Se hela intervjun via Gatuslang TV på YouTube.
I år fyller hiphopen 50 år och i samma andetag firar en av svensk hiphops viktigaste och mest ikoniska profiler hela tre stycken jubileum. Det har nämligen 40 år sedan Dogge körde sin första rap på bänken utanför sitt höghus i Alby. Samtidigt har det också gått 30 år sedan The Latin Kings debutsingel ”Snubben trodde han va cool” släpptes på Alpha Records 1993 och 20 år sedan gruppens fjärde och sista album ”Omertá” släpptes. I samband med dessa tre jubileum och tidsmarkörer satte jag mig ner med Douglas ”Dogge” Leon i mitt vardagsrum i Gatuslang-TV för att prata om hans musik, liv och karriär som kantats av både höga toppar och djupa dalar.
Hur ser du på din raphistoria i backspegeln?
– Det är helt galet när man tänker på mitt CV. Hur länge man har hållit på med rap och rap-business. Det har varit en fantastisk resa. Jag började rappa som sjuåring redan 1983 och det var min dröm att få hålla på med rap. Sen visste man ju inte då att det skulle bli en sån här otrolig resa.
Hur kom du in på rap så tidigt som 1983?
– Mina föräldrar skiljde sig 1981 och då drog min pappa med mig till Miami och där hörde jag rap för första gången. Jag har alltid försökt klura ut vilken skiva det var, men förmodligen var det The Sugarhill Gang som kom 79, men dom spelade den på radio och i butiker när jag var där. Man gillade att dom pratade snabbt till musiken och jag blev frälst. Och sen 1983 satt jag på min bänk i Alby då Carola från Norra Botkyrka vann Melodifestivalen. När man såg henne vinna hela Melodifestivalen gav det så mycket energi. Att någon från samma plats som mig kunde lyckas. Så då önskade jag att jag skulle få sjunga på tv som Carola. Kanske inte samma style, men där såddes ett frö.
Den 13 juni 1992 var The Latin Kings med i Rap-SM där dom slutade på tredjeplats, bland annat efter vinnarna och vännerna Infinite Mass. Trots att dom inte vann fick folk på plats ändå upp ögonen för gruppen, bland annat Gordon Cyrus som tog dom till sin första studioinspelning. Dogge som var på Rap-SM redan 1988 såg då Leila K och Sons of Soul uppträdda, men också Rodde från Infinite Mass, som var den första svenska latinon som rappade och inspirerade i gruppen Death & Dangers. Det var också Rigo som ringde och anmälde The Latin Kings till Rap-SM 92 – en tävling där gruppen stod ut eftersom scenen i Sverige på den tiden nästan uteslutande rappade på engelska. Låten ”Snubben” skrev Salla i januari 1992 efter att ha inspirerats av bland annat Lasermannen, som bara veckan efter begick hela fem skjutningar. Låten blev tidigt gruppens anthem och kördes nästan hela första året på instrumentalen till Ninjamans ”Zig It Up”.
– ”Snubben” var vår första singel som vi släppte på Alpha Records. Vi gjorde skivan själva och det var ingen som trodde på oss när vi kom ut förutom Gordon. Vi gjorde en video för tre, fyra lax och den blev bland det mest spelade på radio och ZTV det året.
Vad minns du av inspelningen och den låten?
– Innan ”Snubben” släpptes officiellt hade vi turnerat väldigt mycket och kört på Vattenfestivalen, 10 sista-dagarna, Fritidsgårdar, discon och Kafé 44. Vi uppträdde överallt innan vi hade skivor. Vi var ett undergroundrap-band kan man säga. När vi skulle spela in låten gick det ganska snabbt eftersom jag kunde hela låten. Så det speciella var att jag ville ha någon som sjöng reggae på svenska och då sa Gordon att han kände en kille. Det visade sig vara Daddy Boastin. Han kom in och gjorde toast på svenska och det blev pricken över i:et. Folk förstod inte, han hade dålig svenska, men det var det som var grejen. Att det skulle vara reggae på svenska. Precis som att vi gjorde rap på svenska. Gordon hade också sin supermoderna studio som såg ut som ett rymdskepp, så det blev verkligen skitfett. Det var en dröm att blanda svensk hiphop och reggae och redan på vår första singel hör du ju reggae och tung rap.
Efter 10 år av succéer och motgångar med The Latin Kings nådde en fantastisk epok i svensk hiphop och musikhistoria ändå sitt slut. Det fjärde albumet blev också det sista innan gruppen upplöstes.
Er fjärde skiva ”Omertá” släpptes 2003 och firar 20 år i år. Vad minns du av den skivan?
– Om jag ska vara helt ärlig så hade vi redan splittrats här egentligen. Det var väldigt tråkig stämning och jag var inte alls sugen på att rappa längre. Vi fick ett jättejobb att uppträdda som förband till Gyllene Tider och det var fantastiskt kul. Och vi låg fortfarande på Virgin som var ett majorbolag och som var väldigt grymma på att få ut skivan. Men som sagt, här började det knaka i fogarna, vi hade börjat växa ifrån varandra och vänskapen tog slut. Vi visste nog att det skulle vara det sista albumet vi skulle göra och jag tyckte det var skönt när albumet var klart och kom ut. Jag ville sluta och kände att jag var klar med The Latin Kings.
– Vårt sista album är jag faktiskt inte alls så nöjd med. Det är mycket lek och det är mycket utfyllnad. När jag tittar tillbaka på albumet blir jag lite ledsen faktiskt. Det blev inte alls som jag hade tänkt mig. Jag tycker att ”Mitt kvarter” är ett mycket bättre album i sin helhet.
Trots att ”Omertá” blev det sista kapitlet för Dogge Doggelitos The Latin Kings så fortsätter Dogge att skriva raphistoria än idag och i maj släppte han bland annat sitt dubbelalbum ”Allt har sin tid” med gäster som Large Professor, Kool G Rap och MC Eiht. Han verkar inte heller ha några planer på att sänka tempot. Och som Dogge säger: ”Folk började kalla mig legend för några år sen. Nu har det gått så långt, så nu kallar dom mig legendish.”
Se hela intervjun via Gatuslang TV på YouTube nedan!
Intervju av Pontus Gustavsson / Gatuslang TV
Foto: Peter Wallin / Leo Leon