Det skånska reggaebandet som består av musikerna och producenterna Jens Resch (Chords) och Måns Asplund (M.O.N.S.) är idag aktuella med det nya albumet ”Riktigt Riktigt”. Albumet blir gruppens femte i ordningen och Kingsize Magazine-skribenten Maxwell Mandela har inför skivreleasen träffat Chords för en djuplodande intervju om hur Helt Off kom till, bandets livsfilosofi samt bonusmedlemmarna Timbuktu och Promoe.
Vi tar det från början, hur startade gruppen Helt Off?
– Måns Asplund och jag gillade båda reggae jävligt mycket. En dag snackade vi löst om att vi någon gång borde göra en reggaelåt, det hade varit roligt. På den tiden sysslade vi bara med hiphop. Första låten vi någonsin gjorde är den som är första låten på vår debutplatta som heter ”Klibbiga Toner”, som vi inte skrev. Utan det är en text från Ronny Åströms platta ”Ensamma Människan”. Den kom till så att jag kom hem tre eller fyra på morgonen efter en sådan ”Old School” svartklubbskväll i Malmö ganska så twisted. Måns hade gjort en reggaeriddim och han brukar aldrig skriva texter utan han hade bara tagit den texten från skivan och sjungit in den. Min första känsla vara – woow, it’s poppin out! Han frågade om jag kunde sjunga och utan att tveka sa jag – ”Let’s Go! Jag hade aldrig sjungit då utan bara rappat.
– Det är därför man hör på den första plattan att det är så överdriven skånska. Vet inte om jag försöker låta som Peps Persson, det var bara en konstigt vibe. Men det blev jävligt fett. Vi fick en sådan där mode direkt och låten blev najs. Den veckan tror jag att vi gjorde fem låtar. Måns gjorde riddims, jag skrev och helt plötsligt hade vi nästan en skiva. Det här var samtidigt som filmen Babylonsjukan skulle komma ut eller rättare sagt dem skulle göra filmen. Det var Daniel Espinosas första långfilm för “the people”. Vi skulle upp och vara med i en scen jag och Jason. Minns inte om vi skulle köra ”Gott Folk” eller vilken låt det nu var. Hur som helst var vi peppade. Vi fick den idén att skriva en särskild låt till filmen medans vi ändå var igång och så kunde dem ta den om de vill ha den. Så blev låten Babylonsjukan till som var med på första platta och en av våra populäraste låtar. På två veckor hade vi gjort en platta. Allt vi bad om egentliga var en halv platta och två veckor men istället fick dem en hel platta efter två veckor – boom!
Är du i vanliga fall så där intensivt och produktivt i ditt skapande?
– Just den plattan var så. Annars brukar jag vara lite mer introvert. Skriver av mig och låstas att jag inte gör en platta tills jag helt plötsligt har den klar. Men jag gillar att först låtsats som att ”I’m just fucking around”. Det tar udden av att skapa ett verk. Utan det är bara jag som ”fucking around” och provar runt.
Känner du/ ni yttre stress? Förstår att det är många som väntar på plattan och få höra nytt ifrån er?
– Nej, det är det som är skönt med Helt Off. Vi har aldrig haft ett band eller yttre krav. Utan vi gjorde bara en skiva tillsammans sedan blev vissa låtar stora ändå och roterade flitigt på P3. Dessutom kom debutplattan i samband med J’s (Jason) låt ”Botten is Nådd” som släpptes precis då och jag kickade med honom. Så folk började spelade Babylonsjukan samtidigt. Det dröjde dock 3-4 år innan vi (Helt Off) gjorde vårt första gig (år 2007)
– Helt Off var bara ett sidoprojekt så att på det viset var det jävligt lugnt att göra musiken man kunde bara ”fuck around”. Hade jag liksom tänkt att det skulle sjungas lite fint hade det säkert blockerat någonting. Det har varit jävligt avslappnat och lugnt – Helt Off har alltid varit en sån där skön fåtölj. Jag har alltid jobbat Chords och Helt Off är mitt sidoprojekt.
Hur är det idag då?
– Jag försöker att behandla det likadant då det har funkat hittills och inte sätta det som fokus i livet eller i karriären. Utan att det här gör vi för att vi tycker att det är najs. Sedan har man blivit bättre på att göra musik överlag och fattar mer hur det är att göra en skiva, skriva och arrangera ihop en låt. Självfallet har vi höjt standarden för hur Helt Off ska låta jämfört med hur det var innan så var mer ”fuck it” ut med skiten. Kanske lite mer eftertanke idag än det var då men fortfarande väldigt avslappnade inställning till det hela.
Din inställning till Helt Off gör mig lite ställd. Ni är mer eller mindre en institution. Jag var till Öland Roots och såg er spela på samma festival som bland annat Tarrus Riley och den legendariska Bunny Wailer. Jag uppfattade det som att ni var det stora dragplåstret trots konkurrensen.
– Det kan ha att göra med att vi uppträder sällan. Vi spelar 2-3 gånger var tredje år. Seriöst, jag tror inte att vi har gjort mer än 20-25 gig på 10 år.
Varför så sällan för är det en medveten strategi?
– Nej, inte alls. Vi hade inget band de första fem åren. Det var jag och Måns som gjorde låtar och sedan bad vi Mangus Tingsek om han ville lira, Måns var – fuck it jag kör trummor, Måns brorsa körde bas och på så den vägen försökte vi få det att funka. Alla i bandet har alltid gjort sin egen sak. Jag har gjort min grej med Chords, Måns producerade alla Timbuktus grejer samt andras. Magnus Tingsek hade en egen karriär och Måns Mernsten han spelade i en massa andra band där bland Damn!. Det var bara ibland som vi kunde få ihop alla och göra ett gig. Det är den verkliga anledningen. Det kanske hjälpte att skapa en mystik kring oss men det var inget genomtänkt. I november tänkte vi däremot göra en ambitiös turné och spela runt i Sverige.
När jag hör dig prata så hör prata om Helt Off inkluderar du många andra än dig själv och Måns. Hur står det där egentligen till?
– Just den här plattan är speciell. Det är första gången som vi är ”Bandet”. Ett helt gäng som sticker in i studion, trackar låtarna och inget kopiera och klistra in utan liveinspelningen och sedan lägger vi röst på det. Nu har vi med andra ord äntligen blivit ett band. Det tog bara 10 år… men det har alltid varit jag och Måns som har varit ”The main dudes”. Jason har varit med spridit kärleken, vart med på alla skivor och lagt en eller två låtar.
Det där var lite lätt otydligt, så du menar att Jason är ungefär 1/10 Helt Off-medlem?
– Han är helt klart Helt Off. Samma som att Magnus Tingsek, Michael, Mikael och Göran är Helt Off. Nu för första gången har vi Promoe på plattan. Det är första gången någon annan än Jason som är med på vår skiva. Så nu är även han Helt Off. (båda skrattar högt eftersom att Promoe är nog inte medveten om att han är med i Helt Off).
Sjyst inställning. Det märks att det är ett komplett band som har varit i studion. Jag skulle rekommendera folk att höra er live det finns en särskild funkig/soulaktig vibe som man måste höra live på plats, för att verkligen uppskatta arrangemanget.
– Yeah man, det är en del funky business! Måns är “funk til the bone”. Han kan inte producera något utan att det låter funkigt. Tror att det kommer mycket från honom. Jag själv kommer från hiphop men soul och reggae har alltid varit kärlekarna. Soundet har aldrig varit så att vi ska hänga med i vad som händer i reggae eller att det ska vara “new fresh”. Utan det har alltid varit det vi gillar och det vi gillar mest är gammal roots. Jag gillar Israel, Gregory Isaacs och Sly Stone. Det är den musiken som har varit grunden. Det är vad vi gillar och alltid försökt att efterlikna. Om jag själv skulle kategorisera oss så är det i facket reggae från 1977-1983. Det är där jag vill vara. Om man lyssnar på det kanske det inte riktigt låter så men där är jag i huvudet.
– Sedan är det klart att vi vill utvecklas och göra det bättre men inte så som att ”har du hört den här nya artisten, Popcaan? Vi måste efterlikna det”. Tror att det har gynnat oss att vi har haft en avslappnad inställning till vad vi gör och aldrig försökt att aspirera till att vara något annat än det vi är utan vi har bara varit. Vi tänker mer att vi borde göra en sådan Israel-style låt, helt laidback med lite halv falska körer där bak, jag sjunger någon fucked-up falsett och sedan är det bra så. Den inställningen hjälper i längden. Känns inte som att vi jagar något. Sedan är det klart att det inte är bara ”whatever”. Det finns en portion av ångest och inblandad med att få ner text och släppa ifrån sig sitt verk men den tror jag är bra men kan inte vara för slapp.
Är det där en Helt Off attityd om att ta det chill och ta saker å ting som det kommer? Det är en återkommande tema i mycket som ni gör (”Fogden”, ”Det löser sig” och även mycket i det nya albumet ”Riktigt Riktigt”)
– Det är väl det bästa sättet att ta det. För det kommer alltid som det kommer. Det kommer sällan som man tror att det kommer ändå. Så det är onödigt att stressa upp sig över planer eller saker man inte vet hur det kommer att spela ut sig. Med det sagt är det självfallet alltid bra att ha ett längre perspektiv på saker. Har man ett långsiktigt mål tror jag att man undermedvetet jobbar mot den hela tiden. Mål är bra, måsten inte så bra. Att inte låta stunden stressa upp en för mycket.
Jag antar att låtarna kommer från era personliga erfarenheter. Har du/ni verkligen hamnat i stress. Har svårt att föreställa mig det med så mycket talang som ni besitter?
– Självfallet. En sak som kommer med att vara artist är att man ofta tänker mycket på musiken och inte så mycket på verkligheten. Till exempel om du fakturerar spelningar och inte betalar skatt så kommer det att komma ifatt dig. Den stressen bryr man sig inte så mycket i början men den kan väga lite tyngre sedan. Som den där låten Fogden. När jag kom hem från USA var jag skyldig fogden ca 280.000 kr och hade en massa prickar. Kunde liksom inte skaffa en telefon och mycket annat som jag inte kunde göra. Den stressen väger på en vare sig man “recognize” att den är riktig eller är inte. Det har funnit många grejer som har varit jobbiga som man har behandlat i låtarna som ni hör.
Jag förstår och tack för att du delar med dig. Om jag knyter an till det ovan så löser sig sådant så ta det lugnt eller?
– Haha, kanske inte alltid men det brukar ju lösa om man har bra inställning till det och om man förr eller senare tar tag i saker. Men det är inte lönt att bli nedslagen av för värdsliga saker. Är man i en jobbig situation vare sig det är skulder, kärleksbekymmer eller vad det nu kan vara så kan det kännas som att hela världen. Tittar man bakåt är det aldrig det som är det stora problemet. Det stora problemet är att man hänger upp sig på saker man inte kan göra. Om man istället ser det som att det är Bull just nu det kommer att lösa sig. Låt oss fortsätta och skicka ut bra vibbar så kommer det att komma tillbaka. Det är mer det som är den generella inställningen till projektet ”Helt Off ” eller hela karriären för den delen.
När jag hör dig prata och lyssnar på dina sångtexter så tänker jag att du är som en en äldre vän, som alla unga personer borde ha i livet. Han som kommer med visdomsord när varken familj eller vänner når fram och det är fantastiskt att du använder din röst och plattform till att beröra och påverkar till det positiva. Det finns en särskild sårbarhet och ärlighet i era ord som berör. Du berör!
– Det är det finaste som jag kan höra och det finaste jag känner att jag kan ge någon. För det är precis det jag får ut av musiken. Du vet själv hur det är. Du kan lyssna på en låt för fem år sedan och den hjälper dig igenom en situation. Fem år senare lyssnar du på samma låt och den betyder något annat. Därför försöker jag att inte tänka så mycket på vad andra vill höra och bara vara ärlig. Det är något jag har lärt mig med tiden. Det enda unika du kan dela med dig av är dig själv. Om du då maskerar dina tankar och inte är ärlig så kan det aldrig bli riktig äkta. Är det inte riktigt äkta när det läggs har jag svårt att tro att folk kommer att uppfatta det som äkta när dem hör det. Samt så länge man är ärlig är det många fler som kan relatera och läsa in sina egna känslor i texterna, hoppas jag.
Innan vi tar och lämnar varandra vill jag att du föreställer dig att hen har precis köpt skivan. Hur preparerar hen sig på bästa sättet inför första lyssningen? Tänder man levande ljus och styr en Solomon Burke-vibe, eller passar det bäst på efterfest?
– Jag tror inte att albumet är 100 procent att lyssna igenom första gången på en efterfest halv tre överhajpad, men om det funkar för dig, kör! Hur som helst, vare sig du vill sätta dig ner rulla en spliff och dricka kaffe. Eller om du vill hoppa in i bilen, sätta på plattan och köra ut i solnedgången. Eller möjligen ringa upp din morsa och säga att du har en ny platta som du vill komma över och spela för henne nu för att du tror att hon också kommer att gilla den. Så tror jag att grundpelaren är att vara i ett öppet sinne och att försätta sig själv i ett bra mode. Dessutom skulle jag rekommendera att du ger dig själv en timme och lyssnar på hela istället för att klicka igenom låtarna för att hitta din favorit för att sedan lägga till den på din playlist. Vi har försökt att ge er en platta och inte individuella låtar.
Intervju av Maxwell Mandela O.
Foto: Chords Facebook / Press
