Efter ett händelserikt Red Bull Sound Select fick vi chansen att sätta oss med huvudakten för eventet, nämligen TDE-stjärnan Isaiah Rashad!

Det är snart hela fyra år sedan som Isaiah Rashad blev signad till Top Dawg Entertainment. Känd som en av den nya generationens medvetna rappare byggdes en ordentlig hype upp för Rashad som det nya ansiktet att ta över tillsammans med det kända västkustkollektivet. Endast månader efter att ha blivit signad bjöd Isaiah Rashad på en av dem starkare debuterna på hiphop-scenen med “Cilvia Demo”, en EP på hela 14 spår. Efter EP:n väntade hiphop-världen ängsligt på en uppföljare och debutplatta från Zay. Men tiden gick och inget hände, rykten började spridas om att Zay inte presterade. Fler och fler frågetecken cirkulerade på hiphop-scenens västkust, skulle Zay droppas ifrån TDE? TDE-bossen Top Dawg visste mycket väl om Rashads potential och vägrade ge upp på den mångsidiga rapparen.

Det starka förtroendet från hela TDE lönade sig. Zay samlade sig själv och den svåra processen resulterade i en utomordentligt bra hiphop-platta i detta års “The Sun’s Tirade”. I och med debutplattan begav sig Rashad och hans team ut på turné för att möta fansen som länge väntat på att se nya framträdanden. Så förra torsdagen när “Lil Sunny Tour” landade i Stockholm i samband med Red Bull Sound Select fick vi chansen att sätta oss ner med Zay och hans studiotekniker Rory för att prata lite om musiken och karriären.

Först och främst vill jag välkomna dig tillbaka till Stockholm!

– Åh, tack så mycket!

Hur har turnén varit hittills?

– Den har varit riktigt cool, språkbarriären däremot. Det har egentligen varit det enda svåra. Förutom det har det varit rätt schysst bro. Alla man träffar på här är trevliga.

När man lyssnar på din musik och därmed dina två senaste projekt så känns det för mig inte som om din musik låter så pass sydstatlig? Håller du med mig där?

– Jag skulle inte säga att jag låter som rappare från Atlanta men, jag har ju definitivt inga West Coast-berättelser att förmedla så allt kommer egentligen ifrån sydstaterna.

Och Los Angeles-omgivningen? Påverkar det din stil och den musik som ni producerar?

– För mig gör det inte det, Jag skulle kunna rappa på skiten men det skulle inte kännas naturligt. Man ska ju inte försöka tvinga fram det eller hur? Jag flyttade till LA för att det är lättare att spela in där och även för att kunna vara runt mina mentorer, och därmed inte för att försöka anpassa mig efter västkusten. Men det finns några feta rappare där ute och deras stilar kan ha inflytande på mig då och då såklart.

Du berättade nyligen att du vill åka hem till Chattanooga oftare?

– Ja, jag saknar min mamma, att hänga med henne och så. Speciellt när jag hänger med mina vänner och deras föräldrar. För att inte nämna hennes matlagning också, den är bäst och det går absolut inte att hitta liknande någonstans i Kalifornien.

Tror du att en flytt till Chattanooga skulle framställa ett annorlunda projekt från dig, låt oss säga att du börjar skapa musik där hemma istället?

– Troligtvis… ja fan det skulle det. Det där är en fet tanke, skulle vara coolt att göra.

Är det en del av din plan?

– Nä, jag spelar egentligen in vart jag än går, vart han (pekar på Rory) än hänger med.

“The Sun’s Tirade” och “Cilvia (Demo)” är två av dem bästa, på följd utav varandra, musikprojekten jag har hört ifrån någon aktuell rappare idag! Det jag funderar över är om det sätter press på din nästa eventuella platta? Eller skapar du bara musik efter din egen känsla?

– Man du kommer få mig tårögd här (skrattar)…Tack bro jag uppskattar verkligen det!
Men ja typ, om jag inte skulle känna press så vet jag inte vad jag skulle känna. Har aldrig känt något annat än press. Men press lättar på trycket ändå ibland, projektet som jag jobbar på måste ändå alltid låta som jag vill att det ska låta, du vet.

Jag ser inte någon inom hiphopen som kan utmana dig med tanke på hur personlig och cool din musik är. Jag menar, ingen kan göra det du gör förutom du själv?

– Ja men man måste alltid hänga med i tempot som dagens musikindustri håller. Det är därför jag alltid försöker återskapa, att göra något nytt du vet. På det sättet så ger jag alltid en ny sida av mig varje dag. Att hålla sig på jorden du vet.

Berätta om ditt samarbete med GoldLink, låten som släpptes efter “The Sun’s Tirade?”

– Fast den (låten) var faktiskt gammal. Det var något som vi spelade in för ett bra tag sen. Vi visste bara aldrig när han skulle släppa låten. Vi gjorde den till och med före (The) Sun’s Tirade.

Rory: Ja fan hans musik är fet.

Låten är ändå tung!

– Ja, jag diggar den man.

Och nu när vi ändå pratar att gästa låtar, en av mina goda vänner, som självklart älskar din musik, bad mig att fråga dig om du planerar på att samarbeta mer med folk utanför ditt clique framöver?

– Jag gästar inte så många förutom Jay Rock och SZA, på deras grejer liksom. Allt jag gör annars är bara för mina homies du vet, Jay Rock, SZA, TUT, GoldLink, Childish Major. Jag är öppen för att samarbeta dock, det måste bara låta fett. Men jag vill jobba det vill jag.

Finns det någon specifik artist som du skulle vilja jobba med just nu?

– Jag vill göra lite mer skit med GoldLink. Fast mer utav hans grejer. Jag vet faktiskt inte bro, ibland känner jag att dem features som jag vill göra är lite för långsökta. Ibland har jag känt att jag vill göra samarbeten med Juvenile du vet? Jag har mina dröm-samarbeten ändå. Typ som Killer Mike!

Det skulle faktiskt vara riktigt fett!

Rory: Han känns som en riktigt cool snubbe.

Ja och speciellt för det han gör ute i samhället.

– Run The Jewels är lit!

Rory: Deras musik är riktigt tung också.

Du har i en tidigare intervju nämnt att du vill göra så att större publiker kan relatera till din musik?

– Om vi snackar om mina gamla låtar, så brukade dem vara rätt långsamma och känslostarka. Nu går dem i en bättre och snabbare rytm, fortfarande känslostarkt, men det är mer utav ett pussel i själva storyn nuförtiden. Varje dag lär jag mig att säga det jag menar på ett bättre sätt. Mycket av det jag har sagt förut har jag menat, men jag har ett bättre sätt att uttrycka det på nu. Jag tycker att jag är en rätt teknisk rappare men jag försöker även att förenkla allt. Jag försöker också att alltid att hämta in nytt folk in i bilden.

Snackar vi teknisk rap tycker jag definitivt att du är där uppe, jag menar kondom-raden på “Free Lunch” talar för sig själv. Det måste vara en av dem hårdaste barsen 2016!

– (Skrattar) Jag har coola barn bro. Jag har två av dem coolaste barnen på planeten. Jag skriver egentligen bara tills något låter nice för mig. Jag gillar att leka med min röst och det skulle inte låta lika fett om jag inte sa det på just det sättet.

Rory: Roligt att du nämner det, vi träffades för första gången under inspelningen av den låten.

– Ja, “Free Lunch” var första gången som jag och Rory mötte varandra.

Kaioken-referensen på “Wat’s Wrong”. Det är nuförtiden en grej i hiphop att göra Dragon Ball Z-referenser!

– Det är för att vi är unga man. Det var det här vi växte upp med. Jag har en Power Rangers tatuering här (pekar på insidan av sin bicep).

På riktigt!? Jag har en Vegeta tatuering här på min arm.

– Det där är tungt! Är det där Majin Vegeta? Vänta lite har du fucking Batman-signalen på din arm? Det där är rätt fett dude.

(Skrattar) tack, jag frågar för att jag relaterar liksom! Vad symboliserar just Kaoiken i texten?

– Jag är inte den rapparen som alltid studerar lyrik just så där det måste bara låta fett för mig men…

Rory: Var det inte den versen du gjorde i en tagning?

Gjorde du den versen på en tagning!?

– Ja, jag insisterade på att göra den versen på en tagning. Det var fett.

Rory: Och det var första gången som vi började pitcha hans röst. Jag pitchade upp honom på “Whats wrong”-delarna i bakgrunden. Så det är han själv som sjunger i bakgrunden.

– Ja det där var fett.

Rory: Vi hade en månad där i princip allt vi spelade in hamnade på den nya plattan.

Och du saktade ner tempot och flowet för den tredje versen också det var dope.

– Jag hade redan rappat fort och ville inte göra det igen för den andra versen, och det var före jag visste att Kendrick (Lamar) skulle hoppa på den.

Rory: Det var så vi trodde att låten skulle vara. Sen berättade Isaiah för mig att fucking K-Dot skulle ta den andra versen så vi delade bara på dem två första verserna.

När vi ändå snackar om Kendrick, har din telefon vibrerat mycket den senaste veckan?

– Ja men TDE-gruppchatten är alltid lit bro (skrattar).

Vad har du lärt dig ifrån din solo-turné i Europa?

– Tålamod faktiskt, jag har lärt mig att vara tålmodig med saker.

Intervju och text: Artin Hojat
Foto: Malkolm Landréus