Han är en rasta-dalmas som gjorde sitt intåg på den inhemska dancehall-scenen år 2013 med låten ”Jag är Ett Lejon” och kort därefter släppte han EP:n ”Frihet”. Nu är den spirituella artisten I-King aktuell med LP:n ”Glödhet”. Kingsize har tagit kontakt med honom för att få en djupare inblick i artisten och personen bakom musiken.

Hur känns det att äntligen få offentliggöra ditt verk?

– Glödhet LP har varit färdig i typ ett år. Så det känns frigörande! Och det ska bli intressant att få höra folkets reaktioner.

Berätta, vilka skillnader känner du mellan att släppa albumet ”Glödhet” jämfört med din tidigare EP?

– Det sköna med ett album är att man har mycket utrymme, mer tid o plats att förmedla sin berättelse. För lyssnaren blir det en djupare upplevelse med femtio minuter i samma föreställningsvärld. På ett personligt plan känner jag att albumet Glödhet ger en bredare inblick i mitt liv o mina tankar, än Frihet som erbjöd en ganska snabb glimt. LP:n har dessutom många olika typer av rytmer, från mjukaste roots till råaste danshall som jag & jag ändå lyckades binda ihop till en enda ljudberättelse. För att uppfatta detta bäst uppmanar jag dig som lyssnare att höra på albumet från början till slut.
Du arbetar med en mängd artister och producenter på detta album. Hur har processen gått till?

Ja, till slut har runt trettio individer medverkat i arbetet. Det var tillsammans med min manager Flips som jag & jag kläckte idén att bygga albumet på samarbeten. Syftet var att bredda mitt sound plus att räcka ut en hand för enighet inom den skandinaviska DansHallscenen. Så jag skrev till de producenter i Skandinavien jag helst ville jobba med, och blev överraskad av dröser med sköna riddims i min inbox. Jag valde ut mina favoriter och började pussla ihop dem med det jag ville ha sagt. Många av gästartisterna är personliga vänner och bekanta vilket mest varit till fördel. Det har dock krävts en hel del planering, improvisering, många långa o sena timmar i studion och ibland till synes oändlig korrespondens via telefon o mail. Men vissa glödande ögonblick gör det värt all möda. Tack vare JAH är jag & jag äntligen i mål och ännu starkare och smartare inför nästa resa. Jag vill passa på att ge tack till den mest Höge för alla inblandades insatser och goda vänners viktiga stöd.
Vilket av alla dessa samarbeten känner du dig mest tillfredställd med?

Alla co-labs var givande på sitt sätt och albumet hade inte varit komplett utan allas av jag & jag medverkan. Men samarbetet som för mig kändes mest klockrent var det med den Oslo-baserade producenten Henke Berhane; både vad gäller den kreativa processen i studion, hur vi tillsammans skapade text och musik; och slutresultatet i två av låtarna på LP:n med för oss båda högst tillfredsställande ljudbilder.

Många av låtarna handlar om Jah. Kan du hjälpa oss förstå din relation till rastafari och vad det betyder för dig?

Sedan jag var ett litet barn, så länge jag kan minnas, har jag upplevt att jag fått vägledning av en inre röst eller kraft. Det var denna kraft som fick mig att utmana den världsbild jag växte upp med och till slut överge den helt. Samma kraft ledde mig till ett möte med RastafarI- rörelsen i södra Afrika, och insikt i Haile Selassies läror. Genom djupare studier i Hans ord och livsverk blev det för mig uppenbart att Han i vår tid förkroppsligar den kraft som jag förnimmer inom mig själv. Idén om människan i JAH och JAH i människan är lika central i mitt liv och i min livsåskådning som i min musik.

Vad händer framöver?

För mitt albums Glödhet del önskar jag henne en trygg o trevlig resa från det att hon släpper min hand; att hon får färdas med glädje o kärlek bland vardagsrum, bilar, mobiler, parker och klubbar; att hon får upplevas med samma anda som i vilken musiken skapades; att hon kan inspirera andra medvetna varelser både musikaliskt och spirituellt; att hon får klinga ut i universum och eka för evigt.
För min del fortsätter elden brinna glödhet. Jag har skrivit material till ett nytt album under det senaste året, som jag nu börjat skissa på demos till. Planen är att producera lejonparten av albumet själv, med hjälp av studiomusiker – detta för att fördjupa mig i mitt personliga sound. Texterna är mer privata och djuplodande än innan. Ljudlandskapet tänker jag bygga på Nyahbinghi-trummor och folkmusikaliska element.

Intervju av Maxwell Mandela