”Dom älskar mina moves bror, blir guld av allt jag rör”. Det var en av de första raderna vi fick höra från Imenella som artist. Meningen är mer än bara en kaxig punchline. Imenella är en driven och målmedveten person som lyckas göra sina drömmar till verklighet. Hon älskade att dansa och lyckades bli en av Sveriges främsta dancehallkoreografer. Därefter tog hon sig an musiken och har rönt framgångar med ”Chagga” som spelats miljontals gånger på Spotify och roterar på radio. Men att vara alkemist är inte hennes främsta syfte utan det är att ge en representation, vilket genomsyrar allt hon gör.

– För ett och ett halvt år sen ville jag göra meningslös musik för jag tyckte att allt skulle vara så jävla djupt. Jag ville bara göra något som får folk att dansa. Men nu har jag verkligen insett att man kan få folk att känna. Att man verkligen kan påverka och nå ut till människors själ med sin musik. Det är det jag vill göra. Idag skulle jag absolut inte vilja göra meningslös musik utan jag känner att jag vill kunna påverka. Jag vill förändra, säger hon.

Är det också för att du har sett resultatet? Att du kan nå ut och påverka?
– Ja! Och det var reaktionen på ”Moves”. Folk som har sagt ”jag är så stolt över att vara somalier”. För mig är det där jätteviktigt. När jag var yngre var det inte så. Somalier over all är ett väldigt förtryckt folk. Vi är verkligen långt ner i hierarkin både i samhället och vi blir diskriminerade från alla håll. Det har inte alltid varit coolt att vara somalier. Med tanke på att vi är så många inom industrin just nu så har det blivit en grej och det är kul att ungdomar kan känna stolthet i att vara somalier. Det känns verkligen som att man förändrar.

De personer Imenella vill representera, hylla och lyfta fram är många. Debutsingeln ”Moves”, tillsammans med hennes mor samt kusinen Yasin, handlar om att hylla västerort och de som gör just moves.

– Allt knas som händer i förorterna, det finns så mycket negativt. Det finns en negativ bild av orten. Jag erkänner att allt inte är bra. Vi säger ofta att media målar upp en dålig bild av oss och det är klart att det känns som det men det är också på riktigt. Våra bröder dör ju! Det är det jag menar med ”nånting har fuckat vår generation, men bitch vi gör moves», det är bara för att hylla dom som faktiskt gör positiva saker för annars är det alltid det negativa som uppmärksammas.

Och hyllningen fortsatte i ”Moves Remix” tillsammans med bland andra Moms, Finess, Ison och K27. Remixen var också en hyllning med fokus på ”black excellence”.

– Jag ville göra en låt som skulle vara otroligt riktad. Jag utgår oftast från mig själv och vad jag saknade när jag var yngre i musik över huvud taget och det är representation. För mig var det en dröm att ha Ison & Moms på en remix. Dom har verkligen bidragit med en hel del i svensk hiphop så det är en ära att bli backad av dom på det här sättet. Sen ville jag visa att rap är konst med ett message, i det här fallet var det tydligt att vi alla ville visa styrkan i att vara svart i Sverige men också att man kan samarbeta för ett större syfte vilket jag tycker att vi gjorde sjukt bra.

Det är viktigt för Imenella att kunna stå bakom sina låtar och kunna förklara syftet med varje låt. Hon har varit aktiv inom flera samhällsfrågor sedan tidigare och har suttit med i styrelsen på Afrosvenskarnas Riksförbund.

– Dom är jätteviktiga för mig. Inte för att exkludera grabbar från orten men jag är en kvinna. Det är klart att min målgrupp är min spegelbild. Det är inte konstigare än så. Jag vill bara att dom ska kunna känna att om hon kan så kan vi också. Jag kommer från exakt samma plats och jag väljer att göra det här med min kreativitet men om jag kan så kan ni också.

Den låt som kanske är mest riktad till tjejerna är den framgångsrika singeln ”Chagga”. Slangordet är synonymt med hora och syftet med låten var att avväpna ordet. Imenella berättar att om hon hade blivit kallad för chagga idag hade hon skrattat åt det.

– Låten är otroligt riktad. Jag tror att vi tjejer behöver vara såhär hårda mot varandra för att vi behöver kunna säga ”ey du är skitsnygg du ska inte vara med den här killen för han är en chagga. Du förtjänar bättre”. Jag tycker det är så samtalen ser ut när vi pratar med varandra. Jag tror alla känner igen känslan. Antingen har man varit tjejen jag pratar om eller den som jag pratar till. Jag tror att man kan relatera till båda rollerna på många sätt. Det som var viktigt för mig var att avväpna ordet. – Det handlar också om självbilden. När jag själv har fastnat i såna situationer och tänker ”jag är fire, vad håller jag på med?”. Så jag pratar till mig själv också. Jag pratar till en vän, en syster och till mig själv, berättar hon.

Omslaget till singeln Chagga är på en kille i bar överkropp som sover på ett vardagsrumsgolv med mobilen i handen. Hur fick ni en snubbe att ställa upp på en sån bild?
– Han brösta den! Han sa ”jag är ingen chagga, jag skiter i. Det är bara en chagga som skulle störa sig, jag ställer upp”. Jag blev självklart fett glad, vilken broder! Haha. Det gick bra för honom också, skrattar Imenella.

Så ”Chagga” gynnade en man också?
– Hundra procent, haha!

Imenella kommer från en musikalisk familj. Förutom att hon är kusin med Cherrie, K27 och Yasin så är den stjärna hon haft omkring sig hela livet hennes mamma Xabiba Wanaag, en känd somalisk sångerska.

– Det är väl därifrån vi alla har fått det. Så när vi var små turnerade hon fett mycket, sålde skivor, hade spelningar, så det bara fanns där. Musiken har alltid funnits där hemma hos oss i alla fall. Din mamma höll på med pop, du har själv lyssnat mycket på just pop sen en lång tid tillbaka.

Hur kommer det sig att du landade i just hiphopen?
– Jag trodde alltid att jag skulle sjunga. Jag lyssnar väldigt mycket på pop än idag. För det första kan jag inte sjunga så bra. Rap är en bättre uttrycksform för mig för jag har väldigt mycket att säga och jag tror inte jag hade fått plats med det i en sång. Det hade blivit fett långa låtar. Min karaktär är hiphop.

– Jag vill fortsätta använda mina popinfluenser. Jag vill ju vara så sann som möjligt i min musik. Jag vill inte låtsas vara något jag inte är. Ibland känner jag för att göra en jättehård straight hiphop-låt och då är det vad jag känner för. Jag har lyssnat på Linnea Henriksson hela dagen och då kan jag inte jag låtsas som att jag sitter och lyssnar på Tupac hela dagen. Jag vill att folk ska känna att du kan vara dig själv och ändå göra det du vill.

Imenella berättar att hon ser det som en självklarhet att ta ansvar om man har en plattform. I samband med valet uppmuntrade hon och kusinen Cherrie ungdomar till att gå och rösta tillsammans med dem. Att använda sin kreativitet för att påverka, hylla och förändra har gått i linje med Imenellas filosofi sedan en lång tid tillbaka. Dansföreställningen ”Här” som just nu går på Riksteatern handlar om att få in dancehall i finrummen.

– Jag tänker på varje sånt tillfälle som att det är sista gången jag kommer få göra det. Och ska göra ett så starkt avtryck som möjligt. Jag skiter i hur politiskt det blir men ni ska komma ihåg oss!

– Föreställningarna ”Här” och ”I mellan” är ju det absolut sista jag gör inom dansen och jag ville kunna lämna efter mig en legacy. Jag vill gärna se dancehall i dom här rummen. Jag tycker att det saknas någonting. Era rum är fett vita och det är jättekonstigt. Även där, allting handlar verkligen om representation för mig för att dancehall-dansare gör väldigt sällan föreställningar. Dom uppträder och får jobb, det är inte det jag menar. Men dom accepteras inte. Det ses inte som en konstform. Det är alltid den här ”dancehall, ni som har så mycket energi” eller ”ni som skakar rumpa”. Det är jävligt jobbigt när man känner att man är professionell i det man gör och man är jävligt bra på det. Men nu när dancehall har exploderat i musiken bland stora artister så känns det som att alla helt plötsligt vill ha dancehall.

Men ingenting kommer gratis och för att lyckas bli så pass bra som Imenella är idag har hon fått göra många uppoffringar. För att kunna arbeta med musiken har hon fått sätta dansen åt sidan.

– Dansen har jag ju fått uppoffra helt och hållet även om jag fortfarande dansar i mina egna shower så jobbar jag inte med dansen på det sättet längre. Tidigare har jag rest väldigt mycket, undervisat i andra länder. Det absolut viktigaste har varit mina undervisningar i ungdomsgårdar i Tensta och Rinkeby, det kan jag inte göra alls. Det är den största uppoffringen jag har fått göra. Men också tid med familjen. Alltså jag har inte sett min mamma på månader känns det som. Även när jag inte är i en studio så jobbar jag. Det känns ju som att jag jobbar konstant för jag planerar alltid nästa grej och nästa grej. Det här året skulle också kunnat ha varit tre år. Det är bara att jag har jobbat dubbelt så mycket. Och ändå suttit i studion 18 timmar åt gången, säger hon.

Det var under sommaren 2017 som Imenella bestämde sig för att hon ville göra musik. Även där fick hon kämpa. Hon knackade på väldigt många dörrar, skickade demos utan att någon nappade. Man kan kalla det för ödet om man vill men det var en freestyle i bussen på väg hem från Way Out West som ledde till att Stor fick upp ögonen för henne.

– Vi åkte hem tillsammans. Jag minns inte ens hur vi kom in på att jag ville rappa. Och Stor ba ”rappa då”, inför en hel buss typ. Ja ba ”nej!”. Till sist så försökte jag och det gick inte. Han ba ”nej börja om, börja om, sätt om låten”. Och sen så gjorde jag det och då fanns delar av ”Chagga”, den delen där jag säger ”han iggar dig på torget när han chillar med sitt posse” så efter det sa han ”jag tror på dig, jag tror på dig”.

Innan Stor kom in i bilden så arbetade Imenella redan med producenten Savvas. En dag följde Stor med till studion helt förutsättningslöst. Resten är historia.

– Det var inte alls meningen att vi skulle göra något ihop, det var ödet. Vi blev en fett bra trio och nu är vi här, säger hon och ler.

Idag är hon signad på Stors label Frihet och berättar att Stor har betytt allt för henne.

– Jag hade ju inte varit här utan Stor! Och Stors vision. Han såg allt det här innan jag ens trodde att det var möjligt. Han är pushen jag behövde för jag hade inte suttit här med dig annars. Eller så hade det tagit jävligt mycket längre tid.

– När jag till slut landade hos Stor och Savvas var det under tiden Me Too-rörelsen kom upp. Jag såg hur kvinnor inom musikbranschen förklarade sina situationer och saker dom hade gått igenom. Jag kommer ihåg att jag kände sån tacksamhet, för jag var verkligen i studion 18 timmar åt gången med dom här två grabbarna. Jag kände bara att fan vilken tur jag har som aldrig behövt känna eller uppleva dom sakerna. Vilken tur jag har som kan jobba med män jag kan känna mig så jävla trygg med. Dom försöker inte ens förändra mig. Idag är jag jättemån om att det ska kännas tryggt på sessions. Jag ska kunna känna mig fri, för det är när man har frihet man skapar från hjärtat. Och det är precis det Stors label är, friheten att få vara den man är. Jag hamnade rätt till slut.

Livet har lärt henne att inget kommer gratis och att man måste jobba hårt. Imenella berättar att hon drömmer stort och aldrig begränsar sig själv. Framför allt är det dancehallen och erfarenheterna från danskarriären som har gett henne det enorma driv hon har idag.

– Jag började dansa när jag var 12 år. Att dansa dancehall i Sverige när man är 12, det var tufft. Folk har slängt tuggummin på oss när vi har uppträtt. Men att kunna göra dancehall, som folk verkligen såg ner på, till en accepterad och respekterad dansform. Och att sen kunna resa med det jorden runt, bli bokad och så vidare. Mitt driv kommer från dansen!

– Jag har lärt mig att ha tålamod och sett att det krävs väldigt mycket för att komma till den här nivån. Allting kommer inte snabbt men om du vet ditt slutmål kommer du alltid jobba extra hårt fram tills det. Jag tränar hela tiden. Jag rappar varenda dag. Hemma, när jag sitter på tåget. Jag dansar hela tiden för att kunna göra båda sakerna samtidigt. Jag ser mina mål och jag vet exakt vad jag måste göra och då är jag bara fokuserad på det för att komma dit.

Förutom att dansföreställningen ”Här” går just nu, kommer den andra föreställningen ”I mellan” nästa år men redan nu i november ger hon sig ut på Sverigeturné tillsammans med Linda Pira och Unruly.

– Jag kommer ju börja spela min nya singel under turnén. Den kommer ut den 7:e december och heter ”Fråga om mig”. Så det kommer vara lite osläppt musik.

– Det kommer vara en riktig power-tour! Två starka rappare som går på en gemensam turné. Det tycker jag är fett coolt för jag tror folk förväntar sig att det ska vara en Nicki och Cardi B type of bullshit. Så jag tycker verkligen att det är ett jättebra sätt för tjejer över huvud taget att bara kunna join forces. Man är starkare tillsammans. Sen att kunna åka med mitt kollektiv Unruly, det är som att åka med sin familj. Jag ser det som en träning inför framtiden. Jag har ju aldrig gjort det förut så jag kommer lära mig en hel del under turnén. Jag ser verkligen fram emot det!

Intervju av Mariana Benyamin Sir

Foto: Paul Edwards