Rapparen och breakdansaren Björn ”Dogbite” Hagstedt, från trakterna kring Jönköping, har under många år reppat på den svenska hiphopscenen. Redan 2016 albumdebuterade Dogbite i gruppen Skogsfönk med albumet ”Tidlös” och nu är det dags för det första albumsläppet på egna ben, med skivan ”Onestà”. För Kingsize berättar Dogbite om uppväxten, inspirationskällor, musiken och dansen som i mångt och mycket format hans liv tills nu.

28-årige Björn ”Dogbite” Hagstedt har under 2010-talet blivit ett välrenommerat namn på den svenska och internationella breakdance-scenen, med SM-guld och topplaceringar på meritlistan. Samtidigt har Jönköping-sonen under årens lopp närt sin passion för rap och produktion, till att utveckla och förfina sina kunskaper bakom mikrofonen. Dogbite växte upp i ett kristet hem i Bankeryd, utanför Jönköping, där han på grund av småstadstristessen blev både kreativ och påhittig. Genom kyrkan fick han många vänner och gemenskap, men samtidigt blev hans rastlöshet en drivkraft till att engagera sig inom hiphopkultur och skateboard.

– Mina tonår bestod mest av att skejta, breaka och måla graffiti, samtidigt som jag hade en fot i kyrkan med familj och vänner. Det kändes alltid som jag levde i två parallella världar.

Redan vid barnsben kom han i kontakt med hiphop, utan att då riktigt förstå kopplingen mellan de olika elementen i kulturen fullt ut. Dogbite minns tillbaka och berättar:

– Det tidigaste jag kan minnas var att när vi spelade ”Tony Hawk Pro Skater 2”. Jag gick in i musikmenyn och avmarkerade alla låtar som inte var hiphop. Då var jag 9 eller 10 år. Men jag minns att jag gillade Eminem, och det måste varit typ något år innan det. Det kan i och för sig varit för hans goofy- och inte så kyrkliga musikvideos på MTV. I samma veva berättade min kompis för mig om MBMA och Looptroop. Jag fattade ingenting, men tyckte det var fett.

Och hur kom du in på breakdance?
– Breaka började jag göra efter att jag spelat ”Tekken 3” som karaktären Eddie något år senare. Då trodde jag, lustigt nog, att det han gjorde var breakdance. Så då signade morsan upp mig på nån breaking-kurs inne i stan. Det tog lång tid innan jag fattade att hiphop och breaking hörde ihop. Just att börja rappa själv tog också lång tid…det gjorde jag inte förrän första året i gymnasiet. Trots att jag alltid ville.

– Just nu har jag breakat i 17 år och känner att jag är på en god bana mot något jag vill. Jag tävlar runt om i Europa minst en gång i månaden och ibland även i andra världsdelar. Jag tycker vi har fått bra resultat och vi reppar hårt trots att konkurrensen är avsevärt hårdare än här i Skandinavien. Nu dansar jag tillsammans med två danskar och en norrman i en konstellation vi kallar Lack of Crowns.

Husgudarna musikmässigt har på senare år kommit att bli producenter som Madlib, J-Dilla, Pete Rock och DJ Premier, samt rappare som Kendrick Lamar, Jay-Z, Mick Jenkins, Freddie Gibbs och Sean Price. Den musikaliska visionen delar han i mångt och mycket med vännerna i gruppen Skogsfönk.

Hur kom Skogsfönk till?
– Alla fyra i Skogsfönk kommer från liknande små hålor, skejtat och har alltid gillar hiphop-musik. När det gäller Slimfat så hade jag och mina barndomspolare hade börjat spela in musik på skoj och de snackade om en kille de kände genom skejten. En ung helt bananas kid med Brixton-hatt och en mördarvers som han rappade för alla han träffade. Vi bjöd in honom till en av våra sessions och han la versen, som resulterade i att hela låten handlade om honom och hans vers. Precis hela publiken kunde vartenda ord när vi körde den live, utan att vi knappt släppt den, haha.
– Jag och FRBRG träffades några år tidigare genom breaken. Vi märkte att vi hade mer gemensamt inom intresset för musiken och började göra massa plojj-album där vi tolkade amerikansk rap som så många andra svenska rappare gjort.
– Main Ingredient var bara en sån Jönköping-legend typ och jag brukade pumpa låtarna han gjort åt Allyawan. Jag bjöd in honom till ett lokalt hiphop event jag arrangerade och dude showed up. Vi började snacka om att göra beats tillsammans. Han gick med på att prodda åt oss när han hörde oss köra på ett av beatsen från hans Soundcloud, som senare blev “Borta Bra” på debutplattan. Alltså det album som förövrigt är inspelat i Main Ingredients garderob och mixat helt bajje. Good times haha!

Nu är ditt debutalbum ”Onestà” här. Hur har processen bakom skivan sett ut?
– Många av låtarna skapades för snart ett och ett halvt år sen under sessions jag hade tillsammans med Flint, där vi spelade in på beats vi fick från Chad Bogus. I samma veva arrangerade jag en spelning med Trainspotters i Jönköping som dagen efter spelade in deras vers på en av låtarna vi påbörjat. Det blev typ 12 låtar på fyra sessions som alla låter feta, men allt blev liggande. Två av låtarna är med på albumet i sin originalform och tre av dem har omformats till sololåtar med andra gäster. I samma veva som dessa sessions spelade jag in mycket solo-material som man också kan höra på plattan. Jag genomgick en speciell period då och jag tycker man kan höra det på olika sätt under hela albumet. Jag har inte tidigare lärt mig så mycket om rap som jag gjorde under alla sessions med Flinta, han har varit stor inspiration sen första gången jag hörde JustXFlint på Soundcloud.
– Jag o Bogus har känt varann över 10 års tid nu. Det är så kul, både Flint, Main Ingredient och Bogus är musiker som jag själv sett upp till och aldrig trott jag skulle göra musik tillsammans med, nu är dom alla stor del av mitt debutalbum och jag kan kalla dem alla för mina nära vänner. Massa love för dem!

Och vad är essensen och betydelsen av albumtiteln?

– ”Onestà” betyder ärlighet på italienska. Ärlighet är något jag jobbar på för att värdesätta högt i livet och tror är viktigare för att man ska må bra än så mycket annat. Ärlig mot sig själv och ärlig mot andra. Jag tycker alla låtar berör temat på ett eller annat sätt, ett ärligt uttryck i både seriösa och oseriösa former.

Jag måste bara fråga också. Vad är historien bakom ditt alias Dogbite egentligen…?
– För 15 år sen var jag och några vänner på en festival på västkusten. Vi hade såklart med oss våra skateboards dit och skejtade mellan områdena. Jag åkte förbi en man som var ute och gick med sin hund. Hunden, som var lika stor som jag, fick nån flip och hoppa upp på mig och bet sönder mina Johnny Blaze-byxor rakt in i benet. Polarna jag var med började kalla mig för Dogbite och det har hängt kvar sen dess. Numera har jag Dogbite-tagen tatuerad över ärren på benet.

Hur ser du på den svenska hiphopscenen idag och vilka artister håller du koll på?
– Jag tycker det finns fett mycket bra svensk hiphop musik. Fridlyst, Allyawan, Mattis, Josef Slunge, Henok Achido och Broder John för att inte nämna dom som är med på albumet. Jag är inte intresserad av den hiphopen i Sverige som spotlighten ligger på just nu. Inte min cup of tea.

Vilka framtidsplaner har du just nu?
– Jag har flera projekt igång nu under 2020 och fler ska det bli. Håller på med ett mixtape med Skogsfönkarna. Har dessutom precis fått upp suget att börja prodda beats igen och vill prodda en platta åt en lokal sångare som är supercool. Vill låsa in mig i studion med Chad och bara ”spejsa ut” totalt med raps och beats. Det finns mycket man vill och många bollar som är i luften. Personligen har jag inte haft så mycket problem med sättas i karantän på grund av coronaviruset, så länge jag har min MPC hemma, haha.

Intervju av Tobias Carlsson
Foto: Hannes Wiberg

Se nysläppta musikvideon till “Sanningen” med Chad Bogus och Trainspotters: