Löparakademin och bestod av ett 6 km (snarare över 8 km visade det sig) lopp från Fryshuset till Stockholmsförorten Rågsved. Att det blev just löpning är ingen slump då det har präglat flera av medlemmarna ett tag (ni minns väl Promoes ”Long Distance Runner”?). Man har tidigare jobbat med Asylstafetten som jobbar för och med flyktingar och papperslösa – där man bland annat ordnat konserter där LTR har uppträtt. Löparakademin i sin tur möjliggör motion och hälsa för ungdomar från förorter och vill minska de sociala klyftorna som finns bland annat i träningsvärlden.
Vi springer med gänget på releasefesten och några dagar tidigare träffade vi även Promoe och CosM.I.C. för ett långt snack om allt från det värsta giget (spoiler: det var i Moskva) till att paketera viktiga budskap i ”catchiga” låtar. Allt medan Promoe bjuder på sitt omtalade ingefärsté (idag med en hint av choklad… 5/5 kan vi ge det!), som duon skämtar om att börja sälja som merch…
Efter sju album, är man mindre nervös över hur skivan kommer att tas emot? Det känns som att ni står på en säker mark redan innan ni släppt ”Naked Swedes”?
Promoe: Rent allmänt så är jag mindre nervös nu för tiden. Men det är inte för att jag tror att det är lugnt och att det kommer att gå bra, utan för att man inte kan påverka det. Man kan göra en platta som är hur bra som helst och ändå kan folk sova totalt på den, det vet man aldrig. Däremot känns det overkligt att vi ska släppa en platta nu, jag har inte ens tänkt på att vi ska göra det. Arbetet mellan ”Mitt hjärta är en bomb” och ”Naked Swedes” har nästan överlappat varandra, då vi gjorde några låtar för detta album redan då.
Under förra intervjun pratade vi om att det var en omställning att gå över till att rappa på svenska efter att ha kört på engelska i så många år. Hur var det att byta tillbaks till engelska igen?
CosM.I.C.: Jag tycker att det var lite lättare att switcha till svenska än att switcha tillbaks till engelska igen. När man skulle byta tillbaks till engelska så fick man tänka till mer och man kunde inte bara låta orden komma ut på pappret på samma sätt. Det var svårare att gå tillbaks till engelska faktiskt.
Promoe: Jag tycker exakt likadant. Också av den anledningen att när man skriver på svenska så bara flyter det ut, medan man på engelska måste tänka på hur man ska formulera vissa saker för att det ska låta rätt. Då kan man sitta ganska länge med sina verser. Det händer ju aldrig när vi skriver på svenska, då kommer en vers direkt nästan.
CosM.I.C.: Speciellt om man ska vara personlig och referera till händelser med kompisar och ens bostadsområden och så, på engelska går det inte bara att skriva ner det rakt upp och ner.
På ”Naked Swedes” är det lite större ämnen, mer ur ett globalt perspektiv, som livet för flyktingar och vapenhandel snarare än att t.ex. prata specifikt om Sverigedemokrater eller liknande. Var det medvetet, att tänka större?
C: Jag tror att det har lite med språket att göra också. Det blir mer personligt på svenska och det kanske är lite lättare att ta de större frågorna på engelska. Samtidigt har vi ju en internationell publik, så man blir mer angelägen att prata om saker som alla känner igen sig i.
P: Och till och med när vi gjorde ”On Repeat”, där vi pratade om Sverigedemokraterna, så är vi inte så specifika att vi säger SD utan vi pratar mer om valet och Europa/världen där samma saker händer. Vi vill att folk ska kunna relatera och därför undviker vi att vara specifika om just Sverigedemokraterna t.ex. Sen är det svårt att översätta, rent språkligt. Men också att man tappar vissa lyssnare, då kan man lika gärna göra det på svenska – eftersom vi pratar direkt till svenskar. Men allt hänger ju ihop ändå, det stora perspektivet med flyktingpolitiken hänger ihop med det ”lilla” – i form av rasister och liknande.
Ni har också en god förmåga att paketera viktiga och seriösa budskap i lättillgänglig musik. ”Another love song” på nya skivan är ett bra exempel på det, där låten i sig är ”svängig” om man kan säga så, samtidigt som texten är väldigt viktig och seriös. Är det planerat för att få folk att lyssna?
P: Det är intressant att du säger det, för där namedroppar jag ju Carl Bildt. På ett sätt är det ju specifikt svenskt, men jag tror att det finns en syn på oss internationellt att vi är alla de här bra grejerna jag pratade om innan – neutrala och fredliga osv. Då kan det vara intressant att visa att vi kanske inte är så snälla som folk ger oss cred för. Men för att återgå till din fråga då: Jag tror att den låten blev som den blev för att vi ofta har svårt att skriva en kärlekslåt till exempel, det handlar om dilemmat att man skulle vilja skriva kärlekslåtar hela tiden – men det går inte för att världen ser ut som den gör. För mig är det inte medvetet att göra en catchy låt som har ett budskap som vi ska smussla in. Det kan vara en bonus.
C: Jag vet en gång där vi har tänkt så och det var på ”Long arm of the law”.
P: Haha, den var catchig alltså?
C: Nej men då pratade vi om det innan och sa: ”Kan vi inte bara göra en låt på ett fett beat? Måste det alltid vara ett ledset beat när man pratar om ledsna saker?” osv. Vi ville göra en hård låt fastän att vi snackar om de här sakerna.
P: Fast texten är väl hård?
C: Ja, det här var ju längesen… men jag har för mig att vi resonerade så då.
Annars är väl ”Svennebanan” ett perfekt exempel på just det jag menar?
P: Ja, men det är nog ett exempel på hur det inte fungerade. Det var väl egentligen inte medvetet där heller, vi hade bara kul i stunden när vi gjorde låten och hade egentligen inte tänkt på hur publiken skulle ta emot den. Men sen blev det ju de som låten handlade om som lyssnade på den och jag tror inte att de tog den till sig utan att de snarare gjorde den till sin ”anthem” och festade till den. Då fungerade väl kanske inte just den låten. Men man vet aldrig, folk kanske får sig en tankeställare i efterhand.
Det är som med ”Another love song” nu t.ex. Jag gjorde misstaget att läsa lite YouTube-kommentarer till videon. Där resonerar vissa att ni har blivit ”kommersiella” medan andra tar er i försvar. Lite av en klassisk debatt hos era fans känns det som…
C: Ja det där har vi alltid fått höra. Till och med den hårdaste och deppigaste låten kan vissa tycka är för kommersiell. Så vi bryr oss inte så mycket om sådant längre.
P: Det är omöjligt att tillfredsställa alla, eftersom alla har sina favoritlåtar och skivor med oss och att vi alltid utvecklas och förändras.
Och på tal om favoriter så har en av mina favoriter, Lord Finesse, remixat just ”Another love song”. Hur kom det sig att ni fick till det samarbetet?
C: Det är vår A&R, Claes Uggla, som är ett stort hiphopfan… kan man väl säga.
P: Han älskar att göra sådana projekt. Han hörde av sig till Pete Rock, Lord Finesse, Showbiz och DJ Premier. Han mailade alla och ville få till en remix. Då var det väl Finesse han fick bäst respons från. Så på den vägen är det.
C: Vi tyckte att det var fett, vi växte ju upp med att lyssna på Lord Finesse. Han är en del av ”golden era”-hiphop, så det var riktigt kul att Claes tog tag i det.
Looptroop Rockers är kända för sitt samhällsengagemang men man är lika kända för sina hyllade och tighta liveshower. Man har kombinerat de två genom att göra gigs för Asylstafetten bland annat, för papperslösa flyktingar. Ett engagemang som härrör från starka personliga åsikter om människors lika värde. Där har förmågan att vara bra live gjort att LTR kan använda det som verktyg för de som behöver hjälp. Därför är det extra viktigt för en grupp som Looptroop Rockers att hela tiden träna och repa för att varje album ska presenteras för en publik på ett så bra sätt som möjligt.
C: Vi brukar repa in det någon vecka innan första giget och sen kommer man in i det bra under turnén. Vi brukar repa på ett klassiskt ställe i Västerås.
P: Ett ställe som vi avskydde när vi var yngre. Det var bara en massa äldre människor som inte gillade hiphop. Men vår nuvarande ljudtekniker är väldigt nära killen som har det stället nu och han som har det stället nu har också varit vår ljudtekniker tidigare. Så för oss är det ett perfekt ställe att ha genrep på. Senast gjorde vi till och med ett överraskningsgig där och det är skönt att köra inför en svår publik, som vanligtvis inte lyssnar på oss kanske. Och dessutom med nya låtar. Man håller sig på tå när man måste vinna över publiken. Det är de svåra gigen som gör att man blir bättre.
C: Att övertyga de som vill att discot ska fortsätta liksom… Det är en kul utmaning! Det brukar oftast sluta med att folk är peppade ändå, det är skönt.
När ni är ute i Europa så är det oftast folk som är där för att se er och som kanske inte har sett er på ett tag. Är det, överlag, lättare att vinna över en publik ute i Europa?
C: När det bara är vi som är bokade så brukar det alltid vara lyckat, men ibland är det ju andra akter eller annat som händer som man får konkurrera med.
P: Och så konkurrerar man ju med alkoholen också… Folk är ofta ganska rowdy, men det är inget specifikt för utlandet direkt. Men när vi var i t.ex. Schweiz så rökte folk jäkligt mycket weed istället och det märker man. När man gick av scen så tänkte man: ”Shit, det var ingen som reagerade på musiken. Men ändå gick ingen hem?”, haha. Då står folk och är jäkligt stenade bara. De kanske njuter av det lika mycket, men det är svårt för oss när vi inte får något tillbaka, haha. Men det är en kulturell grej det där. Som i USA, där drack de nästan ingenting och var skötsamma, även om de röjde. Men alla respekterade varandras yta i publiken på ett annat sätt.
Själva då? Hur gör ni för att bli rowdy på scen? Visst är det så att ni alltid försöker träna innan gig?
C: Finns det tid så försöker vi definitivt att göra det.
P: Mange (Embee, red. anm.) gillar att köra crossfit! Vi andra springer nog mest. Jag sprang en halvmara innan ett gig i Australien en gång. Jag hade rekordtid dessutom, men nu i efterhand var det kanske inte så smart eftersom jag var så trött till giget.
C: Ja, du kom ändå typ en kvart innan vi skulle gå på scen…
P: Då var jag ganska mör. Jag sa till Matte (Supreme, red. anm.) framför allt: ”Nu får du röja, jag får mest fokusera på att komma ihåg min text”. Men han röjer så gärna, så det funkade bra, haha.
C: Han är en röjare per automatik.
Till sist tänkte jag fråga om ett kärt ämne till er: graffiti. Nu i dagarna bestämdes det att ”nolltoleransen” för graffiti ska slopas här i Stockholm. Hur ser den närmaste framtiden ut för graffitin tror ni?
P: Ja det var skönt, jag tror att framtiden är ljusare nu än på ett tag. I Stockholm ligger man ju tyvärr efter Malmö t.ex. Där hade man ju bland annat Artscape-festivalen där folk fick måla stora fasader, typ Berlin-style. Det är så sjukt fett. Det är nog några år kvar innan det kan ske i Stockholm för det har ju inte direkt hänt över natten i Malmö. Det har tagit många år men nu har det nästan blivit som en ”grej” för Malmö, till och med kommungubbarna tycker om det och säger: ”Det här hade aldrig kunnat hända i Stockholm!”.
C: Först och främst kan man ju ha graffiti- och konstutställningar här nu som man inte har kunnat ha innan. Sådana grejer har ju stoppats förut. Nu kan det finnas en möjlighet och då kan man fortsätta med det och det kan utvecklas.
P: Ja, jag ser med tillförsikt fram emot det…
Ni målar i videon till ”Beautiful Mistake”, målar ni själva mycket annars nu för tiden?
P: Jag brukar ändå försöka få till någon målning om året eller vartannat i alla fall.
C: Olagligt?
P: Njaaae…
C: För vi har ju kört när det har varit organiserat. Typ som på Colors i Göteborg där det var ordnat att vi skulle måla. Så det blir väl någon gång om året. Men vi har ändå en laglig vägg i Västerås, så man kanske borde börja måla lite mer…
P: Kanske det…
Intervju av Alexander Kihlström
Foto/video: Rio Monka Photography
Wimp: http://goo.gl/qjwWuO
iTunes: http://goo.gl/6z0Kew
Deezer: http://goo.gl/U5MIYf
CDON: http://goo.gl/zBzIVh (
CDON: http://goo.gl/mS1lI9 (
Bengans: http://goo.gl/EkWRHX
Bengans: http://goo.gl/3MRDxS
Ginza: http://goo.gl/nTOiAj (
Ginza: http://goo.gl/Up1Rb0 (
