Albumaktuell med nya skivan "The Rusty Meccanism" tog Alex Fernaeus en pratstund med rapparen från Linköping.

Antone Mecca är en av många begåvade artister från mindre begåvade platser. Antone kommer från Linköping. Många av våra kända och okända rappare kommer från andra städer än Stockholm. Ändå är Stockholm hiphopens huvudstad, det är en lögn som varat så länge att den blivit sanning.  Varje dag kan du hitta bevis på att lögnen om Stockholm som Sveriges hiphop-huvudstad är just det: en lögn. Hiphop växer på mer sätt än genom märkessponsrade rappare från Stockholms förorter.

– Det är kämpigt, såklart, jag kommer från en stad med drygt 150 000 invånare och det är inte många av dem som är intresserade av hiphop. Det bästa vi har här är radiostationen East FM, och den sänds bara i Östergötland. Med andra ord: den når inte så många. Men det är bättre än ingenting. Så vitt jag vet har det aldrig funnit många rappare här. De som har funnits har väl dragit till Stockholm.

Visst, det är lättare att lyckas i Stockholm, det finns fler artister, fler plattformar och ett större intresse. Men det utesluter inte bra och driven musik från andra städer. Vart man föds och växer upp spelar ingen roll för hur, varför och om man upptäcker hiphop. Antone Mecca föddes i Colombia och flyttade till Sverige vid två års ålder.

– Jag minns fortfarande när jag hörde hiphop för första gången. Jag var på semester med min familj i USA, jag var fyra, fem år gammal och vi satt i en bil när en Wu Tang låt spelades på radion. Jag tyckte det var så fett och sen den dagen har jag älskat hiphop.

Hur kom det sig att du tog steget till att skriva dina egna texter och själv börja rappa?

– Jag vet inte varför jag tog steget från att ”bara” älska musiken till att själv börja rappa. Jag hade lyssnat på hiphop i många år och en dag när jag var 14 eller 15 så hade personalen på fritidsgården i Linköping fixat mikrofoner och ett ljudsystem. Det var det. Sen var vi ett gäng som alltid var där och battlade, skrev texter och höll på. Vi var väl fyra, fem personer och av dem så är det bara jag som fortfarande håller på idag. Det var scenen i Linköping, haha.

Självbevarelsedriften inom hiphop har alltid varit stark. Det kommer alltid finnas eldsjälar inom kulturen, och det har alltid funnits. Även så i Linköping. I samma veva som fritidsgårdens mikrofoner och ljudsystem slets ut startade Antone Rootspeople ihop med Mr. Math. En duo som på mitten av 00-talet fick lite speltid på europeisk radio, släppte ifrån sig en del tolvor och gjorde spelningar runt om i landet.

– Jag behövde ett break från allt, när det gick riktigt bra med Rootspeople ledsnade jag på det. Jag tog ett långt break från musiken. Det var nog bra för när jag väl kom tillbaka kändes det relevant igen, det fanns en möjlighet att nå ut med min musik på hemmaplan. Då hade ju Rootspeople upplösts så jag var själv, så att säga. Då någon gång, 2010/2011 startades EOW(End Of  the Weak), där träffads och bildades Goon 4S, några kände varandra redan men det var genom EOW som vi verkligen träffades och skapade en plattform för varandra.

Efter att ha släppt grejer ihop med andra valde du att fokusera på solosläpp, hur kom det sig?

– Skivbolaget jag jobbar med nu, Rusty Label, pushade mig att jobba på mitt eget material. Jag tycker själv att jag har utvecklats och kan utvecklas mer.

Hur märks det på nya skivan?

– Jag tror framförallt att beatsen låter bättre. Jag bryr mig mer om bakgrunden till min rap nu är vad jag gjort tidigare, det reflekterar i sin tur min rap. Jag lägger ner mer energi i rappen när det är bra beats. Tidigare ville jag bara rappa och brydde mig inte så mycket om vad som sades eller hur det runt om lät.

Hur startade arbetet med nya skivan?

– Blezz, som har producerat större delen av skivan kom till mig, via Rusty Label, och tyckte att vi skulle göra en EP ihop. Den EP’n blev med hjälp av en del andra producenter som Flintah och Sonny Frito till fullängdaren The Rusty Meccanism

Hiphop är på frammarsch i Sverige 2013, många artister når nya nivåer och spelas på radio, syns i tidningar och på tv. Men behöver hiphop Allsång på Skansen? Behöver hiphop slaviskt följa P3’s spellistor? Bitvis kanske, men hiphop verkar klara sig bra en bit bort från Stockholms bubbla med kommersiell framgång. På ett event som EOW, i en stad som Linköping till exempel. Utan att placera Antone i ett fack så tillhör han en grupp med MC:s som är drivna, socialt medvetna, vet hur viktigt det är med bra beats och som gör hip hop i dess renaste form. Än mer intressant blir det tack vare Antones demografiska position. Stockholm har ett visst övertag, vare sig man vill det eller inte, så när någon kommer med riktiga beats, riktig rap och en stark vilja ­– från Linköping – då blir det helt enkelt intressant.

– Ja, man ses väl som en underdog om man kommer från en stad ingen bryr sig om. Jag vet själv att jag inte är intresserad av någon rappare som kommer från en håla mitt på landsbygden – även om han är grym. Men jag gillar det, att vara en underdog.

Intervju & text av Alex Fernaeus
Foto: Press