Det finns några saker som det alltid går att skriva låtar om. En sådan sak är kärlek, en annan är politik.
Innehållet förändras sällan och kan t.ex. beröra olycklig kärlek eller orättvisor i världen. Innehållet är detsamma, men paketeringen kan förändras drastiskt med tiden. Dead Prez har alltid varit ”politiska” på det sättet att de har talat om kampen mot de som bestämmer, marginaliserade grupper och förtryck på olika sätt. Debutskivan ”Let’s get free” (2000) blev en av 00-talets mest framstående rapskivor med låtar som ”Hip Hop”, ”Mind Sex”, ”They Schools” och ”Be Healthy”.
Efter två fullängdare och fyra mixtapes i serien ”Turn off the radio” (samt en liveskiva och ett släpp tillsammans med Outlawz) släppte man i slutet på 2012 skivan ”Information Age”. Med den senaste skivan har man gått efter parollen ”if you can’t beat them, join them”. Soundet är mer kommersiellt gångbart än tidigare och trots deras slogan ”turn off the radio” är det en ljudbild som är mer radiovänlig än någonsin förut under Dead Prez, tidigare, militanta aktivistkarriär inom hiphop.
Dead Prez har ett besök i Stockholm inplanerat på deras Europaturné, men tyvärr blir det bara M-1 som får besöka huvudstaden. stic.man måste avbryta turnén och åka hem till USA där hans son har hamnat på sjukhus, berättar M-1 senare under konserten på Kägelbanan i Stockholm.
M-1 träffar jag för vår tredje intervju och sedan innan vet jag att det är han som är den mest utåtriktade av de två och den som verkar ha starkast åsikter. När vi träffar honom på deras lyxiga hotell pratar han om allt från hur rasism i tullen mellan Sverige och Norge till hur Dead Prez har valt att anpassa sitt sound för att lättare kunna nå ut med sina budskap till lyssnarna.
När jag förberedde mig för den här intervjun så satt jag och funderade på våra tidigare två möten. Bilden jag fick av er då är att det är uppfriskande att höra rappare som är medvetna om politik, omvärlden och orättvisor. Jag uppskattar er ärlighet och vältalighet i det ni brinner för. Men samtidigt tänker jag – är det inte sorgligt att man tycker att det är ”uppfriskande” att rappare har åsikter och kan formulera dessa på ett intelligent sätt?
– Jag förstår vad du menar och det är synd faktiskt. Det är synd för att musik, inte bara hiphop, håller på att bli mer och mer själlös. Artister är kloner av varandra och musik skapas utan att man tänker. Det gör att regeringar kan använda sig av musik för att påverka människors liv och beslut. Det är materialistiska influenser som kommer från musiken: ”jag kör det här, jag äger det här” osv. Rap var kreativt förr. Man fick lära sig saker av rap. Jag lärde mig av Rakim även om det säkerligen inte var hans idé med sin musik. Jag hörde hans låt ”Mahogany” och tänkte: ”aha, det är så här man ska prata med kvinnor” t.ex. KRS-One lärde mig också en massa. Jag tror att rappare idag skulle må bra av… ”politisk utbildning” skulle jag vilja kalla det. De bästa artisterna i min bok är de som kan prata om sociala problem t.ex. Du har Scarface, 2pac och även Jay-Z! Folk känner till Jay-Z mycket för hans materialistiska sida men han har också pratat mycket om vart han kommer ifrån osv. Det är synd att det råder en brist på sådan rap idag.
Du och stic.man tillhör kategorin rappare som har en viss substans i sina texter och det har ni alltid haft. Känner ni ett betungande ansvar? Delvis för att ni måste fortsätta på samma spår för att det är så folk känner till er och delvis för att många lyssnar på er och ni influerar många människor?
– Nej, jag känner inte att det är betungande. Jag ser det ansvaret som en ära. Jag gör det inte som en egennytta heller, jag ser att det finns folk som har saker att säga men inte en röst att uttrycka det. Jag gör det för folk som inte hörs. Det är samma med dead prez, det är därför vi skriver namnet med gemener. Det handlar inte om oss, det handlar om rörelsen och folket.
Tänker ni på hur budskapet paketeras? Det finns flera låtar på senaste skivan där text och musik inte matchar på samma sätt som förut, som i ”Intelligence is sexy” t.ex. Det är mer lättillgängliga beats, men ofta med ett viktigt budskap i texten. Är det ett medvetet val för att nå ut till fler?
– Självklart. Gaby Duran som sjunger på den låten sa en skön grej. Vi satt och vibeade i studion och när hon hörde låten sa hon: ”this is conscious trap music!”, haha. Men det var ett medvetet val att kombinera de två sakerna i låten. Vi ville nå ut till de som lyssnar på Young Jeezy, OJ da Juiceman, Yo Gotti eller vad de nu lyssnar på som är trap och nå ut med ett bra budskap. Men det är klart att vi är medvetna om hur vi paketerar och marknadsför oss själva. ”Let’s get free” var vår chans att säga vad som helst, innan ljuset släcktes i världen. Men på den skivan var vi på Vans Warped Tour, spelade på Lollapalooza och liknande vilket gjorde att folket i hooden inte riktigt tog till sig budskapet. Så på nästa skiva, ”RBG”, paketerade vi skivan på ett sätt så att de i hooden kunde ta den till sig. Skivan var gangsta men samtidigt revolutionär. På ”Information Age” gäller lite samma sak. Vi har lyssnat på radio och vi hör folk som gör progressiv musik. Vi hör folk experimentera med elektroniska influenser. Kanye West så klart men även några av våra favoritproducenter som Timbaland t.ex. Det kändes som en perfekt bädd att placera ”Information Age” i just då, för att nå ut till så många som möjligt.
Hur har då era trogna ”Let’s get free”-fans tagit emot soundet på ”Information Age”?
– Ja… Jag är ett ”Let’s get free”-fan, det kan jag säga. Men det är min personliga åsikt och rent objektivt är det klart att det är två helt olika sounds. Det finns fortfarande folk som vill ha en ny ”Let’s get free”, men… vi är 13 år från den skivan nu. Vi är inte samma människor som vi var när vi skapade den skivan och därför kommer det aldrig komma en sådan skiva igen. Vi har samma förtryck idag, men när jag skrev ”Let’s get free” så var jag inte en pappa. Jag hade inte samma privata och personliga förutsättningar då som jag har nu. Vill folk ha en skiva som ”Let’s get free” så gör de nog bäst i att lyssna på den igen helt enkelt. Vi kommer inte att återvända dit. Vi kanske återvänder kort till ett visst sound för en viss period, men samtidigt så utvecklas vi – som människor och som artister. Jag vill inte göra samma musik om och om igen.
Tröttnar ni på att ni av vissa ses som ”gruppen som släppte låten Hip Hop” t.ex.? Eller gruppen som sparkade in så många dörrar med ”Let’s get free”?
– Vissa kanske ser oss på det sättet. Men samtidigt förnyar vi oss hela tiden, vi jobbar på olika projekt, både tillsammans och med andra. Vi utvecklar vår musik och jobbar med många andra duktiga producenter och rappare i hela världen. På våra liveshower får vi en möjlighet att presentera det materialet för folk som kanske inte känner till så mycket av vår diskografi och förhoppningsvis kan vi övertyga även med det. Vi kommer att fortsätta att nära vår kreativitet och utvecklas som artister. Det finns inget mer hämmande än att ge en konstnär samma färger att måla med varje dag, så vi testar nya saker och utmanar oss själva för varje dag som går.
Första gången vi träffades var Obama precis vald till president för första gången. Andra gången hade mer tid passerat och nu har han blivit omvald för en andra ämbetsperiod. Hur har det politiska klimatet förändrats i USA under den här tiden? Är det fortfarande ”PolitriKKKs”?
– Ja det är verkligen fortfarande ”PolitriKKKs”. Om något så är världen i en ännu större kris idag, det är bara att se sig omkring. Kolla vad som händer i länder som Syrien, Cypern, Spanien, Italien och Grekland. Det är kris överallt, inte bara i USA. Men det var svårt för folk att se förbi det faktum att en svart president blev invald. Vi sa på ”PolitriKKKs” att Obama är likadan som George W. Bush och det var svårt för folk att ta in. Men nu kan folk se det. Inte nog med att krig har fortsatt, Obama har startat fler krig och många människor har dött på grund av det. Nu verkar folk börja inse det!
Sist när vi talades vid så kallade ni Obama för en ”Uncle Tom” (ungefär: svart man som gör allt för att tillfredsställa den vita mannen och förtrycker sitt eget folk genom det, ursprungligen från en berättelse från 1800-talet. Red. anm.). Det var många som reagerade då, men idag är det kanske inte ett lika spektakulärt uttalande?
– Jag försöker att välja mina ord med omsorg, eftersom jag inte vill fjärma oss från folk. Jag vill inte säga saker bara för chockvärdet i det, som Howard Stern eller någon liknande. Rörelsen vi är en del av grundas ändå i kärlek, rättvisa, jämställdhet och att fördela resurserna på ett rättvist sätt. Så när jag säger sådana saker om Obama så är det för att få folk att tänka och jag blir glad om man tänker kritiskt och kommer fram till en egen slutsats. Jag ser gärna att någon säger emot mig och tar diskussionen om huruvida Obama är en revolutionär eller inte. Jag vill inte att folk som läste det citatet tolkar det som att vi är extrema på något sätt eller bara är ute efter chockvärdet, vi vill inspirera folk till att diskutera ämnet. Det finns positiva saker med Obama också: han är en bra familjefar, han är karismatisk och han är intelligent. Det är hans grundläggande mänskliga egenskaper. “But his job is still one of the most evil fucking jobs that’s been done for over 400 years in America”.
Jag berättar för M-1 om projektet REVA, vars syfte är att avvisa personer som inte har uppehållstillstånd från Sverige. Jag berättar om deras metoder där de t.ex. går runt i tunnelbanan i Stockholm och väljer ut människor endast baserad på hudfärg och utseende och kräver pass för att säkerhetsställa om de är svenska medborgare. En insats som har resulterat i att 9 av 10 som man valt ut baserat på utseende är regelrätta svenska medborgare, som utsätts för trakasserier och förföljning av lagens långa arm.
– ”That’s fucked up”. Det är samma sak som har hänt i USA i många år, vi kallar det ”racial profiling” och de verkar göra samma sak här. Grundidén verkar vara att göra Europa tillgängligt för européer och ingen annan. Även om folk från andra delar av världen har varit här tillräckligt länge för att vara medborgare, man betalar skatt och är en del av samhället. Trots det gör man allt för att försöka få dessa medborgare att inte bli inkluderade. Det handlar om att stärka kapitalismen och imperialismen över hela världen, för de som är en del av det. Om man inte är en del av det så kan man dra, det är likadant i Grekland t.ex. Du ser hur folk blir behandlade där. Folk blir förföljda och trakasserade och det är avskyvärt att se.
Ni har själva varit i Europa en hel del. Har ni upplevt denna förföljelse, rasism och utanförskap som verkar sprida sig över den här delen av världen?
– Jag kan berätta vad som hände oss häromdagen. Vi åkte från Köpenhamn mot Norge och då åkte vi via Sverige. Vid gränskontrollen blev vår van stoppad av tullvakterna med sina hundar. De måste väl ha hört att vi jobbade med hiphop… De tog ut oss ur bilen och hunden kom fram till mig. Den visade på att jag hade weed, i en av mina fickor. Tjänstemannen kom fram till mig och sa: ”du har weed på dig”, jag svarade: ”nej det har jag inte”. Han sa: ”röker du weed?”, jag sa: ”nej det gör jag inte”. Han sa då att de skulle söka igenom vår van. Medan de gjorde det tog de in oss i ett hus och ett rum där hundarna annars förvarades. De visiterade oss, men de sökte bara igenom oss som var svarta. Två av de som satt i vår van var vita men de blev inte visiterade. Så… jag stod där helt naken och de letade efter weed som jag då skulle ha på mig. De hittade inget så vi fick gå ut, där hundarna hade sökt igenom vår van. Jag kan tillägga att jag ALDRIG rökt weed i den vanen och ingen annan som åkte med i sällskapet heller. Om någon artist gjort det innan oss vet jag inget om, men vi hade inte gjort det och ingen av oss hade något på oss. ”But this racist motherfucker still insisted: you got weed on you!”. Trots att jag, alla mina grejer och vanen hade blivit genomsökta… Så gick det till när vi kom till Norge.
Fy fan. Det låter oerhört förödmjukande och kränkande…
– Det var det verkligen. Hade det här hänt för 10 år sedan så vet jag inte vad jag hade gjort. Då hade vi kanske aldrig kommit fram till Stockholm för att spela om du förstår vad jag menar, haha. Men vi vet hur det ligger till och det finns större saker att göra. Vi har ett uppdrag och en rörelse. Det var ändå knappast den första gången det hände mig.
Till sist då… Har du själv några råd att ge till folk runt om i Sverige, Europa och världen som utsätts för kontinuerligt förtryck och rasism från stat och samhället runt omkring sig?
– Det vi kan göra är att avslöja rasism och orättvisor i samhället, vi kan tända ett ljus på det. Det man kan göra i Skandinavien t.ex. är att svenskar, norrmän och danskar som inte tolererar de här hemskheterna enas. Solidaritet är nyckelordet. Solidaritet skadar de som bestämmer och skapar orättvisor. När de ser solidariteten och att folk vägrar att acceptera detta så kan en förändring ske. Genom denna solidaritet kan folk uttrycka sina åsikter genom protester, plakat, debattartiklar, intervjuer som den här, internetforum, reklamfilmer och mycket annat. De kan inte attackera oss om vi alla är samlade, oavsett hudfärg och ursprung, för att berätta att vi inte tolererar det som händer. Jag vet att många är rädda för att göra något, rädda att de ska bli utkastade ur landet till exempel. Men om man inte gör något så kommer man att bli placerad i ett koncentrationsläger ändå. Ett koncentrationsläger i den formen att om du är från ett visst land placeras du i ett visst område i staden, sedan omringar de det området med polis och kriminaliserar dig. Därför erbjuder vi våra händer till alla och ju fler som kan enas desto lättare är det att ändra den politik som råder i världen idag…
Text: Alexander Kihlström
Foto: Christer Carlsson
