Kingsize-skribenten Robert Zillén tog sig en pratstund med en av den amerikanska Söderns mest omtalade nykomlingar mitt i hans fullspäckade festivalschema runtom Europa.
Det måste vara någonting med vattnet i Mississippi – ett sanningsserum som färdas med floden där det slår rot i unga musiker och får dem att blomma ut. I en delstat som bevittnat det värsta av den befläckade amerikanska historien från första parkett, har ett smärtsamt vemod fäst sig vid nothäften och textblock i generationer. Från Skip James kusliga falsett, till B.B. Kings förmåga att få gitarren Lucille till skönsång och David Ruffins emotionella stämma – allt har haft sin start i Mississippi, staten som också fostrat Jimmie Rodgers, Muddy Waters, Sam Cooke och Elvis Presley. Alla har dem varit startskottet för någonting kokande och nytt nere i den djupa södern. Startskott för en ny våg av berättande. När den ekonomiska krisen slog till på allvar runt 2008 var det därför ingen förvåning att pennorna än en gång glödde varmt i Mississippis städer. Rapparen och producenten Big K.R.I.T. från den lilla staden Meridian förvaltar arvet väl och visar varför det är coolt att vara från södern.
– Jag minns hur mycket soulen påverkade mig när jag var ung. Trots att mycket av musiken gjordes långt före min tid så var den alltid tidlös när jag spelade den. När jag själv började göra musik ville jag tala till mina lyssnare på samma sätt som soulen talat till mig, därför blev det extra viktigt för mig att ge allt jag har och vara superärlig i mitt skapande, både i text och produktion. Jag tror att det alltid måste börja där. Många av de artister som jag växte upp med och lyssnade på sålde inte en massa skivor, men de slutade aldrig att fokusera på att göra bra musik. Det finns en oerhörd kraft i det. Jag har nått en punkt i min karriär då jag förstår att folk inte köper min musik enbart för att de gillar mig utan också för att de kan relatera till det jag säger och känner igen sig själva i mina låtar. I gengäld vill jag alltid vara ärlig och vara mig själv i allt jag gör, och det gäller musiken lika mycket som de intervjuer jag gör. Det är otroligt viktigt att vara ärlig. Jag vill inte vilseleda någon eller ge utrymme för feltolkningar.
Den soul som du är uppvuxen med, hur märks den i din musik idag?
– Många soulartister, som Leroy Hutson, Bobby Womack och Curtis Mayfield, har verkligen influerat sättet som jag själv gör musik och de påverkar även mitt val av musik som jag väljer att sampla. När jag började jobba med albumet Live from the underground kändes det viktigt att jag behöll samma mängd av soul och känsla av grit och country som jag haft på mina mixtapes. Men eftersom jag, av rättighetsskäl, inte kunde använda mig av samplingar i samma utsträckning ställdes jag inför utmaningar. Jag tvingades göra musik där det lät som att jag använt mig av samplingar – jag gjorde allt för att hitta den där souliga känslan. Jag har använt mig mycket mer av liveinstrument nu än jag vanligtvis gjort och på ett helt annat sätt än jag är van vid.
Du pratar mycket om ärlighet, hur menar du att den märks i din musik?
– Jag vill göra musik som folk kan relatera till och hjälpa dem inse att de inte är ensamma i livet. För mig är det viktigt att vara positiv och förmedla ett budskap som folk kan ta till sig. Livet är hårt ibland, oavsett om man befinner sig i en lågkonjunktur eller inte. Det finns många saker man kan råka ut för som är svåra att övervinna, men ibland hjälper det att veta att man inte är ensam. Ibland är det skönt för folk att luta sig tillbaka och lyssna på en låt som inte handlar om en bil, pengar eller smycken utan istället om saker som alla kan relatera till.
Många av de ämnen som jag tar upp på Live from the underground är nya eftersom jag kommer från en annan plats i mitt liv nu än vad jag gjorde när jag släppte KRIT Wuz Here. Jag är lyckligare nu och jag gör musik som återspeglar hur jag känner just nu.
På låten ”Free my soul” pratar du om ytligheten i musikbranschen. Tycker du att den ärligheten saknas hos andra artister?
– Artister gör en singel som låter på ett visst sätt och beroende på vilken cirkulation den får kommer folk att förvänta sig en viss typ av musik och se dig på ett visst sätt, på grund av den singeln. Ibland fastnar man i de tankegångarna när man väljer vilken typ av musik man skapar, istället för att vara sig själv fullt ut. Det märks när artister gör intervjuer eller man träffar dem och man förstår att de inte är samma person som när de rappar.
Har din uppväxt i södern haft någon direkt påverkan på musikskapandet?
– När jag var yngre berättade min mormor väldigt mycket om hur det brukade vara, hur hon växte upp och vad som hände under hennes liv med medborgarrättsrörelsen och sådant. Historierna som berättades hemma hos mig var inga sagor direkt, men det fanns alltid en moral i kärnan av det hon sa. Den har följt med mig jämt. Inom hiphop har storytelling alltid varit en del av konstformen och det har jag verkligen alltid tagit på stort allvar. Jag vill vara den typen av artist som kan ställa sig själv utanför en händelse för att skriva en sång från olika karaktärers perspektiv och ändå få ihop allting under samma låt.
Artister som UGK, Ludacris, David Banner och OutKast tog soulen från södern men behöll sin egen grit för att berätta om sina liv och vart de kommer från. Det gjorde mig oerhört stolt över att vara från södern och det inspirerade mig väldigt mycket när jag själv började göra musik. De var tidiga med att stötta mig i min karriär och har aldrig avvikit från det. Det finns en sammanhållning här nere som är helt otrolig.
/ Robert Zillén
Foto: Dennis Bärlund
Se även Big K.R.I.T. live från helgens spelning i Roskilde nedan:
