Harald Broström mötte upp med brödraduon Felipe och Pablo Leiva Wenger för en pratstund om EP:n "Gendish & Gäris". Läs intervjun här!
Ni hörde dem senast som Sabo och Fille i den tunga låten/videon Från Hjärtat. Nu har Highwon-bröderna skakat fram både nya pseudonymer och en EP. Grillat & Grändys åtta spår långa Gendish & Gäris kan komma att tonsätta många sommarstunder 2012.
Storebror Felipe Leiva Wenger har tillhört svensk hiphops stora förgrundsfigurer under de senaste åren – vilket framförallt manifesterades på årets upplaga av P3 Guld. Ison & Fille plockade hem priset för årets hiphop/soul med sin skiva För Evigt. Den tre år yngre Pablo, som du bättre känner som Sabo, har alltid funnits med på vägen. Tidigare har deras samarbeten sträckt sig över enskilda låtar, som YouTube-bomben Från Hjärtat (över två miljoner visningar). Men nu har rapparna från södra Stockholm gjort gemensam sak – på ett gemensamt projekt. I slutet av maj släpptes deras EP Gendish & Gäris. Och den släpptes under två nya alias. Sabo har blivit Grillat, Fille har blivit Grändy.
– Han började kalla sig Grand Däddy för jättelänge sedan. Sen tog han bort Däddy och blev bara Grändy. Han döpte sig själv i stort sett, haha! Och mig också, han döpte mig till Grillat Scampi. Som senare blev bara Grillat, berättar Sabo.
Fille:
– Vi har alltid varit så med språket och med namn. Våra kompisar har fått idiotnamn för att jag har slängt ur mig något. Vi har alltid gillat grejer som klingar… typ fult. Som Grillat o Grändy, jag tror att det är det fulaste namnet i svensk raphistoria, haha!
Det här med uttryck och slang känns lite som er grej?
Fille: Det var någon som undrade om vi stängde ute folk med ett för internt språk. Men det här projektet har bara varit befriat från allt tänk, vi har bara kört – inte tänkt att vi skulle erövra Sverige eller vara med i massa tv-soffor. Om det är något ord eller uttryck man har snappat upp har vi använt det. Min andra brorsa sa att han fattar typ 30 procent av det vi rappar på den här EP:n, haha.
Ett av uttrycken är ju Vafan Händz, som var namnet på er första singel från EP:n. Berätta!
Sabo: Vi var i studion. Mack satt och plinkade på sitt piano och kom på den här enkla melodin: Din-di-di-din-din. Vi tyckte den var grym, så Fille började lägga rader som slutade med ”Vafan händz”. Vi har använt uttrycket skitlänge nu och det kändes rätt att göra en låt som heter Vafan Händz. Vi spelade in en video på väg hem från Hultsfred som vi la ut på Twitter. Det var efter att den hade kommit ut som den blev stor. Sen släpptes låten ungefär ett år efter videoklippet. Vi trodde inte det skulle bli så stort. Nu kan man höra folk på tuben som säger: ”Vafan händz?” What! Det är roligt, skitkul!
Ni är uppväxta tillsammans, hur länge har ni rappat ihop?
Fille: Jag och Ison började rappa när vi var 14-15, då var väl brorsan lite för liten för att ha det intresset. Men så blev han äldre och skitduktig. Då tänkte vi att vi skulle skapa ett crew, alla vi som hängde. Så kom brorsan, Gurmo, Hoosam och lite senare Aleks. Jag hjälpte brorsan lite i början, så man kan nog säga att vi har jobbat med varandra väldigt länge.
När började ni fundera på att göra en EP tillsammans?
Fille: På min och Isons platta, som tog rätt lång tid, nästan fem år att göra, tänkte vi mycket på vad vi ville säga på låtarna. Det här projektet var mer avslappnat.
Sabo: Vi försökte göra något innan de börjar på nästa projekt. Nu fanns det tid, det låg bra i tiden. Vi bara körde.
Fille: Vi ville bara göra rolig, dum musik. Lättsamt, dumma texter, roliga beats. Vi ville ha roligt i studion, det var inga ambitioner om att ta över världen.
Gjorde den inställningen det lättare att jobba?
Fille: Jo, absolut. Vi har kört: ”vi gör den här låten”. Vi har suttit i studion med Mack Beats och tvingat han att göra beats åt oss, haha. Han är väldigt musikaliskt i sitt sätt att jobba. Men vi ville inte ha det överdrivet…
Sabo: Inte så upproddat, då sa vi till Mack att vi nästan ville ha det dåligt…
Fille: … fast så här i efterhand kan man inte säga att producenterna har gjort dåliga beats, men det var det vi jobbade mot från början.
Fille, med tanke på det du sa tidigare om arbetet med För Evigt, som var ett långt arbete som krävde mycket tanke, var det skönt att hoppa på det här lite mer lättsamma projektet?
Fille: Det är exakt det som har varit grejen. Den lekfullheten har både jag och Ison, men på För Evigt kände vi inte att vi behövde den biten så pass mycket. Men när man är kreativ får allt en motreaktion. Och just det här projektet har varit med ett mer lekfullt avstamp. Det var jävligt skönt att göra.
Hur är han att jobba med då, Sabo?
Sabo: Han är bra. Ibland kan han vara väldigt prestigelös och pushar: ”bara kör!”. Sen kan det bli så att vi har olika åsikter ibland och står väldigt starkt vid det vi tror på, och just för att vi är bröder blir det ännu starkare. Men han är grym. Det är lätt att jobba. Det är kul att jobba. Vi skrattar ofta. Vi är bästa kompisar och det är skitkul att få göra det här med en nära vän och en bror.
Lillebror då, kör du över honom, Fille?
Fille: Nej, han sätter mig på plats ibland också. Det är som Pablo sa, det är fett enkelt. Det är ju lite av en dröm, det vi håller på med. När vi var yngre drömde vi om att ha en egen studio, nu sitter vi där och gör musik som hörs av folk. Vi förstår varandra bra, trots att vi tycker olika ibland. Jag hoppas att vi gör mer grejer i framtiden.
Hur ser ni på varandra rent stilmässigt?
Fille: Pablo flowar mer och har mer struktur, jag är väldigt rak i mitt sätt att rappa. Inte att det krockar, jag tycker våra stillar passar bra ihop. Som på Vafan Händz, där var vi överens om att vi skulle rappa rakt och enkelt.
Sabo: Det var ganska genomgående genom hela plattan, att det skulle vara enkelt. Men vi har hittat en balans mellan våra stilar. En balans som båda trivs med.
Gendish & Gäris känns som en skiva som kan spelas många sommarnätter i år…
Fille: Folk har sagt det och vi tycker det själva när vi lyssnar. Det är fett om folk spelar den i bilen, på sina grillningar. Så det är fett kul.
Vilka är era egna sommarfavoriter?
Sabo: Tidigare idag hörde vi Blacknuss låt Dinah på radio, det är en
sommarklassiker. Jag gillar också Jamal med Keep It Real.
Fille: Nas nya, Daughters.
Sabo: Labyrints Ortens Favoriter tycker jag är en fet sommarlåt.
Fille: Och Labyrints låt Kärleken, Kens gamla Sommarminnen, Stors Lilla Shorty, det finns massor.
Hinner ni träffa polare på sommarn, eller har alla skaffat familj och
sommarstuga?
Sabo: Det är det som är soft. Som förra sommaren: vi kunde plocka upp Stor vid fyra på morgonen och gå ut och grilla. Det är sånt som man kan överleva vintern på.
Hur ser sommaren ut annars?
Sabo: Jag är ju skådespelare så jag kommer att jobba på parkteatern och spela en föreställning som vår andra bror, Alejandro, har skrivit. Den heter 127.
Fille: Jag och Ison ska hoppa in i studion och börja jobba på en ny platta också. Vi kommer spela lite i sommar, men Ison kommer att jobba mycket med X Factor (TV-program på TV4) och jag ska bara chilla. Men vi ska försöka att jobba på plattan och inte gigga så jättemycket.
Hur känns det att gå in i studion igen?
Fille: Skitsoft. Jag känner att jag är på en kreativ plats efter att vi har gjort det här – och då är det bara att fortsätta. Det känns bara kul att köra på.
Titeln Gendish och Gäris ringar in alla låtar, det är mycket bärs och brudar. Förutom på Jag Ler…
Fille: Du har helt rätt. Tillsammans med spåret Min Fakking Bror. Vi gillar musik som säger saker, som kanske säger mer än vad vi sa på de andra låtarna, haha. Förut snackade vi ju om motreaktioner. När vi hade skojat runt kände vi också att vi ville ta chansen att ta med något om någonting – också.
Sabo: Det blev lite tråkigt och lite svårt att skriva att man dricker på fler sätt än vad vi redan hade skrivit om. Det kändes bara kul att bli lite mer seriös och säga någonting. I mina ögon är Fille en djup rappare, som har något att säga. Det fick vi båda utrymme att göra här.
Fille: När vi lyssnade på beatet från Masse fastnade vi för en känsla som låg något utanför det lekfulla tak vi hade satt från början.
Just Salazarbröderna skrev på sin Twitter att Jag Ler är sommarens förortsanthem. Vad ser ni själva för potential i låten?
Fille: Vi var lite rädda att det skulle vara lite för likt Från Hjärtat, med tanke på videon. Men när vi såg videon ihop med låten kändes bra. Och som sagt: vi har inte haft övermycket tankar, vi har bara kört.
Sabo: Låten kom ju ut mycket tidigare än videon. Men folk tycker om det. Jag tror det är en låt som både jag och Fille hade tyckt om att lyssna på, även om det inte var som hade gjort den.
Fille: Ja, jag tror att den låten har potential att gå hem hos de som gillat det vi gjort tidigare. Den det är ett nytt namn som är lite konstigt så det kanske är svårt att få ut den till alla, men vi är nöjda att folk gillar det vi gör.
Det går bra nu i Highwon-lägret. Prisade på P3 Guld (årets hiphop/soul – Ison & Fille) och Grammisgalan (årets nykomling – Aleks). Hur påverkar det er?
Fille: Absolut, man blir glad, peppad och driven när man ser folk i ens närhet som gör bra grejer. Och det är inte bara musiken, Pablos grej med teatern är också något som inspirerar oss alla. Och Ison nu med X Factor.
Sabo: Och Hoosam med sitt svenskspråkiga soloprojekt som kommer snart.
Fille: Vi har inte satt oss vid ett bord och sagt att vi ska ta över världen och vinna
grammisar. Vi är ett kollektiv som gör grejer tillsammans, samtidigt har alla sin grej på sitt håll. Man inspireras hela tiden. Vi har hållit på så pass länge för att vi verkligen älskar det vi gör. Det är kul när man har gjort alla de här hundåren, att man blir lite erkänd och att folk gillar det man gör.
Men många är sugna på en Highwon-platta…
Sabo: Jag vill inget hellre, det har jag velat i flera år. Jag gillar inte att göra låtar själv. Jag har väntat minst lika länge som vårt största fan. Jag är själv ett fan av deras (Ison & Fille) musik, Aleks musik, Hoosam. Att dela mick med dem är en sjukt stor ära för mig.
Fille: Jag tror att alla vill göra det, det gäller bara att man ska hitta rätt tidpunkt. Alla har sina olika karriärer. Vi får se, vi hoppas nog alla att få göra det. Men jag tror att… fuck, det hade blivit skitbra!
///Harald Broström
